Asemmi n yimdanen gar leɛwayed n tmetti akked tudert n wass-a deg temnaḍt n ugafa n Sṭif, amedya n tɣiwanin : At cbana d At wartiran

تسمية الأشخاص بين العادات الاجتماعية والحياة الحالية في منطقة شمال سطيف، بلديتي بني شبانة وبني ورثيلان نموذجا

Nommer des personnes entre coutumes sociales et vie actuelle dans la région du Nord Sétif, les communes de Beni Chebana et Beni Ouarthilane comme modèle

Name people between social customs and current life in the North Setif region, the municipalities of Beni Chebana and Beni Ouarthilane as a model

Karim Boukhennaf et Mustapha Tidjet

p. 33-48

Citer cet article

Référence papier

Karim Boukhennaf et Mustapha Tidjet, « Asemmi n yimdanen gar leɛwayed n tmetti akked tudert n wass-a deg temnaḍt n ugafa n Sṭif, amedya n tɣiwanin : At cbana d At wartiran », Aleph, 10 (1) | 2023, 33-48.

Référence électronique

Karim Boukhennaf et Mustapha Tidjet, « Asemmi n yimdanen gar leɛwayed n tmetti akked tudert n wass-a deg temnaḍt n ugafa n Sṭif, amedya n tɣiwanin : At cbana d At wartiran », Aleph [En ligne], 10 (1) | 2023, mis en ligne le 26 décembre 2022, consulté le 28 mars 2024. URL : https://aleph.edinum.org/7388

يعتبر الإسم الشخصي عنصرا مهما في حياة الإنسان، بحيث لكل فرد الحق في الحصول على إسم شخصي منذ ولادته حتى مماته.

في هذا المقال سوف نسلط الضوء على أسماء الأشخاص وإشكالية العوامل المتحكمة في إختيارها في منطقة شمال سطيف، نأخذ بلديتي بني شبانة وبني ورتيلان نموذجا، سنقوم ببحث هدفه الأول إيجاد مختلف الطرق التي يتبعها سكان هذه المنطقة في إختيار الإسم الشخصي لأبنائهم، بحيث أن عملية إختيار الإسم الشخصي لا تكون من عدم، بل من خلالها تظهر العوامل الثقافية والدينية واللغوية التي توجد في مجتمع ما، بالإضافة إلى البحث في الطرق التقليدية في إختيار الأسماء في هذه المنطقة.

Un nom personnel est un élément important dans la vie humaine, car chaque individu a le droit d’avoir un nom personnel de sa naissance jusqu’à sa mort.
Dans cet article, nous allons apporter un éclairage sur les noms des personnes et les facteurs problématiques contrôlant leur sélection dans la région du Nord Sétif. Nous prenons comme modèle les communes de Beni Chebana et Beni Ouartilene. Nous aborderons le premier objectif de trouver les différentes manières que les habitants de cette région suivent pour choisir le nom personnel de leurs enfants, de sorte que le processus de choix d’un nom personnel ne vient pas de rien, mais à travers lui montre les facteurs culturels, religieux et linguistiques qui existent dans une société, en plus de rechercher les façons traditionnelles de choisir les noms dans cette région.

A personal name is an important element in human life because every individual has the right to have a personal name from birth until death.
In this article, we will shed light on the names of people and the problematic factors controlling their selection in the North Setif region. We take the municipalities of Beni Chebana and Beni Ouartilene as a model. We will address the first objective to find the different ways that the inhabitants of this region follow to choose the personal name of their children, so that the process of choosing a personal name does not come from nothing, but through it shows the cultural, religious and linguistic factors that exist in a society, in addition to researching the traditional ways of choosing names in that region.

Agzul

Isem n umdan d ayen i yesɛan azal ameqqran deg tudert, iseɛɛu-t yal amdan segmi ara d-ilal alarmi tekfa tudert-is. Deg umagrad-a ad d-nawi awal ɣef yismawen n yimdanen (ismiddnen) d tmukrist n wamek i d-yettili ufran n yisem i ugrud deg temnaḍt n ugafa n Sṭif, amedya n snat n tɣiwanin : At wartiran akked At cbana, ad neg tasastant akken ad nadi ad d-naf dacu-ten yiskaren yemxalafen n ufran n yismawen i yimdanen deg temnaḍt-a, imi akken neẓra afran n yisem ur d-yettili ara kan akka maca tigawt-a n usemmi n yimdanen tezmer ad tesken aṭas n tɣawsiwin i icudden ɣer kra n tmetti, ama dayen yerzan idles, tasreḍt, tutlayt… rnu ɣer waya ad nadi ṣef yiskaren iqdimen n usemmi i yellan yakan deg tmetti ma mazal-iten neɣ ruḥen jlan.

Awalen isura

ismidden, iskaren n usemmi, tasnisemt, tasmiddent, afran n yismidden.

Tazwart

Seg zik, deg yal timetti deg umaal, iseɛɛu umdan isem, i aɣ-yettaǧǧan ad t-neɛqel, ad t-nessemgired gar yimdanen-nnien, ama di twacult, di taddart, deg uɣerbaz atg. D isem i irennun ɣef yisem n twacult i t-icerken akked yimawlan-is, d wayetma-s akked lejdud-is.

Isem-a d win i ferrnen yimawlan i warraw-nsen mi ara d-lalen, maca ahat d win i d-heyyan send talalit-is s wussan, tikwal s wayyuren neɣ s yiseggasen, d isem ɣef xemmen uqbel, aya merra ilmend n waas n tewtilin d tegnatin ara ten-yeǧǧen ad t-fernen ɣef wiya, ɣef waya anagraw asnisman n kra n tmetti d lemri i aɣ-d-yeskanyen amek ttidiren yimdanen, amek ttxemmimen, ɣer wanta tasret i sɛan assaɣ, dacu d idles-nsen atg.

Tikci n yisem i umdan tcudd ɣer waas n tmental, deg umahil-a ad nadi ɣef yiberdan i ttawin yimawlan deg tikci n yismawen i tarwa-nsen, deg temnat n ugafa n Sif, imi yal yiwen dacu d axemmem i yesɛa deg tudert, yal amdan dacu i iemmel, lemala-nni tettbin-d deg waas n tlufa, gar-asent ismawen n yigerdan. Deg usatal-a Haddadou yenna:

« Ma yella isem yeskanay-d kra n umdan, yessemgirid-it ɣef yimendiden-is, maca yettili daɣen d amatar n wayen i nebɣa ad d-nessenɛet yes-s (isem-nni) ».1

Deg umahil-a ad neɛre ad d-nerr ɣef yiseqsiyen-a:

  • Γef wacu ttsenniden yimawlan ugar mi ara fernen isem i ugrud?

  • Ma yella mazal yettili-d usemmi s yismiddnen i yellan si zik deg temnat-a neɣ asemmi yettili-d s yismiddnen imaynuten.

Deg unadi n tririt ɣef yiseqsiyen-a nezmer ad nefk kra n turdiwin:

  • Deg usemmi n yimdanen deg temnat-a, imawlan ttuɣalen ɣer waas n yiskaren, ama d iskaren yellan seg zik neɣ iskaren i d-ibanen deg tallit-a taneggarut.

  • Imawlan ttaken azal i yisem ara fernen i dderya-nsen.

  • Ismiddnen i yellan zik deg temnat-a jellun kra kra, ṭṭfen idgan-nsen yismiddnen imaynuten.

1. Tagmert n yinefkan

Asentel n leqdic yerza srid imezdaɣ n temnat-a, ɣef waya akken ad nessiwe ɣer yiswi n tifin n yiberdan n usemmi n yimdanen deg temnat-a, nheyya-d yiwen n umsastan deg-s iseqsiyen i nwala ad aɣ-ssiwen ɣer yiswi-nneɣ, nefreq-it ɣef wazal n 16 N twaculin (nera dakken 16 N yimsastanen drus, maca nezmer ad d-nawi yes-sen tikti tamatut ɣef yiberdan n tikci n yismawen deg temnat-a), Leɛmer n wid i nesseqsa yella gar 35 N yiseggasen alma d 65 N yiseggasen, rnu ur ten-nextar ara ilmend n kra.

Negmer-d 48 N yismawen, gar-asen 26 N warrac, 22 N teqcicin.

  1. Ismawen n lwacul : Farouk, Youcef, Ayoub (2), Anes, Rachid, Oussama, Adam (3), Wail, Tayeb, Omar, Okba, Aladdine, Saifddine, Monsef, Samy, Abdelhai, Aris, Aksel, Youmer, Sadek, Youba, Akram, Fateh.

  2. Ismawen n teqcicin : Dounia, Qaqou Aya, Assinaf, Anfal, Hiba Fatima, Aridj, Maria, Alicia, Nadine, Lina, Sarra (2), Rania, Sirina, Hadjer, Dehya, Dounia, Khaoula, Maroua, Hadil, Nihal.

2. Iferdisen n teẓri d yigemmaḍ n umahil

2.1. Tasnisemt

Deg tesnilet tazrawt tettili-d ɣef wawalen n yiwet n tutlayt, ama d ismawen, d imyagen, d iferdisen n tjerrumt… tettili-d tezrwat-nsen, ama deg wayen yerzan talɣa-nsen, ama deg wayen yerzan anamek-nsen, akked wassaɣen i yellan gar-asen, neɣ daɣen amek i d-yettili ususru-nsen. Maca yiwet n taggayt deg wawalen-a, yella yiwen n uneḍfar i d-ilehhun d tezrawt-nsen ; awalen-a nettsemmi-asen ismawen imaẓlayen, aneḍfar i d-ilehhun d tezrawt-nsen d tasnisemt. Amusnaw A. Dauzat yenna :

« Tasnisemt d anadi ufrin n tegmuẓar n yismawen imaẓlayen, d tafurkect n tesnawalt, i d-ilehhun d tezrawt n yismawen imaẓlayen : tagmuẓar-nsen, asileɣ-nsen, d useqdec-nsen deg tutlayin d tmettiyin »2

Anamek-is dakken tasnisemt tettnadi ɣef wayen merra i as-d-yezzin i yisem amaẓlay, ama d tagmuẓar-is, seg wanta tutlayt i d-yefrari yisem-a ? ladɣa ma neẓra dakken deg tmurt-nneɣ, yella-d unermis d ameqqran gar tutlayin ɣef teɣZI n umezruy, akked usileɣ-is, imi ismawen n yimdanen ttbeddilen talɣa, seg tmetti ɣer tayeḍ, neɣ daɣen seg tallit ɣer tayeḍ.

Isem “Tasnisemt’yuddes s snat n tayunin : tussna + isem, tasnisemt d tussna i izerrwen ismawen imaẓlayen ama d ismawen n yimdanen akked wayen i icudden ɣur-sen, ama d ismawen n yidgan akken llant taggayin-is. J. Dubois d wiyaḍ nnan-d :

« Tasnisemt d aḥric deg tesnawalt, tzerrew tadra n yismawen imaẓlayen. Tazrawt-a tebḍa ɣef sin n yiḥricen : tismiddent i yerzan ismawen n yimdanen, akked tesmidegt i yerzan ismawen n yidgan. »3

Ɣas akken timuɣliwin ɣef tmiḍrant-a n tesnisemt temgarad gar yimusnawen, Hamek yenna : « kra n yimusnawen am Brunot, deg « Axemmem d tutlayt »4, qqaren-d dakken tasnisemt tzerrew kan ismawen n yimdanen ; maca kra-nniḍen am Marouzeau, deg « Amawal n tesniremt tasnilsant »5, yessegraw-d deg yisem-a tasnisemt, tazrawt n yismawen n yimdanen akked yismawen n yidgan s taggayin-is yemxalafen »6

Tasnisemt d yiwet n tussna tilemẓit, tban-d ɣer taggara n tasut tis 19, tesɛa assaɣ akked waṭas n tussniwin-nniḍen, (tarakalt, tasenzikt, amezruy, tussna n tmetti…) tettawi-d ɣur-sent tarrayin s wacu tezmer ad tesleḍ ismawen imaẓlayen, ɣas akken tarrayin tigejdanin ɣef ters tesnisemt d tarrayin n tesnilest. Deg wayen yerzan tizrawin timezwura n tesnisemt yemmugen deg tmurt-nneɣ, ttuɣalent ɣer yiseggasen ineggura n tasut tis 20, anda bdan yimassanen n tesnilest ttarran lwelha-nsen ɣer taggayt-a n yismawen yellan deg tutlayt, ma yella d tizrawin n tesnisemt deg taɣult n tmaziɣt uqant maḍi. Tidjet yenna deg waya : « ɣas akken tizrawin n tesnilest tamaziɣt nnernant deg yiseggasen-a ineggura, maca mazal xussent deg wayen yerzan taɣult n yismawen imalayen »7 ɣas akken iseggasen-a ineggura bdan wid i iqeddcen deg taɣult n tesnilest tamaziɣt ttgen tizrawin ɣef tesnisemt tamaziɣt, maca mazal leqdic ilaq ad ikemmel, acku aṭas n wayen i mazal yesra ad tili fell-as tezrawt.

2.2. Tasmiddent

Tasmiddent d yiwen n uric ameqqran deg tesnisemt, d awal yuddsen s sin n walɣacen. Camproux. CH « anthropos » ‘amdan’akked « nymie » ‘isem’telha-d d yismiddnen, ismawen n twaculin (tinekwiwin) akked tselfas »8 d yiwen n unefar i irennun ɣer tesmidegt akken ad aɣ-d-fken tasnisemt, tussna n yismawen imalayen.

Tasmident ur d-telhi ara kan d yismawen n yimdanen akked yismawen n twaculin maca telha-d daɣen d taggayin-nnien n yismawen imalayen i seɛɛun yimdanen. Tidjet (2013: 23) yenna:

« tafurkect tis snat d tasmiddent, i izerrwen ismawen imaẓlayen n yimdanen, ama d ismiddnen neɣ d ismawen n twaculin, am wakken i d-telha d tselfas ama d les hypocoristiques i ucekker i d-yekkan seg yismiddnen neɣ d les sobriquets i yettilin s umata i ucemmet n umdan i umi nessawal »9

Am wakken i tezmer tesmident ad tili d lemri neɣ d amatar s wacu nezmer ad negzu ugar ayen yellan deg kra n tmetti. Haddadou yenna-d:

« Tasmiddent tesɛa azal ameqqran deg tmusni n tudert n kra n uɣref, n yidles-is akked umezruy-is, tettili daɣen d amatar n uzerrer utlayan d udelsan d tesreḍt i d-yettilin ɣef uɣref deg teɣZI n umezruy-is »10.

3. Ismidden

Ismidden d isem n umdan i nesseqdac akken ad d-nessken amdan-nni iman-is kan deg ugraw (tawacult, taddart, lɛerc) akken ad t-nefrez ɣef wiya. Haddadou yenna: « Ma yella tanekwa (isem n twacult) nwerret-itt, isem n umdan d tikci i aɣ-d-yettunefk »11.

Deg waya terna-d Yermeche

« nettsemmi i umdan s yisem (ismidden), nettak-as-t seg tlalit-is, nɛeqqel-it yes-s deg uẓar-is (tawacult-is) i yesɛan isem daɣen, isem n ubabat amenzu n twacult »12

Tettkemmil deg waya :

« deg twacult tameẓẓyant, amdan amaziɣ am tuget n tmettiyin, neskanay-it-id s yimidden i as-nettak s umata mi ara d-ilal (Amokrane, Ameziane, Meddour, Idir, Ziri, Akli, Massinissa, Yugurtha, Tamilla, tassekourt… s yisem n ucekker neɣ s yisem n ucemmet am Rebouh Hsissen, Bezzi, Mimi, Fatim… »13.

3.1. Tikci n yismidden

Tikci n yisem i ugrud, keccment-d deg-s kra n tewtilin, d tmental i yettaǧǧan imawlan ad zzin, ad ɛiwden deg ufran n yisem i mmi-tsen, tikwal tikci n yisem i ugrud tbeddu s waṭas n wayyuren send talalit-is, aya merra deg yiswi n tikci n yisem yelhan i llufan ara d-ilalen, isem ara t-yeǧǧen ad yidir akken yelha deg tmetti, gar yimeddukal-is deg uɣerbaz, neɣ deg taddart anda yezdeɣ. Haddadou yenna :

« yettili (ismidden) d taɣawsa i nferren, maca afran-a icudd ɣer waṭas n tmental, deg kra n twaculin ttɛawaden asemmi ɣef widak i yemmuten (deg twacult, neɣ d kra n wudem yettwassnen) deg yiswi n useɣzef n waktayen-nsen, tikwal ferrnen isem ara iḥudden ɣef ugrud-nni, tikwal-nniḍen fernnen isem yettwassnen deg tallit-nni, neɣ ɣef kra n tmental n uxemmem ferrnen isem ɣef wayeḍ, rnu ɣer waya ismiddnen i icudden ɣer tesreḍt neɣ ɣer tumast, ma nefka-d kan d amedya deg tmurt n lmerruk akked Lezzayer ladɣa, anda nettaf ismawen imaziɣen »14

Ad negzu deg waya dakken aṭas n yiskaren n ufran n yismiddnen i ttawin yimawlan deg usemmi n tarwa-nsen, ladɣa imi d-yella ubeddel ameqqran deg wamek tettidir tmetti seg zik ar tura.

Ayen ɣef wacu nezmer daɣen ad d-nemmeslay deg temsalt-a n tikci n yismidden, d anwa i yettsemmin deg twacult? Deg unadi i nga, deg tiririt ɣef useqsi-ya nufa-d:

12 n twaculin nnant-d dakken yella-d umtawa gar-asen deg ufran n yismawen i tarwa-nsen.

2 N twaculin nnant-d d yiwen kan i tt-igezmen deg rray amek ara isemmi.

2 N twaculin nnant-d belli asemmi yella-d sɣur iɛeggalen-nnien n twacult (lejdud n ugrud-nni)

Ma nmuqel ɣer yigemma i d-nufa deg tsastant i nga, ad nwali dakken imawlan ttmuddun azal i usemmi n tarwa-nsen, imi akken nettwali yettili-d umtawa d uxemmem gar-asen, imi san s wayen i d-yessegray yisem ɣef tarwa-nsen deg tudert.

3.2. Tisekta n yismidden (Tulmisin n yismidden)

3.2.1. Ismidden d tnefsit n umdan

« Ulac ayen s wacu nezmer ad nesnekwu amdan ugar n yismidden neɣ isem n twacult (tanekwa) » i yenna Benremdane.15

Ismidden ihi d aferdis amezwaru n tumast, ɣef waya ur d-yewwi ara ad nɣiwel deg ufran-is mi ara nsemmi i walbaɛ. Am wakken daɣen i iseɛɛu yismidden yiwet n tzamulit, anda i nezmer ad d-nemmekti aas n tɣawsiwin mi ara d-nebder kra n yismidden, yezmer daɣen yisem n umdan ad yebnu, ad izerrer timanit (tanefsit) n umdan; imi acal d amdan i yuɣalen yettsehi, yettarra iman-is deg rrif ɣef sebba n yisem i yesɛa, isem i izemren ad yili ahat d aqdim ur yeddi ara d tallit-nni, neɣ d lɛib, yezmer daɣen tikwal d isem n uqcic yettusemma ɣef teqcict neɣ anemgal n waya.16

Imusnawen n tnefsit qqaren dakken ismidden ara nefren akken yelha i umdan, yettekkay seg temi deg unegmu n tmanit-is, mačči daya kan i yesnernawen tanefsit n umdan maca anect-a yeṭṭef amur ameqqran. Halff yenna: « s yisem-is i iseɛɛu umdan tilin tamitafiziqt d tenmettit »17 mesub s yisem-nni yezmer ad yeṭṭef amiq yelhan deg tmetti.

Yezmer daɣen ad yili yidis-a n tnefsit i iseɛɛu yisem ɣef umdan, i yeǧǧan aas n yismawen i yellan zik deg temnat n At wartiran (annar n tezrawt) ur ten-nettaf ara ass-a s tuget ɣer yilemiyen, imi ɣur-sen yeǧǧa-ten wakud, ur ddin ara d lweqt, ayen i d-yettaǧǧan uguren i ugrud deg tmetti.

Deg tsastant i nga, nesseqsa imawlan ma yella ssnen anamek n yismawen s wacu semman igerdan-nsen:

Deg 16 N yimsestanen i nga, anagar yiwen i d-yennan ‘Ala’15 N yimsestanen-nnien tella-d tririt-nsen s ‘ih’.

Nesseqsa-ten daɣen ma yella xemmen uqbel ɣef yismawen s wacu ara semmin igerdan-nsen: 16 N yimsestanen i nga tella-d tririt fell-asen s’ih’.

Imawlan ran tamentelt n usemmi n yal yiwen gar tarwa-nsen s yisem-nni i yesɛa: 16 N yimsestanen i nga tella-d akk tririt fell-asen s’ih’.

Deg tririt ɣef yiseqsiyen-a, ad nwali dakken imawlan ttaken azal i usemmi n yigerdan ama d anamek n yismawen-nni neɣ daɣen afran-nsen uqbel, imi nezmer ad d-nini san s wazal yesɛa yismidden deg tnefsit n ugrud ɣer sdat.

3.2.2. Ismidden d tsekta tanmettit-tadelsant n umdan

Asemmi n yimdanen nezmer ad t-nkenni ɣer lemri n tmetti i izemren ad yettwaaz s waas n tegnatin d tmental (tasertit, amezruy, idles, allalen n taywalt…) acku mi ara nwali kan ismawen n yimdanen n kra n tmetti, ad d-ibin deg-sen: dacu-tt tutlayt i ttmeslayen, tasret i ṭṭafaren, kra n leɛwayed sɛan atg. Ɣef waya i d-nenna isem amalay (ismidden) yesɛa aric d ameqqran deg tumast n umdan. Akin yenna deg usatal-a:

« ismiddnen i d-yettbinen s wudem anmetti, adelsan d unmezray, ur d-skanayen ara kan ayen tesɛa tumast d imataren n yizri, n yimir-a akked yimal : bennun tumast s timmad-is ».18

4. Iskaren (iberdan) n ufran n yismidden

Aas n yiberdan i yettilin deg ufran n yismidden, aya yettuɣal ɣer tegnatin deg wacu i d-tekker twacult, ama d tutlayt, tasret, leɛwayed, idles, tasnekta… Deg tallit yezrin asemmi n yimdanen deg tuget-is yettili mesub s yiwen n ubrid neɣ ma yella aas s sin, rnu cudden aas ɣer tegnatin tidelsanin d tenmettiyin, ma nefka-d kan amedya n usemmi n ugrud ɣef yisem n yiwen n uɛeggal yemmuten deg twacult, maca ass-a ibeddel wamek tettidir tmetti tamaziɣt (taqbaylit) ɣef waya beddlen yid-s yiberdan n usemmi n yimdanen.

4.1. Azerrer n tesret

Seg zik imezdaɣ n tmurt n Leqbayel s umata (gar-asen wid n temnat n ugafa n Sif) ttaken azal i tesret (tineslemt), ɣef waya afran n yismiddnen i icudden ɣer ddin ineslem, ama d ismawen n yimceyyɛen, neɣ ismawen n widak yellan ɣer tama-nsen, s talɣiwin-nsen yemxalafen yella acal-aya. Ɣas akken ɣef teɣZI n wakud yettili-d ubeddel deg talɣiwin n yismiddnen yugten seg tallit ɣer taye, imi deg tallit-a taneggarut aas n yismiddnen i icudden ɣer tesret, maca sɛan talɣa-nnien i yemgaraden ɣef tidak yellan deg talliyin yezrin.

Anekcum s tuget n tesret ɣer tmetti yeǧǧa imdanen ad rnun ad nadin ugar ɣef yismiddnen imaynuten i yesɛan assaɣ d tesret, maca ur semman ara yes-sen imdanen s waas, dayen i yeǧǧan talalit n yismiddnen i d-yettwakksen seg Leqran d amedya am: Aya, Kawtar, Salsabil…

Deg tsastant i nga nufa imezdaɣ n temnat-a ferrnen abrid-a deg usemmi n yimdanen, nufa-d azal n 20 N yismawen yella-d usemmi yes-sen s ubrid-a, ama isem-nni yeskanay-d yiwen gar wudmawen n tesret, d imceyyɛen, neɣ d yiwen n uɛeggal di twacult-nsen, neɣ kra i icudden ɣer tesret tineslemt: Fatima, Maria, Sarra (2), Hadjer, Maroua, Youcef, Ayoub (2), Oussama, Adem (3), Okba, Aladdine, Saifddine, Abdelhai, Aya, Assinaf, Anfal, Hiba.

4.2. Anadi ɣef tumast

Deg tallit-a taneggarut, yella-d uulfu dakken aas n yimdanen i yettnadin ad d-rren acuddu-nni akked tumast-nsen, acuddu i nezmer ad d-nini deg yiwet n tallit iru yehtuta, aya s usemmi n yigerdan s yismawen n wudmawen n umezruy n yimaziɣen, akked wudmawen n yimeɣnasen i inuḍḥen ɣef tutlayt d yidles n tmaziɣt. Tidjet yenna:

« tafsut n yimaziɣen 1980 teǧǧa Leqbayel ad ẓren dakken yella umezruy-nniḍen n tmurt n Lezzayer, Amezruy-nsen, ayen i ten-yeǧǧan ad d-skeflen ismiddnen i yeqqimen ffren acḥal d aseggas-aya ɣer deffir, amedya Massinissa »19

S tigawt-a yettuɣal-d ucuddu-nni akked tumast tamaziɣt, rnu ɣer waya azal ameqqran ara yesɛu ugrud, mi ara yeddem isem n yiwen gar yigelliden neɣ imeɣnasen i d-yeǧǧan isem-nsen deg umezruy n tmaziɣt deg tefriqt ugafa s umata. Nait-Zerrad yenna deg waya:

« Iban-d deg tallit n wass-a ubrid i ferrnen yimaziɣen deg tikci n yismiddnen yesɛan tadra tamaziɣt, acku ttxemmimen dakken annect-a d amatar ijehden n tumast »20.

Ɣas akken deg tsastant i nga maci aṭas i yewwin abrid-a deg usemmi n tarwa-nsen, maca yella-d usemmi ɣef yiwen gar wudmawen n umezruy-nneɣ, neɣ tutlayt tamaziɣt. Nufa-d azal 5 N yismawen: Youba, Dihya, Aris, Aksel, Youmer. Nezmer ad d-nini imezdaɣ n temnat-a n ugafa n Sif yebda yettuɣal-asen-d ucuddu-nni ɣer tumast, aya yettbin-d deg yismawen n yimdanen i ferrnen deg usemmi.

4.3. Azerrer n wayen umi nettsemmi ‘la mode

Gar yiberdan imaynuten n usemmi n yimdanen i d-ibanen deg tallit-a taneggarut, d afran n yisem ur nugit ara s waṭas deg taddart neɣ tamdint anda d-yekker ugrud-nni, imawlan beɣɣun ad d-yifrir mmi-tsen iman-is gar wiyaḍ s yisem ara as-fken, ɣef waya ttnadin isem amaynut ur nelli ara yakan, ɣas akken deg temsalt-a ttaken azal ugar i temsiselt d talɣa n yisem d wamek ara t-id-nessusru, ugar n unamek-is akked tadra ansa i d-yekka. Deg usatal-a Philippe Besnard et Guy Desplanques nnan : « anagraw n wayen umi nettsemmi la mode icudd ugar ɣer yimesli (tamsiselt) wala ɣer unamek n yismawen neɣ ɣer tegmuar-nsen… »21

Deg tririt n wid i nesseqsa amek almi fernen asemmi s yismawen-a, nnan-d : « nettwali-ten ceben, ddan d lweqt n tura », tikwal sɛan tanmeɣrut gar-asen (ismawen n yigerdan n yiwet n twacult) nufa-d deg taggayt-a azal n 17 N yismawen : Lina, Rania, Sirina, Khaoula, Dounia (2), Alicia, Nadine, Hadil, Anes, Wail, Monsef, Samy, Akram, Fateh, Aridj, Nihad.

4.4. Afran n yisem d lebɣi n yiwen n umdan

Afran n yismidden yezmer ad yili ilmend n lebɣi n yiwen gar yimawlan n ugrud, neɣ yiwen gar yiɛeggalen n twacult-nni (tawacult tameqqrant) yezmer ad fernen kra n yisem imi yella ugrud yakan ssnen-t yesɛa isem-nni, yeɛjeb-asen (yeḥrec, yecbeḥ, …) Rnu ɣer waya azerrer ameqqran n wallalen n taywalt (tiliẓri, internet, isura) ladɣa aseqdec n yiẓeḍwa inmettiyen i d-ibanen s tuget deg tmetti deg yiseggasen-a ineggura, ayen i yeǧǧan ad d-tili tlalit n yismiddnen imaynuten ur nelli ara yakan deg tmetti, am yismiddnen i d-ttawin seg tliẓriyin n yigerdan (Toyour Ljanna) neɣ iwudam n yisura n tmura n Surya d Turk akked Lmiksik…

4.5. Ansayen iɣerfanen n tmetti

Ɣas akken aṭas n leɛwayed d wansayen i iruḥen, ulac-iten ass-a deg tmetti, maca deg taɣult-a n tesnisemt mazal nettaf-d kra seg-sen, skanayen-d amek i d-yettili uxemmem deg tmetti. Ma nefka-d kan amedya, tikwal ferrnen isem seld mi ara yargu yiwen kra n targit (s umata d tayemmat n ugrud i yettargun dakken mmi-s ilaq ad as-tsemmi s yisem-nni). Yettili-d daɣen usemmi s yisem n yiwen n uɛeggal yemmuten deg twacult (d ababat, d tayemmat, d jeddi-s n yiwen neɣ d setti-s…) aya deg yiswi n usmekti d eyyu n wayen yelhan deg umdan-nni, akken ad yili dima yedder deg twacult ɣas yemmut, aas n wid i yettgen annect-a amzun d tajmilt. Nettaf-d daɣen ansayen-nnien yerzan asemmi, am ufran n yisem ara ierzen agrud-nni seg tmettant (imi igerdan imezwura i d-yettlalen ttemttaten) iswi n usemmi s yismawen am: Yidir, Akli, Taklit, Ɛica, Yeya, Latamen, Aɛrab, Berkahoum, Ouachia… dakken lmut ur tettqerrib ara ɣer win i ten-yesɛan.

Deg tsastant i nga, nufa-d mazal imawlan ferrnen abrid-a deg usemmi n tarwa-nsen, nufa-d azal n 06 N yismawen: Sadek, Omar, Tayeb, Qaqou, Farouk, Rachid.

Iberdan n ufran n yisem

Iberdan n ufran n yisem

Ad nwali deg udlif-a amek i d-banen yiberdan n usemmi i fernen yimawlan deg usemmi n tarwa-nsen deg tsastant i nga, yettbin-d dakken abrid i yeṭṭfen amḍiq amezwaru, d win n usemmi ɣef kra i icudden ɣer tesreḍt tineslemt s wazal n 42 %, syin deg umḍiq wis sin, llan yismawen i ttwalin yimawlan cebḥen ; d imaynuten, ddan d tallit tamirant s wazal n 35 %. Ma yella deg umḍiq wis kraḍ ad naf ismawen i yellan ɣef kra n uɛeggal yemmuten di twacult s wazal n 13 %. Asemmi ɣef wudmawen n umezruy d tumast tamaziɣt yella-d deg wadeg wis ukuẓ s wazal n 10 %, imi mazal ur yuɣ ara aẓar ubrid-a s waṭas deg temnaḍt-a.

5. Ismiddnen iqdimen n temnat-a, adeg-nsen?

Deg uric-nnien n tsastant i d-yewwin ɣef tmental n jellu n yismawen iqdimen n temnat-a, tuget n widak i d-yerran ɣef umsestan i nga fkan-d tiririyin-a:

  • Ismawen iqdimen yellan deg temnat-a uɣalen di rrif, ɣef sebba n useqdec i izaden n ttawilat n taywalt am Internet, isura n usammar neɣ n umalu, iewa inmettiyin, akked zzwaǧ ɣer tmura tiberraniyin.

  • Ismawen-nneɣ iqdimen ẓẓayit, ur ddin ara d lweqt, axaer ass-a amaal yuɣal d ameẓẓyan s taywalt, ɣef waya aqcic neɣ taqcict ass-a, ilaq ad as-tefke isem s wacu ara yeddu akked yimendiden-is deg tmetti, ma ulac ad yuɣal di rrif ɣef sebba n yisem-is (tikwal yettili-d usemmi s yismawen iqdimen maca irennu-d yisem-nnien yid-s MD: Qaqou Aya, (Qaqou) d isem s wacu i as-ttlaɛin kan di twacult, (Aya) deg berra, deg uɣerbaz.

  • Ismawen iqdimen wwin imeqan-nsen yismawen imaynuten yettwassnen deg umaal merra, acku aas n yimawlan (ladɣa ilemiyen) ttxemmimen ad ffɣen ɣer berra n tmurt ɣef waya ttnadin ismawen ur nettili ara d ugur i tarwa-nsen.

Taggrayt

Afran n yismidden d yiwen n usentel i yellan deg tlemmast n waas n tegnatin n yidles, n umezruy, n tesnekta…, d yiwet n tigawt i yettbeddilen ilmend n wayen yellan deg tmetti ɣef teɣZI n wakud, dayen i aɣ-yettaǧǧan ad naf iberdan yemgaraden n usemmi n yimdanen.

Deg taggara n leqdic-a, nessawe ad d-naf aas iberdan i ttawin yimezdaɣ n temnat-a n ugafa n Sif (tiɣiwanin: At cbana d At wartiran) deg usemmi n yimdanen, mgaraden yiberdan-a ilmend n wayen tettidir tmetti-ya ass-a, d wayen yellan deg-s si zik.

Ilmend n wayen i nga d imsestanen, iban-d dakken abrid amezwaru i ttawin yimezdaɣ n temnat-a, d afran n yismawen i icudden ɣer tesret, s talɣiwin-nsen yemxalafen; xas akken tuget deg-sen d ismiddnen mesub ur nelli ara si zik, maca banen-d deg yiseggasen-a ineggura, sebba n waya ahat imi leɛmer n widak i nesseqsa ur meqqer ara aas, rnu ɣer waya azerrer ameqqran n tesret deg temnat-a i yettwassnen si zik s temɛemmrin d zzawaya akked kra seg yiɛeggalen n tdukla n yimusnawen izzayriyen.

Syin daɣen deg umiq wis sin, ferrnen imezdaɣ n temnat-a ismiddnen i ttwalin ddan d tallit-a tamirant, d imaynuten, akken ur ttilin ara d ugur deg ubrid n unegmu n ugrud d tnefsit-is, akked wassaɣen-is d yiɛeggalen-nnien deg tmetti, imi ɛlasab n wid i nesseqsa, ur zmiren ara ad fernen i tarwa-nsen ismiddnen i yettwasaben d iqdimen, yeǧǧa-ten lweqt.

Rnu ɣer waya abrid n usemmi s yismawen i icudden ɣer umezruy d tutlayt tamaziɣt. seld acal n yiseggasen n temeqranit n wayen akk i icudden ɣer yidles, amezruy d tutlayt n tmaziɣt, tewwe-d tallit-nnien seld tin n umennuɣ d unae i usteɛref s tilin n yiferdisen n tumast tamaziɣt, gar-asen ismawen n yimdanen ɣef waya i bdan yimezdaɣ n temnat-a s usemmi n tarwa-nsen s yismawen am: Aris, Aksel, Youmer, Dihya, Tinhinan, Yalas…

Aya merra yeǧǧa abrid n usemmi s yismawen iqdimen yellan deg temnat-a ad yuɣal di rrif, imi ismiddnen am: Zouba, Qaqou, Bira, Menana, Maɛa, Teldja… ruen jlan dayen, xas akken tikwal yettili-d usemmi yes-sen; ilmend n ubrid-nni n uskar n kra n uɛeggal di twacult, maca uqan mai yismawen-a deg wayen yerzan leqdic i nga deg temnat-a.

Akken kan ad nekfu, nezmer ad d-nini dakken deg tallit-a n tura, tignatin deg wacu tettidir tmetti beddlent, aɛeddi seg tudert temensayt ɣer tudert tamirant/tamaynut (tawacult tameyant), rnu azerrer n wallalen n taywalt (isura, internet, iewa inmettiyen…) akked unekcum ameqqran n tesret deg tudert n yal ass n yimdanen, d uulfu s ucuddu ɣer tumast tamaziɣt taggara-yi, aya merra d timental i yeǧǧan anagraw asnisman deg temnat-a ladɣa askaren n ufran n yismiddnen ad ibeddel ɣef teɣZI n yiseggasen, armi d-yewwe ɣer tegnit deg wacu yella ass-a.

1 « Si un nom sert à désigner un individu et à le distinguer de ses congénères, c’est aussi le reflet de comportement et de choix que l’on veut faire

2 « Une recherche systématique de l’étymologie des noms propres c’est une branche de la lexicologie qui a pour objet d’étude les noms propres : leur

3 « L’onomastique est une branche de la lexicologie étudiant l’origine des noms propres. On divise parfois cette étude en anthroponymie (concernant

4 « La pensée et la langue ».

5 « Lexique de terminologie linguistique ».

6 « Certains auteurs tels que Brunot, dans la Pensée et la Langue, réduisent l’onomastique à l’étude des noms de personnes ; d’autres tels que

7 « Malgré l’essor qu’ont connu les études en linguistique berbère ces dernières décennies, le domaine des noms propres reste très mal exploré » (

8 « L’anthroponymie (du grec anthropos “homme ”et onoma “nom”) s’occupe des prénoms, noms de familles et pseudonymes » (Camproux.Ch, 1989 : 06).

9 « La deuxième branche est l’anthroponymie, qui étudie les noms propres de personnes, aussi bien les prénoms qu’on appelle généralement noms de

10 « L’anthroponymie est d’une importance primordiale pour la connaissance de la vie d’un peuple, de sa culture et de son histoire. C’est aussi un

11 « Si le patronyme est hérité, le prénom est toujours acquis » (Haddadou.M-A, 2015 : 112).

12 « L’individu, d’abord nommé par un nom personnel (prénom) attribué à sa naissance, est surtout identifié par rapport à sa filiation directe

13 « Dans la famille restreinte, l’individu berbère, à l’instar de la plupart des sociétés humaines, est d’abord désigné par un nom personnel (prénom)

14 « Il fait donc l’objet d’un choix, mais ce choix est souvent déterminé par des raisons diverses. Ainsi dans certaines familles, on reprend des noms

15 « Rien n’est plus identificatoire et significatif qu’un prénom ou un nom de famille » (Benremdane.F, 1998 : 01).

16 Ma nefka-d kan amedya ɣef waya deg tmetti, tella yiwet n teqcict deg twacult-nneɣ tesɛa isem ‘’Qamar’’ maca tufa ugur asmi teɣɣar deg uɣerbaz

17 « C’est par son nom que l’homme acquiert, à la fois une existence métaphysique et une existence sociale » (Halef.G, 1963 : 63).

18 « Les prénoms étant élaborés socialement, culturellement et historiquement, ne reflètent pas seulement la production de phénomènes identitaires

19 « Le printemps berbère de 1980 a fait prendre conscience aux kabyles de l‘existence d‘une autre Histoire de l‘Algérie, une Histoire qui est la leur

20 « Il y a une certaine tendance aujourd’hui pour les Berbères à donner un prénom d’origine berbère, car on pense que c’est un facteur ou un signe

21 « Le système de la mode s’attache au son plutôt qu’au sens éventuel des prénoms. Il se moque bien de l’étymologie… » (Philippe Besnard et Guy

Umuɣ n yidlisen

Akin, Salih. 1999. « pour une typologie des processus re - dénominatifs » in Noms et renoms : La dénomination des personnes, des populations, des langues et des territoires, Collection Daylang, Publication de l’université de Rouen, CNRS, France, pp. 33-60.

Benramdane, Farid. 1998. De la destruction de la filiation dans l’Etat civil algérien, séminaire du H.C.A (Haut Commissariat à l’Amazighité).

Besnard, P. et Desplanques, Guy, 1986. Un prénom pour toujours. La cote des prénoms hier, aujourd’hui et demain, éd. Balland, Paris.

Camproux, C. 1989. Introduction dans Bayon et Fabre, les noms de lieux et de personne, Paris : Nathan-Université.

Dauzat, A. 1980. Dictionnaire étymologique des noms de famille et prénoms de France, Paris : Larousse.

Dubois, J, et all. 1999. Dictionnaire de linguistique et des sciences du langage, Larousse-Bourdas/HER Montréal (Québec).

Haddadou, Mohand-Akli. 2003. Recueil de prénoms amazighs, Plus de 1100 prénoms berbères, de l’Antiquité à nos jours, avec leurs origines et leur significations, Etude réalisée pour le compte du Haut Commissariat à l’Amazighité (HCA), Alger.

Haddadou, Mohand-Akli. 2015. Le prénom amazigh en Algérie, de l’interdiction à un semblant de reconnaissance, in Le prénom en algérie : un enjeu identitaire et idéologique, les cahiers du SLADD Sous la direction de Cherif Sini, Université Les Frères Mentouri – Constantine, N° 8 novembre 2015.

Haddadou, Mohand-Akli. 2017. Dictionnaire des prénoms du Maghreb et du Sahara, Noms et prénoms berbères, arabes et autres de l’antiquité à nos jours, L’ODYSSEE, Algérie.

Halff, G. 1963. L’onomastique punique de Carthage, répertoire et commentaire, Karthago XII pp 62-145.

Hamek, Brahim. 2015. Prénoms kabyles : état des lieux in LE PRÉNOM EN ALGÉRIE : UN ENJEU IDENTITAIRE ET IDÉOLOGIQUE, les cahiers du SLADD Sous la direction de Cherif Sini, Université Les Frères Mentouri – Constantine, N° 8 novembre 2015.

Naït-Zerrad, Kamal. 2005. Dictionnaire Des Prénoms Berbères (édition bilingue Français – Kabyle), éd. ENAG, Alger.

Tidjet, Mustapha. 2005. Prénom kabyle : évolutions récentes in Des noms et des noms… Etat civil et anthroponymie en Algérie, coordonné par F. Benramdane, CRASC, Oran, pp. 67-72.

Tidjet, Mustapha. 2013. La patronymie dans les Daïras de Timezrit, Sidi Aiche et Chemini, étude morphologique et sémantique. Thèse de doctorat sous la direction de Pr Cheriguen Foudil, Université de Tizi-Ouzou.

Tidjet, Mustapha. 2016. Dictionnaire des patronymes algériens, tome I : At Yemmel, Asqamu unnig n timmuzgha/HCA, Office des Publications Universitaires, Alger.

Yermeche, Ouerdia. 2013. L’anthroponymie algérienne : entre rupture et continuité ? in le nom propre maghrébin de l’homme, de l’habitat, du relief et de l’eau. Actes du colloque international organisé par le Haut-Commissarit àl’Amazighité en partenariat avec le centre de recherche en Anthroponymie Sociale et culturelle du 21 au 23 novembre 2010.

Tijenṭaḍ

Le questionnaire adressé aux parents

Questionnaire d’opinion sur l’attribution des prénoms

Dans le cadre d’une recherche portant sur « les procédés d’attribution des prénoms dans la région d’At wartiran », nous vous prions de bien vouloir répondre à ces questions sans porter votre nom.

Age :

Sexe

M

F

Avez-vous des enfants

Oui

Nom

Dans le cas d’une réponse affirmative, veuillez donner le prénom de chacun d’eux

Prénom (s)

Fille (s)

-
-
_

Garçon (s)

-
-
-

Connaissez vous le sens de ces prénom

Oui

Non

En prénommant vos enfants, le choix est :

Spontané et non réfléchi

Purement personnel

Une décision commune (l’accord des deux parents)

Imposé par l’entourage

Influencé par :

Ce choix est motivé

Oui

Non

Dans le cas d’une réponse affirmative, est un :

Hommage à un membre de la famille (défunt)

Hommage à une personnalité historique

Hommage à une personnalité religieuse

Hommage à une personnalité culturel, politique ou sportive (artiste, joueur, comédien, président)

Autres (précisez)…………………………………………………………………….

En général, avez-vous une préférence pour des prénoms

A caractère religieux

A caractère oriental

A caractère occidental

A caractère berbère

A caractère régional

Autres (précisez)…………………………………………………………………..

D’après vous, pourquoi, les anciens prénoms propres à notre région, connaissent-ils aujourd’hui une certaine marginalisation 

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Merci pour votre collaboration

1 « Si un nom sert à désigner un individu et à le distinguer de ses congénères, c’est aussi le reflet de comportement et de choix que l’on veut faire transparaitre à travers lui » (Haddadou, 2003 : 07).

2 « Une recherche systématique de l’étymologie des noms propres c’est une branche de la lexicologie qui a pour objet d’étude les noms propres : leur étymologie, leur formation, leur usage à travers les langues et les sociétés. Cette discipline entretient des relations avec de différents domaines (l’histoire, la géographie et la sociologie) mais cela ne fait pas d’elle une discipline historique, géographique et sociologique » (A. Dauzat, 1980 : 07).

3 « L’onomastique est une branche de la lexicologie étudiant l’origine des noms propres. On divise parfois cette étude en anthroponymie (concernant les noms propres de personnes) et toponymie (concernant les noms de lieux. » (J. Dubois d wiyaḍ,1999 : 334).

4 « La pensée et la langue ».

5 « Lexique de terminologie linguistique ».

6 « Certains auteurs tels que Brunot, dans la Pensée et la Langue, réduisent l’onomastique à l’étude des noms de personnes ; d’autres tels que Marouzeau, dans Lexique de la terminologie linguistique, réunissent sous ce nom l’étude des noms de personnes et des noms de lieux » (B. Hamek, 2015 : 154).

7 « Malgré l’essor qu’ont connu les études en linguistique berbère ces dernières décennies, le domaine des noms propres reste très mal exploré » (Tidjet.M, 2016 : 04).

8 « L’anthroponymie (du grec anthropos “homme ”et onoma “nom”) s’occupe des prénoms, noms de familles et pseudonymes » (Camproux.Ch, 1989 : 06).

9 « La deuxième branche est l’anthroponymie, qui étudie les noms propres de personnes, aussi bien les prénoms qu’on appelle généralement noms de baptême dans la littérature scientifique française, que les noms de famille, comme elle s’intéresse aux surnoms qu’ils soient des hypocoristiques, qui sont des noms affectueux formés à partir des prénoms, ou des sobriquets qui sont le plus souvent péjoratifs et surtout caractéristiques de la personne dénommée » (Tidjet.M, 2013 : 23).

10 « L’anthroponymie est d’une importance primordiale pour la connaissance de la vie d’un peuple, de sa culture et de son histoire. C’est aussi un indice des influences linguistiques et culturelles, voire religieuses, qu’une population subite au cours de son histoire » (Haddadou.M-A, 2017 : 09).

11 « Si le patronyme est hérité, le prénom est toujours acquis » (Haddadou.M-A, 2015 : 112).

12 « L’individu, d’abord nommé par un nom personnel (prénom) attribué à sa naissance, est surtout identifié par rapport à sa filiation directe représentée par le nom de son géniteur mâle » (Yermeche.O, 2013 : 48).

13 « Dans la famille restreinte, l’individu berbère, à l’instar de la plupart des sociétés humaines, est d’abord désigné par un nom personnel (prénom) attribué généralement à la naissance (Amokrane, Ameziane, Meddour, Idir, Ziri, Akli, Massinissa, Yugurtha, Tamilla, Tassekourt …) et par des hypocoristiques ou sobriquets (surnoms affectifs) tels que Rebouh, Hsissen, Bezzi, Mimi, Fatim… » idem

14 « Il fait donc l’objet d’un choix, mais ce choix est souvent déterminé par des raisons diverses. Ainsi dans certaines familles, on reprend des noms de défunts, ce qui est une façon de perpétuer leur souvenir, par superstition, on donne des noms prophylactiques, on cède à la mode de l’époque ou alors, pour des raisons idéologiques, on choisit certains prénoms par préférence à d’autres : ainsi la mode des prénoms d’essence religieuse ou alors des prénoms marquant une appartenance identitaire. C’est principalement, au Maghreb, notamment en Algérie et au Maroc, le cas des prénoms berbères. » (Haddadou.M-A, 2015 : 112).

15 « Rien n’est plus identificatoire et significatif qu’un prénom ou un nom de famille » (Benremdane.F, 1998 : 01).

16 Ma nefka-d kan amedya ɣef waya deg tmetti, tella yiwet n teqcict deg twacult-nneɣ tesɛa isem ‘’Qamar’’ maca tufa ugur asmi teɣɣar deg uɣerbaz alemmas mi ara as-d-yessiwel uselmad deg tneɣrit s yisem-a ‘’Qamar’’ ttewhimen deg-s imendiden-is (ttaḍsan fell-as) imi isem-a ttaken-t deg temnaḍt-nneɣ i uqcic mačči i teqcict, dayen i tt-yeǧǧan ad tbeddel isem-is ɣer yisem-nniḍen ‘’Nourhane’’

17 « C’est par son nom que l’homme acquiert, à la fois une existence métaphysique et une existence sociale » (Halef.G, 1963 : 63).

18 « Les prénoms étant élaborés socialement, culturellement et historiquement, ne reflètent pas seulement la production de phénomènes identitaires révélateurs du passé, du présent et de l’avenir : ils construisent l’identité elle-même ». (Akin.S, 1999 : 59).

19 « Le printemps berbère de 1980 a fait prendre conscience aux kabyles de l‘existence d‘une autre Histoire de l‘Algérie, une Histoire qui est la leur. C‘est ce qui les a poussés à déterrer des prénoms depuis longtemps oubliés, exemple Massinissa » (Tidjet.M, 2005 : 70).

20 « Il y a une certaine tendance aujourd’hui pour les Berbères à donner un prénom d’origine berbère, car on pense que c’est un facteur ou un signe identitaire fort » (Nait-Zerrad. K, 2005 : 08).

21 « Le système de la mode s’attache au son plutôt qu’au sens éventuel des prénoms. Il se moque bien de l’étymologie… » (Philippe Besnard et Guy Desplanques, 1986 : 44).

Iberdan n ufran n yisem

Iberdan n ufran n yisem

Karim Boukhennaf

LAILEMM – Mira Abderrahmane - Université de Bejaia

Mustapha Tidjet

CRLCA - Mira Abderrahmane - Université de Bejaia

Articles du même auteur

© Tous droits réservés à l'auteur de l'article