Taggayin tasnalɣanin d tesnamkanin deg tesmidegt n temnaḍin timesdurar n tmuurt n Leqbayel

الفئات المورفولوجية و الدلالية في الطوبونيمية المناطق الريفية لمنطقة القبائل 

Les catégories morphologiques et sémantiques en toponymie dans les régions rurales de la Kabylie

Morphological and semantical categories in toponymy in the rural regions of Kabylia

Atmane Rahmani و Mustapha Tidjet

للإحالة المرجعية إلى هذا المقال

بحث إلكتروني

Atmane Rahmani و Mustapha Tidjet, « Taggayin tasnalɣanin d tesnamkanin deg tesmidegt n temnaḍin timesdurar n tmuurt n Leqbayel », Aleph [على الإنترنت], 9 (1) | 2022, نشر في الإنترنت 21 mars 2022, تاريخ الاطلاع 29 mars 2024. URL : https://aleph.edinum.org/3766

تعتبر تسمية الأماكن من أكثر الأشياء شيوعا بين الشعوب و الحضارات. إنها عمــلية تعود إلى العصور القديمة جدا و لا يمكن أحد في الوقت الحاضر أن يعرف متى بدأ البشر في تعيين هذه الأسماء للأماكن. لكن كل شعب يشير إلى لغته و ما حولها في اختيار هذه الرموز.
هذا العمل يندرج ضمن دراسات علم اللسانيات، و يتعلق بتحديد الفئات المورفولوجية و الدلالية لمعجم الأسماء الجغرافية الواقعة في المناطق الريفية لمنطقة القبائل و ذلك من أجل معرفة ما إذا كانت مماثلة لتلك الموجودة في المعجم العام للغة أم أنها مختلفة.

La dénomination des lieux est l’une des choses les plus communes entre les peuples et civilisations. C’est un procédé qui remonte bien à des époques très lointaines et dont personne aujourd’hui ne peux déterminer quand l’homme a commencé à attribuer des noms aux lieux. Mais chaque peuple se réfère à sa langue et aux choses qui constituaient son entourage.
Ce travail s’inscrit dans les études onomastiques, il porte sur la détermination des catégories morphologiques et sémantiques du lexique toponymique dans les régions rurales de la Kabylie, afin de savoir s'ils sont semblables à celles du lexique général de la langue ou elles sont différentes.
Toponymie, régions rurales, la Kabylie, catégories morphologiques, catégories sémantiques.

The naming of places is one of the most common things among peoples and civilization. It is a process that dates back to very ancient times and which no one today can tell when humans began names to places. But each people refer to its language and to the things that made up its surroundings.
This work is part of onomastic studies, it concerns the determination of the morphological and semantic categories of the toponymic lexicon in the rural regions of Kabylia, in ordre to know if they are similar to those of the general lexicon of the language or they are deferential.

Agzul

Asemmi n yimukan d yiwet gar tɣawsiwin yezdin akk iɣerfan d tɣermiwin, d ttawil i yettuɣalen ɣer talliyin tiqburin nezzeh, ur nezmir ad d-nini ass-a, melmi yebda umdan yettak ismawen i yimukan akken ad ten-yessemgired gar-asen. Maca, ɣas akken yecrek-iten ttawil n usemmi dacu kan yal agdud, yal taɣerma tettsemmi i yimukan ilmend n yidles-is, tutlayt-is akked wayen i as-d-yezzin.
Amahil-a yekkin deg tezrawin tisnismanin, deg usentel yerza asuffeɣ n taggayin tisnalɣanin d tesnamkanin yellan deg umawal asmidgan n temnaḍin timesdurar n tmurt n Leqbayel, iswi-nneɣ
, akken ad nessaweḍ ad nwali ma mtawant taggayin-a akked tid yellan deg umawal n tutlayt tamatut neɣ mgaradent.

Awalen isura

Tasmidegt, timnaḍin timesdurar, tamurt n Leqbayel, taggayin tasnalɣanin, taggayin tasnamkanin

Tazwert

Ɣas akken llan aṭas n leqdicat i imugen ɣef yisem amaẓlay (ama d ismawen n yimukan neɣ ismawen n yimdanen) seg unekcum afransis d afella maca, taɣult n tesnisemt1 mazal ar ass-a ur tettwasen ara deg tmurt n Lezzayer akken iwata. Imi imahilen-a deg tilawt ur d-llin ara s wudem usrid ɣef taɣult n tesnisemt, ma d wid i d-yellan ɣef demma-s bdan ttbanen-d seg yiseggasen n 90 kan d afella ladɣa sɣur yisdawanen ( Foudil Cheriguen 1993, 2021, Brahim Atoui 1998, Ahmed Zaid-Chartouk Malika, 1999, Benramdan Farid, 2008, Yermeche Ouardia, 2008, Tidjet Mustapha, 2013, 2016…). Ula d imahilen-a ddrus gar-asen i iḥuzan aswir asnilsan n yisem amaẓlay ladɣa tasnalɣa-s akken i d-yebder Tidjet (2014 :267) « leqdicat ɣef tesnisemt tazzayrit ugten mliḥ. Dacu kan ddrus maṭi n wid i ifkan azal i tesnalɣa n yisem amaẓlay »2.

Tamuɣli-a ɣer taɣult n tesnisemt deg tilawt tuɣ aar seg teriyin tisnilsanin imi deg tazwara yakan ur gint ara amkan i yisem amalay deg yimahilen-nsent, ayen yeǧǧan ula deg tallit tamirant ur as-yettunefk ara wazal, d amedya Cicile Luguy (2012 : 52), yura-d ɣef temsalt n yisem amalay dakken « Yiwet gar wayen i iceɣben isnilsanen ɣef temsalt n yisem amaẓlay d ayen yerzan kan asbadu-ines, d wamek ara tsemgirden ɣef yisem amagnu/imezdi »3, Ula deg temsirin n tesnilest tamatut n (F De Saussure) isem amalay ur d-yettwabder ara mai, ilmend n usenqeḍt i gan yisnilsanen i tmuɣli n Saussure ɣef usentel-a gar-asen M – Noëlle G – Prieur (1991 : 12) yura-d dakken « Tasnilest tettwasbadu-d sɣur Saussure am uḥric deg tesnazmult. Yiwen n uxemmem ɣef uzmul asnilsan yessefk ad d-yemlil isem amaẓlay. Maca timsirin n tesnilest tamatut teɛɛuẓeg ɣef wagaz-a »4. Ma d leqdicat id d-yellan deg taɣult n tmaziɣt xersum deg tesnilest lhan-d d uzraw n tsenfal yellan deg tantaliwin yemgaraden akked tigin n yimawalen d yisegzawalen, ayen yerzan taggayt n yismawen imalayen ur asen-gin ccan ɣas akken d taggayt yugten deg tutlayt, akken i d-yebder Tidjet ɣef usentel-a (2014 : 267) « ɣas akken yellan s wuṭṭun meqqren […] isem amaẓlay ur yelli deg yimahilen n tesnilest n yismazaɣen »5.

Azal i sɛan yismidgen deg tilawt maci dayen i izmer ad d-yessegzi yiwen deg kra n yijerrien, ica lukan ad neɛre ad d-nessugen imukan war ismawen akken ad negzu azal i sɛan. Da aqlaɣ nettmeslay ɣef yiwet n twuri kan yerzan asemmi, ilaq ad nesu dakken tawuri n yismidgen ur tebis ara kan ɣer ta, maca sɛan aas n tsekkta-nnien akken i d-yebder Atoui (2013) « ismidgen d iɣbula yesɛan azal d ameqqran deg uraz n cfayat n yigduden akked tmussni n wayen yezrin, tikwal ula d amiran »6

Deg umagrad-a yerzan azraw n yismawen n yimukan deg uswir asnilsan, ad neɛre ad d-nsuk tamuɣli ɣef yismidgen yellan deg temnain timesdurar n tmurt n Leqbayen, iswi-nneɣ, d awali amek yebna umawal asmidgan deg uswir n tesnalɣa akked tesnamka ɣef waya, asteqsi-neɣ agejdan ad yili akka:

Dacu-tent taggayin tisnalɣanin d tesnamkanin yellan deg yismawen n yimukan? Ma mgaradent ɣef taggayin yellan deg tutlayt neɣ ala? Rostaing, (1961: 09), deg tbadut i d-yefka i yismawen imalayen s umata, neɣ ismidgen s wudem uzzig, dakken ineggura-a, d tayunin timawalin i uzan isuaf isnilsanen n tutlayt ideg kkint

« isem n wadeg d yiwet n talɣa n tutlayt, d awal yebnan, am wiyaḍ, s teɣra d tergalin, d yimeslicen i d-yettwagsusrun s yigmamen n usiwel […].asmideg yettwazraw am wawal-nniḍen ilmend n tutlayt ideg yekki »7

Ilmend n tbadut-a, ismawen n yimukan neɣ ismidgen d yiwet gar taggayin yekkin deg umawal amatu n tutlayt, ɣef waya, ad d-nessumer deg tazwara dakken, deg yismawen n yimukan ad d-nemlil akk taggayin yellan deg tutlayt ismawen imilanen, imyagen, irbiben, iferdisen n tjerrumt… Ma deg uswir asnamkan, assismel n yismidgen d taggayin ad yili yebna ɣef wayen i d-mmalen.

1. Taggayin tisnalɣanin

Deg tmaziɣt, am waas n tutlayin-nnien, asdakkel n tayunin timawalin d taggayin yemgaraden ilmend n talɣa akked tseddast-nsent, yella d ugur deg tazwara, neɣ yebna ɣef turdiwin. Imeskaren ismazzaɣen imezwura yecban (A. Basset, 1957) smersen tarrayt yellan deg tutlayt n tefransist akken ad sawen ad bun amawal n tutlayt n tmaziɣt d taggayin. Syin d afella, ismazzaɣen i iqedcen ɣef usentel-a (Chaker, 1983, Bentolila, 1986) fkan azal ugar i tulmisin tierfiyin (tisnalɣanin d tseddasin) n tutlayt n tmaziɣt deg tigin n umawal-is d taggayin.

Ma dayen yerzan ismidgen, assismel-nsen d taggayin, ad yili daɣen ilmend n tulmisin-nsen tisnalɣanin. Ɣef way, deg wammud-a yellan gar yifassen-nneɣ, nessemgared-d kra n taggayin tigejdanin ɣas akken llan wid yessasmlen ismidgen iḥerfiyen d yisuddimen deg yiwet n taggayt akken i d-yebder Cheriguen (2021: 22) ɣef tɣessa d tesnalɣa n waddayen ismidganen dakken «ttilin s snat n tsekkiwin (taggayin): ismawen iḥerfiyen (kkin deg-sen daɣen yisuddimen) akked yismawen uddisen»8 .

1.1. Ismidgen iḥerfiyen

Ismidgen ierfiyen rzan ismawen yesɛan taɣessa d taddayt, ur tqebbel ara beṭṭu. D awalen yebnan ɣef yiwet n tayunt yesɛan anamek (d aferdis adday ur nqebbel ara asemi). Deg taggayt-a llant kra n talɣiwin tigejdanin:

1.1.1. Ismidgen imalayen

Ismidgen imalayen (ama d isem asuf neɣ d asget) d talɣa tamalayt deg umawal n tmaziɣt, yal isem yettawi deg tazwara yiwet n teɣri (a, i, u) (A. Basset, 1952) d amedya:

  • tiɣri (a) Aberrant, Abra, Acawi, Acekrid, Acerra, Actug, Adekkar, Aɣeggad.

  • Tiɣri (i) er, Iɛcac, Iɛricen, Ifis, Ifri, Iɣalen, Iɣdan, Iɣawzan, Ignan/Igennan, Iger, Iɣil, Ierqan, Ijdaren, Ijɛed, Ijga.

Ismidgen yedmen tiɣri (i) deg tazwara, deg tuget-nsen d wid yellan deg talɣa n usget, d ismawen yellan deg tadra ddmen tiɣri (a) Ignan, Agni, Ijga, Ajgu, Iɛricen, Aɛric, Imdunen, Amdun … ma d ismidgen i ibeddun s teɣri (u) ur ugiten ara Udkan, Ulman, Umlil, Umlislal.

Ɣer tama n yismawen-a, llan wid i ibeddun s tergalt d amedya: Cawen, Cene, Cfer, Dexla, Ɛemrus, Ɛewwana, Ferun, Feṭṭala, Filus, Ǧennada, Sael Ɣifuf, Harun, ejjla, errat, idra, iret, rira, Rriba, Seɛdan, Nezla, Nzali, Rumbli, Sihel. Ismawen imalayen (d asuf neɣ d asget) yebdan s tergalt d ismawen i d-yekkan seg tutlayin tiberraniyin xersum seg taɛrabt, ma d ismawen n tmaziɣt s umata ur ttadamen ara targalt deg tazwara.

1.1.2. Ismidgen untiyen

Talɣa n wunti deg tmaziɣt tettili s tmerna n (t + t) ɣer tazwara d taggara n yisem amalay, Tabellu, Tabjet, Taberrakt, Tabla, Tabri, Taburga, Taburt, Taddart, Tadekkart, Taɛwint, Taɛzibt, Tafalast, Taferku, Tafezza, Tafist, Tafuɣalt, Tafuant, Tagari, Tagectumt, Taǧellalt, Tagelmimt, Tagemmunt, taɣerdayt, tagma, tagnit, tafirt… Deg uswir n unamek, ismawen untiyen s umata mmalen asemi d amedya: Iger – Tigert, Iɣil – Tiɣilt, Iɣẓer – Tiɣẓert, Asif – Tasift…

1.1.3. Ismidgen s talɣa n umyag

Ismidgen yebnan ɣef yimyagen ban ɣef snat n tsekkiwin, tamezwarut d ismidgen i d-yekkan seg yimyagen n tɣara amedya: iret, Imɣur, Sihel, d tilin deg talɣa taerfit, ma d tis snat d ismidgen i d-yekkan seg yimyagen n tigawt d amedya: Tunef, Yidir. Ttilin s talɣa yeftin ɣer wudem wis kra.

1.2. Ismidgen uddisen

Ismidgen uddisen d ismawen yebnan s sin neɣ ugar n wawalen yesɛan anamek. Tayunin tuddisin deg wammud-nneɣ neba-tent ɣef snat n tsekkiwin, talɣiwin tuddisin tiwezzlanin9 Tala Wadda, Aɣaɣ Lmal, Agelmim n Yilef, Tagersift, Creqreq … akked talɣiwin tuddisin tiɣezzfanin, amedya sidi med n yiɣil ɛisi, taddart ɛli uyaya, tadekkart n at Ɛli wabrahem, iɣe lɛiner ubezyu…

Ma deg tmuɣli tasnisemt, ismidgen uddisen bnan ɣef sin n yisumar, amezwaru yettili d aerfi ayen umi neqqar irem awsiyan, d isem amezwaru yettunefken i umkan iɣil, abrid, tala, amalu …, ma d wis sin d irem uzzig yezmer ad yili daɣen d aerfi am waken daɣen i izmer ad yili netta yakan s timmad-is d uddis, d amedya Iɣil Uɛener, Abrid n Bab Umaga, Tala Wadda, Amalu n Sidi Lmuweffeq. Irem uzzig, ikeččem-d deg tesmidegt mi ara d-ilin sin n yimukan yesɛan isem d ucrik d amedya, mi ara d-ilint snat n tliwa deg taddart i d-yezgan deg sin n yimukan yemgaraden, da yessefk ad d-yekcem yirem uzzig ara yessemgirden tiliwa-a gar-asent, Tala Wadda, Tala Ufella, Tala erma

1.2.1. Talɣiwin tuddisin tiwezzlanin

D talɣiwin i iǧehden deg usileɣ n yismawen n yimukan deg temnain timesdurar n tmurt n Leqbayel, d taggayt i izemren ad tebu ɣef snat n tsekkiwin daɣen, ismidgen yebnan ɣef yiɣes (noyau) anisem asaka n “aynawal anisem1 + aynawal anisem2”, d tasekka n yismawen n yimukan yecban Agelmim Yilef, Aḥriq Lɛinse, Ariq Izinzer, Amiq Uxerrub, Annar Ujilban, Ala Ufalku, Axerrub Udali, Aru Waɛrab, Idis Lɛica, Iger Lǧameɛ, Iɣil Ɛisa. Uddis wis sin deg yismidgen-a yettak anamek uzzig i yismawen-a. Deg tadra ismidgen-a yebnan ɣef uynawal anisem + aynawal anisem2 yezzmer tekka gar-asen tenzeɣt, imi aɣelluy n tenzeɣt “n” ur d-igellu ara s ubeddel deg yisumar n yismidgen-a ama deg uswir n talɣa neɣ deg uswir n unamek d amedya, Ariq n Ujilban neɣ Ariq Ujilban.

Ilmend n tecra iɣef yebna yisem deg tmaziɣt, ur ttemsefaren ara sin n yismawen yellan deg waddad illelli war ma tekka gar-asen tenzeɣt. Akeččum n tenzeɣt gar-asen ad terr uddis wis sin ɣer waddad amaruz, deg tmuɣli-nneɣ dayen i yeran deg yismidgen-a, ayen i aɣ-yeǧǧan ur nezmir ad nessibɛed turda n tilin n tenzeɣt “n” deg yismidgen-a. Tasekka-a daɣen tezmer ad tili s talɣa “aynawal anisem1 + n + aynawal anisem2 asaka n yismidgen Agelmim n Yilef, Aɣeggad n Uɛric, Agni n Yizgaren, Ariq n Ccix, Annar n Yibirucen, Axnaq n Tala, Iɣil n Laɛzib, Iɣil n Ǧiber, Iɣzer n Tewrirt. Am wakken i zemren ad ilin s talɣa “aynawal anisem + arbib” asaka n Aru Mellulen, Fillus Aqdim, Iɣaɣen Iwraɣen, Lǧameɛ Aqdim, Muand Aberkan, Aala Tameqrant, Iɣer Ameqqran, Tawrirt Lejdid, uddis wis sin deg usmideg-a yekka-d seg talɣa tarbibant taɛrabt ǧadid, tiɣilt lefa. Aric wis sin deg yismidgen yebnan ɣef wuddis anisem akked urbib yekka-d seg yimyagen n tɣara (imlul, iqdim, ibrik, imɣur, fu…), tasekka-a n yismidgen zemren ad mmalen: tiɣmi n wadeg wacu ttunefken d amedya Akal Aberkan, Akal Amellal, Iɣzer n Tabya, Tiɣilt Ujeyyar, Iger Zeggaɣen, Ariq Uberqac, Ariq Ucaɛlal, Aru Mellulen…, temɣer/temi akked leɛli d tewzel n umkan Tala Tameqqrant, Annar Ameẓẓyan, Tigert Ɛlayen, Abrid Ameqqran, Iɣer Ameqqran…, taɣara n wadeg neɣ n bab n wadeg d amedya, Tala Lbur, Aqerqar Umɛuc, Arar Uɛeẓẓug, Iɣer Ulxayen, Iɣer Walu, Tira Tiferasin, Tiɛinet Iɛeṭṭaren... neɣ leɛmer n wadeg-nni Fillus Aqdim, Fillus Ajdid, Iɣer Amɣar, abrid ajdid…

Ma d tasekka tis snat deg taggayt-a n yismidgen uddisen iwezzlanen d talɣiwin yebnan ɣef yiɣes anemyag. Aneggaru-a yezmer ad yili s talɣa n umyag n tɣara asaka n “aynawal anisem + aynawal anemyag (imyagen n tɣara)” deg Tamda Lqayen, Abrid Yeccen, Iɣer Semmen, Annar Ihriw. Deg yimedyaten-a, amyag n tɣara yussa-d s talɣa n umaɣun10 deg Yeccen, Semmen, Lqayen akked talɣa n wana neɣ taerfit deg Ihriw.

Am wakken daɣen i zemren ad ilin yismidgen deg tsekka-a tis snat s talɣa “aynawal anisem + aynawal anemyag (imyagen n tigawt)” asaka n Almayeswan seg Alma + yeswan, s talɣa n umaɣun, Ariq Yeya s talɣa n yizri, Agnigen seg agni + gen talɣa taerfit, Axnaq iret talɣa n wanna.

1.2.2. Talɣiwin tuddisin tiɣezzfanin

Talɣiwin tiɣezzfanin rrzant ismawen n yimukan yebnan s wugar n sin n yiferdisen neɣ n wuddusen mi ara yili uddusen-a d iynawalen kan (ur d-yekcim gar-asen uferdis n tjerrumt), neɣ ɣef ugar n kra n wuddusen mi ara yili yekka gar-asen uferdis n tjerrumt. Ilmend n talɣiwin tismidganin i d-nemlal deg wammud-a llan wid yebnan s talɣa Aynawal anisem1 + aynawal anisem2 + aynawal anisem3” asaka n Ariq med Webrahem, Iɣzer Lɛiner Ubezyun, Iɣzer Rabe Ɛacur, Saat Awel Nubumber, Taddart Ɛli Uyeya, Tizi Walim Ibawen. Aric anisem amezwaru deg wuddus-a, d awal awsiyan yettabaɛ tulmisin titupugrafiyin n wadeg-nni Ariq, Iɣzer, Saat, Tizi, ma d aric wis sin d aric uzzig yellan netta yakan s timmad-is d uddis, deg tuget n yisaka yemmal ismawen n yimdanen neɣ n twaculin Ɛli Yeya, Raba Ɛacur…

Llan wid yebnan ɣef talɣa aynawal anisem1 + n + aynawal anisem2 + aynawal anisem3” Ayen yessemgarden talɣa-a ɣef tmezwarut d akeččum n tenzeɣt “n” gar wuddus amezwaru akked wuddus wis sin. Tinzeɣt “n” deg uswir n unamek temmal timesɛiwt, ayla neɣ ayen yekseb edd, ma deg uswir aseddasan tessefar anagar isem. Tin ɣur-s, tettara ismawen i ibeddun s tergalt d isemmaden imguccal (compléments determinatifs) (Dallet, 1982: 533).

Deg yismidgen i d-nekkes yebnan ɣef talɣa-a, tugett gar-asen ffɣen berra n ulugen-a, deg tmuɣli-nneɣ ad tili d tisureft kan imi gar sis (06) n talɣiwin semmus gar-asent d ismawen n twaculin d talɣiwin tirmeskilin (ur nettbeddil ara) yettilin kan deg talɣa tarucrit asaka n Tin n Ɛmer Waɛli, Ɛmer Waɛli war addad, Timeqbert n Yiɣil Ɛisi,Iiɣil Ɛisi Waɛli war addad, auna n Laǧ Yidir, Taqwirt n Crifa Mend, Tariqt n Yemma Jida, Lɛinser n Ɛebd Luhab.

Deg talɣiwin tiɣezzfanin llan wid yebnan daɣen ɣef aynawal anisem1 + n + at + aynawal anisem2”, asaka n Azreg n At med, Lɛinser n At eǧrit, Tariqt n At Saɛdi, Tajmaɛt n At Biɛqub, Taxlict n At Umeẓẓyan, rai n At med, Tigert n At Crif, tajemmunt/tagemmunt n at qali, azreg n at laǧ. Tinzeɣt (n) tezmer ad tesseḍfer alɣac “at” yesɛan deg tmuɣli tajerrumant tawuri n tzelɣa akken i d-yebder Cherigue (2021: 28) tazelɣa (at) tesseḍfar anagar ismawen imaẓlayen «ur tesɛi ara asemres aseddasan asiman ur tezmir ad tili anagar d yismawen n yimdanen (iterrasen), n twaculin tihrawanin, n yizergan, n tuddar, n leɛrac, atg »11 . Am waken daɣen i tezmer tenzeɣt (n) ad tessefer alɣac si/sidi asaka n “aynawal anisem1 + n + si/sidi + aynawal anisem2”, deg Amalu n Sidi Lmuweffeq, Lǧameɛ n Sidi Lmuhub, Lua n Si Yeya, Lua n Sidi Lmuhub, Taqerruyt n Si Crif. Deg uswir asnalɣan, alɣac “si” neɣ “sidi” d talɣa i d-yekkan seg tutlayt n taɛrabt “sayidi”, ma deg uswir n unamek yemmal s umata aayer anmetti n umdan iwacu yettunefk, yezmer ad yili d amrabe, d amdan yeɣran neɣ yekkin ɣer twacult n lǧwad ... Deg taɣult n tesmidegt ismawen yellan s talɣa-a kkan-d seg yismawen n yimraben, Sidi Fares, Sidi Qayed, Sidi Ɛellawa, Sidi Wezzuz.

1.3. Ismidgen isuddimen

Asuddem s talɣa tamatut, akken i d-yebder Chaker (1995:01) deg umagrad i yura ɣef ukata-a (usuddem) dakken « Asuddem yettwasbadu deg tesnilest tamatut am ttawil n usileɣ n umawal s usuddes n uferdis amawalan (yekkin ɣer wummuɣ yeldin) akked walɣac ajerruman (yekkin ɣer wummuɣ yemden) »12 Asuddem deg tmaziɣt ires ɣef kra n tsekkiwin, asuddem anemyag, asuddem anisem akked usuddem anfalan

1.3.1. Asuddem anemyag

D ttawil yebnan ɣef tmerna n uzwir “s-», « tt-” neɣ “m/ n-”. Deg yismawen n yimukan yerzan timnain n tsastant-nneɣ, tasekka n yisuddimen inemyagen tuqa berra n kra n yimedyaten i d-nemlal deg temnat n Bu amza yebnan ɣef tmerna n uzwir amyaɣ m- deg Menjaɛ i d-yekkan seg wadda anemyag njeɛ + m, Mexmer seg xmer + m, Merkal seg rkel + m, Mene seg m + ne.

Llan yismidgen-nnien yebnan ɣef talɣa-a maca ur frien ara acku ur nezmir ad d-nini ma azwir “m” d aferdis afeggag deg wawalen-a neɣ xai (ttimerna i yerna) asaka n Mhenna, Mnaqec, Meɛɛad... Timerna n uzwir “m” igellu-d s umata s temlellit n teɣri [e-a] i yettaken timeri tamyaɣt i yismawen-a n yimukan.

1.3.2. Asuddem anisem

Asuddem anisem yeba ɣef snat n tsekkiwin, tamezwarut d wid yebnan ɣef wadda anemyag, d ttawil yerzan asileɣ n yismawen n yimukan i d-yekkan seg wadda anemyag, yettili deg tugett s tmerna n uzwir “am-”, d amedya Amsiwen seg am + siwen, (T)amecruk(t) seg am + crek.

Deg tesnawalt n tutlayt n tmaziɣt azwir “am” nrennu-t deg yiswi, ad nessileɣ isem n umeskar, deg kra n yisaka akken ad nessileɣ isem n wallal. Deg yimedyaten-a Amsiwen, Amecruk/Tamecrukt zemren ad mmalen isem n umeskar deg Amsiwen (?), isem n wallal deg Tmecrukt.

Yettili daɣen s tmerna n uzwir “an-” i wadda anemyag, d amedya Anzali seg an + al d amyag i d-yekkan seg tutlayt n taɛrabt ṣṣelli, Aneɣri seg an + ɣer, Ansem seg an + sem(?), Anejmuɛ seg an + jmeɛ. Neɣ s tmerna n uzwir “as-” deg yimedyaten Aseɣli seg as + ɣli, Asebran seg as + bren. Ma d tasekka tis snat terza wid yebnan ɣef wadda anisem. Asuddem anisem ɣef wadda anisem deg yismawen n yimukan ur yugit ara ma nesserwes-it ɣer ttawil n usileɣ yersen ɣef wadda anemyag. Ismawen i d-yekkan seg ttawil-a nezmer ad ten-d-nessegzel deg Anzil seg uzzal13, Anaris seg aris, Tanutin seg anu, Tamedlest seg adles, Amennar seg annar.

1.3.3. Asuddem anfalan

Asuddem anfalan neɣ asuddem “amanik” (de manière) yettwasnen daɣen ɣer yisnilsanen s yisem n usuddem “anilan” (d’orientation) neɣ “ajerruman” (gramaticale). Asileɣ n yisuddimen anfalanen yettili s snat n tarrayin, yezmer ad yili s uslag n wadda (aɛiwed n ufeggag deg wawal), d ismawen n yimukan yerzan s umata ayen umi neqqar talɣiwin tulsasalin14 d amedya Aqerqar deg Aqerqar n uunu, seg qer + qer, Acecur seg ccece, ce + ce, Aleɛleɛ seg leɛleɛ, leɛ + leɛ, Tamecmact seg mec + mec, Tigalgalin seg gel + gel, Tineɛneɛt seg neɛ + neɛ.

Deg uswir n unamek, talɣiwin i d-yekkan seg usuddem anfalan akken i d-yebder Tidjet (2013: 58), mmalent deg tuget acemmet anagar tid yettumewlen « inumak n ucemmet zgan rennun ɣer yisuddimen i d-yekkan seg usuddem anfalan, anagar deg tsuraf n wid yettumewlen akk anda sruen azal anfalan yellan deg-sen »15

Asuddem yersen ɣef uslag, d tasekka n umawal azgerkudan (yettunefkken i yimukan deg talliyin tiqburin), deg tallit tamirant ttawil-a ur yettwasemras ara. Aslag yezmer ad yili ɣef ufeggag neɣ ɣef kra n tergalin tifeggagin deg wawal (targalt talemmast neɣ tin n tagara) asaka n Aqerqar, Agalgal.

Ma d tarrayt tis snat yettwasemrasen daɣen deg usuddem anfalan d asewel, aneggaru-a yemmal timerna n uferdis n tjerrumt i wadda amawalan neɣ i ufeggag. Awal ara d-yefk neqqar-as asuddim. Deg uswir asnalɣan, iwilen s umata d iferdisen ur nettbeddil talɣa, deg uswir asnamkan, gellun-d s ubeddel n unamek i wadda n tisuddma, ma deg uswir aseddasan ttbeddilen taggayt tajerrumant i wadda n tissudma. Timerna n uferdis n tjerrumt i wadda n tisuddma (afeggag) yezmer ad yili ɣer tazwara ayen umi neqqar (azwir), yezmer ad yili ɣer taggara n ufeggag d ayen umi neqqar (adfir) am wakken i yezmer ad yili deg tlemmast n ufeggag ayen umi neqqar (amgir). Deg wammud-a iɣef tebna teslet-nneɣ, isaka i d-nemlal d ismidgen isuddimen yebnan ɣef tmerna n uzwir d udfir deg kra n yisaka n yismidgen i d-yekkan seg tesmiddent.

Tawuri n uzwir tettemgirid seg tutlayt ɣer taye, deg tefransist d amedya rennun azwir i wawal (adda) akken ad ssilɣen anemgal, aɛiwed n kra, d amedya n uzwir “dé”, neɣ “re” deg “faire” “défaire”, “refaire”. Deg tmaziɣt, tiwuriwin n uzwir ugtent, llant tid i ibanen am tmerna n uzwir akken ad nessileɣ isem n umeskar “aru”, “amaru”, isem n wallal “agem” “asagem” neɣ arbib deg kra n yisaka “aen” “amuin”.

Asuddem yebnan ɣef tmerna n uzwir deg talɣiwin tinfalanin, d ttawil yeṭṭfen adeg ameqqran deg ukatar-a, adda n tisuddma deg kra n yisaka yeshel usakez-is, deg kra-nnien ɣas ma nessawe nekkes azwir i wadda n tisuddma, yettɣama war asegzi. Izwiren i d-nekkes deg wammud-nneɣ rzan azwir:

am—, deg Amne seg am— + neḍ, seg tunḍa, at—, deg At Jemhur seg at— + jemhur, bab—, bni-, akked bu—, deg Bab Umagaẓ, Bab n Zunina, Bu Fayu, Bu Rṣayen, deg tmuɣli tamezwarut, alɣac “bu—” neɣ “bab—” ad yili d talɣa i d-yekkan seg tutlayt n taɛrabt “abu”, tin ɣur-s yemmal yiwet n tilawt deg uswir n unamek ladɣa deg wayen yerzan tismiddent (ababat, bab-as n ḥedd), d amedya, Bumahdi i d-yemmalen abu lmahdi. Maca deg tilawt d aferdis yebḍan ɣef snat n talɣiwin ɣef usentel-a, Tidjet (2013 : 127 – 130)

yura-d dakken

« yella bu/bou i d-yekkan seg taɛrabt (abu/abou) […] yemmalen ayen umi neqqar nekwa (kunya) akked walɣac amaziɣ n urbib s unamek n (bab n kra), snat n tayunin-a ur friẓent ara ɣer tuget n yisnilsanen i d-ibedren anagar tin n taɛrabt »16

Azwir i— deg “Ijber” seg i + jber, “Ijwer” seg i + jwer

Azwir l—, aferdis-a “l” deg yismidgen i d-nemlal deg temnain timesdurar n tmurt n leqbayel d aferdis i d-yekkan seg taɛrabt umi neqqarl” n “lmaɛrifa”. Ɣef waya, si tama awalen yesɛan “l” deg tazwara ad ilin deg tuget-nsen d awalen n taɛrabt, si tama-nnien azwir “l” ur d-igellu ara s ubeddel ameqqran deg wadda n tisuddma. Ayen yeǧǧan asakez n yismidgen yesɛan azwir “l” deg tazwara yeshel asaka: Leɛqim seg l + ɛaqim, aɛqim, Lɛezla seg l + ɛezla, aɛzal.

S tmerna n udfir (i), adfir (i) ilmend n wayen i d-bedren yismazaɣen ɣef walɣac-a gar-asen Tidjet (2016 : 21) ad yili «d alɣac n taɛrabt yettwaḥesben am uferdis i d-yettbeyyinen tikin ayen umi neqqar deg taɛrabt nisba»17. Deg yimedyaten i d-nebder deg wammud-a kkan-d seg yismawen n twaculin asaka n At Ɛli, At Qasi, At Ɛidli…, llant kra n tsuraf i d-nemlal yefɣen berra n yismidden am Aɣerbi deg Udrar Uɣerbi, Anesmi deg Annar Anesmi.

2. Taggayin tisnamkanin

Assismel n yismidgen d taggayin tisnamkanin yettili ilmend n wassaɣ i sɛan d yimukan i umi ttunefken, akken-nnien, d assismel yebnan ɣef umsisɣel (ayen i d-ttbeyyinen deg tilawt). Taggayin yeṭṭfen amur ameqqran deg wammud-a d tid i d-yemmalen tulmisin tiupugrafiyin, imɣan, lirfat akked yiɣbula n waman, maca ayagi ur yebis ara taggayin-nnien akken ad ilint, d acu kan s yiswiren yemgaraden.

Deg tilawt, tulmisin tiupugrafiyin n umkan rrzant akk ayen i izemren ad yeglem, ad yessemgired amkan-nni ɣef yimukan-nnien, ayen yeǧǧan deg tkeriwin tiupugrafiyin ulac kra n wadeg yeqqimen ur d-yekcim ara deg-sent. Deg unamek-a, assismel n yismawen n yimukan ilmend n tulmisin tiupugrafiyin yezmer ad d-yesnegrew akk ismawen yellan deg wammud.

Deg umahila, nesdukel deg taggayt n yismidgen yemmalen tulmisin tiupugrafiyin, imukan yellan d agazen igejdanen kan asaka n Yiɣil, Iɣer, Adrar, Lua, Tasawent, Lǧameɛ Amellal, Abrid n Tmacint …

2.1. Ismidgen i d-yemmalen iɣbula n waman

Aman d aferdis agejdan deg tudert n umdan, d aferdis daɣen i t-yeǧǧan ad ireṣṣi deg yiwen n umkan, ad ibes inig seg umkan ɣer waye. Deg temnain n tmurt n Leqbayel, ulac taddart ur nesɛi aɣbalu n waman, maca ugtent talɣiwin swacu i d-ttwabedren gar-asen Lɛiner, Taɛwint, Tala, Lemmam, Lɛin, Tala Wadda”, Talla Ufella, Tala Talemmast, Tala Xieb

2.2. Ismidgen i d-yemmalen lḥirfat

Aferdis wis sin ɣer wacu tcudd tudert n umdan ɣer tama n waman, d lxeddma neɣ lirfa s unamek ahrawan. Deg temnain timesdurar n tmurt n leqbayel, kra n lirfa yellan deg talliyin tiqburin xersum tid yejlan deg tallit tamirant ttwaerzent s lmendad n tesmidegt. Deg tuget n yisaka, ɣas akken lirfa-nni tru ur deqqim ara assa, lamaɛna isem-is mazal-it yedder, asaka n Wudkan seg taɛrabt ddukan, auna, Lemɛera, Annar, Aberran Acerra, Aceṛṛa, Afir Ariq Akaryar, Amella, Anqac ….

Ismidgen yugten i d-yemmalen lirfa deg tesmidegt n temnain timesdurar d wid i icudden ɣer tfellat18, lxedma n tfellat tettwabdar-d s waas n talɣiwin, Tibirt, Iger, Ariq, Aɣeggad, Annar, …, d ismidgen yuɣalen daɣen d addayen deg waas n yisaka (llan s talɣa taerfit, llan s talɣa tuddist).

2.3. Ismidgen i d-yemmalen imɣan d yiɣersiwen

Gar tulmisin yessemgiriden tamnat n Leqbayel ɣef temnain-nnien d imɣan-is, imi tamurt n leqbayel seg talliyin tiqburin tettwassen s sin n yiferdisen igejdanen deg taɣult-a, agrur neɣ tineqlin akked uzemmur. Tin ɣur-s, tineqlin neɣ agrur akked uzemmur, d iferdisen i izemren ad emnen tudert i umdan s teɣzi n useggas, axxam yesɛan tazart d zzit, ur d itezzi ara ɣur-s la, aya, yessegzay-d azal sɛan yiferdisen-a deg tmetti n tmurt n Leqbayel ar ass-a.

Isem n ugrur (taneqlet) d uzemmur yettwabder-d tikwal s yisem-nsen yakan Tagrurt deg Tagrurt n Tɛeyyadit, Tagrurt Ugemma, Azemmur deg Tala Izemmuren, Tariqt Uzemmur, tikwal s tsenfal-nsen, Tazart deg Tala n Tazart, Tadekkar, Tadekkart n At Ɛli Webrahem, Tadekkart Miḥemmula.

ɣer tama n yismidgen i d-yemmalen iferdisen-a addayen (tineqlin d uzemmur), llan wid daɣen i d-yemmalen lenaf-nnien n yimɣan am Acekrid, Aagases, Amadaɣ, Aɣanim, Azanzu, Azberbur, Azeguf, Azeggar, Azumba, Aɛric, Ččina, Ifilku, Ifis, Igusimen, Isefsafen, Tala n Tteffa, Tala n Tzuin

Ma d ismawen n yimukan yemmalen iɣersiwen ur ugiten ara deg wammud-a ma nesserwes-iten ɣer taggayin-nnien ladɣa deg talɣiwin tierfiyin. Ismawen n yiɣersiwen i d-ikeččmen deg usemmi n yimukan ban ɣef kra n tsekkiwin tigejdanin, wid yessemras umdan deg tudert-is n yal ass, ttilin d iɣersiwen n uxxam am Userdun deg Lǧerra n Tserdunt, Beɣliya, Adme (d asettwiɣi n wawal agmer), wid i d-ikeččmen deg yisufar n wučči am Tiwtal, Tisekrin deg Taɛwint n Tsekrin …, akked wid n lexla asaka n Yifis, Takɛebt, Imiɛruf, Afalku deg Asla Ufalku, Ilef deg Tala yilef, Tiɣilt n Tgarfiwt, Tiɣilt n Yesɛa” (yesɣan) s uɣelluy n temsenzert [n], Tizi Wetbira, Timiliwin deg Ariq n Tmiliwin,

2.4. Ismidgen i d-yemmalen imdanen, ddin

Ismawen n yimukan i d-yekkan seg yismidden d ismawen uddisen, amur ameqqran deg-sen d ismawen n yimraben neɣ n lawliyat. Ismawen-a deg tadra yakan llan d uddisen, mi ara d-ttunefkken i yimukan trennu tettiɣzif talɣa-nsen, d ayen yeǧǧan taggayt-a tesɛa tasnalɣa temgarad ɣef tid-nnien.

Abini n yismawen uddisen iɣezzfanen deg tmetti n Leqbayel yebda-d seg ukeččum n yinselmen d afella imi yal amdan ara d-ikecmen deg ddin n tneslemt yesmenyif ad yeddem isem gar yismawen n yimdanen i imucaɛen gar yinselmen neɣ ismawen yesɛan assaɣ d 99 n yismawen n Rebbi d amedya:

aher deg Sidi aher Uzumba, Sale deg Sidi Sale, Tareẓẓut n Ɛli Usala, Sɛid deg Sidi Sɛid, Lemqam n Sidi Sɛid, Lmuhub , Lmewhub deg Tala n Sidi Lmuhub, Lmuweffeq deg Amalu n Sidi Lmuweffeq, med deg rai n At med, Sidi med n Yiɣil Ɛisi, idi med Bennur, Sidi Hmed Abeǧǧawi, Lɛaziz deg Sidi Ɛebd Lɛaziz, Ɛellawa deg Sidi Ɛellawa, Ɛezzuz deg Sidi Ɛezzuz, Merzug deg Sidi Ɛli Umerzug, …

Taggrayt

Akken nettwali, amahil-a yeba ɣef sin n yiricen igejdanen, aric n taggayin tisnalɣanin akked waric n taggayin tisnamkanin. Ilmend n yigemma iɣer nessawe deg teslet-a, ad d-nini dakken ulac tamgerda tameqqrant gar taggayt n yismawen (ismidgen) akked umawal amatu n tutlayt anagar deg kra n tayunin tuddisin yesɛan taɣessa d taɣezfant yefɣen berra n yilugan n ussileɣ n talɣiwin tuddisin asaka n Lemqam n Umalu n Sidi Lmuweffeq, Tadekkart n At Ɛli Webrahem

Talɣiwin-a deg tilawt kkant-d seg yismidden (ismawen n yemdanen/tiwaculin) yellan deg tazwara yakan d uddisen “sidi lmuweffeq” d isem n umdan (d amrabe) ilmend n uayer yesɛa deg taddart n umalu yuɣal semman-as i taddart-a ɣer yisem-is Amalu n Sidi Lmuweffeq, syin akin, mi yemmut rrnan gan-as lemqam ayen i d-yefkan talɣa-a taɣezfant Lemqam n Umalu n Sidi Lmuweffeɣ. Lemqam n Sidi Laǧ Waɛwica, Lemqam n Sidi med Bennur

Ma deg wayen yerzan taggayin tisnamkanin, yessefk ad negzu dakken isebdaden (critères) n usbadu n taggayin ttemgiriden seg taɣult ɣer tayeḍ. Deg taɣult n tesnisemt, taggayin tisnamkanin rrzant assaɣ sɛan yismidgen d yimukan iwacu ttunefkken, asbadu-nsent yebna ɣef wayen i d-gelment ama d tulmisin tiupugrafiyin n wadeg-nni, imɣan d yiɣersiwin yettidiren din, lirfat...

Ayen i igerzen daɣen deg taɣult n tesmidegt ugar dakken ismidgen ttakken-aɣ-d tagnit deg tallit tadkudant ad negzu aas n temsal ɣef yigduden d tɣermiwin i iɛeddan, ɣef yidles-nsen, ɣef tuddsa tanmettit-nsen, ɣef tesret-nsen d wamek i d-segzayen timsal n ugama, ayen swcu i ttamnen…, d timsal i d-yettbanen deg wassaɣ i sɛan yismidgen d d yimukan umi ttunefkken, d amedya Axxam n Lɣula”. D issalen ur nettaf ara deg taɣulin-nnien (ayen yuran) xarsum deg tmettiyin yeddren deg timawit yecban timetti n yimaziɣen anda ayen yuran fell-asen drus mai.

Ɣer taggara ilmend n termit i d-newwi deg unnar, nettwali dakken yessefk ad ilin leqdicat deg taɣult n tesmidegt s leɣeb imi tugett tameqqrant deg umawal asmidgan mazal-it deg timawit, akken ur ijellu ara yessefk ad d-yili xarsum ugmar-ines, tin ɣur-s, azraw n yismawen n yimukan ladɣa deg uswir asnilsan d ayen i izemren ad d-yefkken afud ameqqran i tutlayt.

Cécil, Leguy. 2012. « Noms propres, nomination et linguistique », In Sophie Chave – Dartoen, Cécil Leguy et Denis Monnerie (dir), Nomination et organisation sociale. Paris, Armand Colin, pp 51 – 81.

Cheriguen, Foudil. 2021. « Dictionnaire de toponymie algérienne des lieux habités », Ed : HCA.

Gary – Prieur Marie – Noëlle. 1991 « Le nom propre constitue t-il une catégorie linguistique ? ». In : Langue française, N° 92, Syntaxe et sémantique des noms propres, pp 4 – 25.

Tidjet, Mustapha. [2014]. « Nom propre : parent pauvre des études amazighes ? ». Actes du 2ème colloque international sur la langue amazighe, de la tradition orale au champ de la traduction ecrite (parcours et défi) organisé les 17 et 18 avril 2013. Publié par l’Université Akli Mohand Oulhadj – Bouira. Pp 267 – 276.

Tidjet, Mustapha. 2016a. Dictionnaire des patronymes algériens, tI, At Yemmel, Ed : HCA.

1 Tasnisemt, d tussna i izerwen ismawen imaẓlayen, tebḍa ɣef sin n yifurkawen igejdanen, tasmidegt i d-yelhan d uzraw n yismawen n yimukan akked

2 « Les travaux sur l’onomastique algérienne sont très nombreux. Cependant il n’y a que très peu qui s’intéressent à la morphologie du nom propre ».

3 « Une des principales préoccupations des linguistes au sujet des noms propres et la question de leur définition, de leur distinction d’avec le noms

4 « La linguistique était définie par Saussure comme une partie de la sémiologie. Une réflexion sur le signe linguistique devrait rencontrer le Nom

5 « Malgré son importance numérique […] le nom propre est pratiquement absent dans les travaux de linguistique des berbérisants »

6 « Les toponymes sont une source très importante de la conservation de la mémoire des peuples et de connaissance du passé, parfois même du présent ».

7 « Un nom de lieu est une forme de la langue, un mot formé, comme tous les autres, de voyelles et de consonnes, de phonèmes articulés par les organes

8 « Ils se présentent sous deux aspects majeurs : noms simples (comprenant aussi les dérivés) et noms composés ».

9 Talɣiwin tuddisin tiwezzlanin d talɣiwin yebnan ɣef yilugan n ussileɣ n yismawen uddisen i d-yettwabedren deg tesnawalt tamaziɣt. Nefka-asent isem n

10 Talɣa n umaɣun d talɣa ur nfetti ara ilmend n wudmawen, maca tezmer ad tbeddel ilmend n tmeẓri d amedya “yeddan”, “i iteddun”, “ara yeddun”. Ma d

11 « Elle n’a pas d’usage syntaxique autonome et ne peut qu’entrer en composition avec les noms propre d’individus, de familles élargies, de quartiers

12 « La dérivation se définit en linguistique générale comme la procédure de formation de mots par combinaison d’un élément lexical (appartenant à un

13 D amedya daɣen i d-yettwabedren sɣur Ahmed Zaid-Chartouk Malika, anda tessaqreb asmideg “anzil” ɣer wadda anisem « uzzal ». Ahmed Zaid-Chartouk (

14 Talɣiwin tulsasalin d ayen umi neqqar deg tutlayt n tefrasist les formes onomatopéiques.

15 «Des connotation péjoratives sont toujours associées aux dérivés obtenus par la dérivation expressive, exception faite des dérivés complètement

16 « il y a le Bou arabe qui vient de abou « père » […]qui désigne ce qu’on appelle la « kunya » et le morphème berbère d’adjectif signifiant « celui

17 « C’est un morphème arab qui est considéré comme indicateur d’appartenance q’on appelle en arab nisba ».

18 Deg tmeslayt n At Yemmel, At Ɛidel akked Wat Umɛuc, awal « tafellaḥt” ur icudd ara kan ɣer lxeddma n wakal, maca yezmer ad yesɛu inumak-nniḍen

Ummuɣ n yidlisen

Ahmed Zaid-Chartouk, Malika. 1999. Contribution à l’étude de la toponymie villageoise Kabyle. Thèse de doctorat présentée à l’INLCO sous la direction de Pr Chaker Salem.

Atoui, Brahim. 2013. La toponymie algérienne : 50 ans après : Y a-t-il une politique toponymique en Algérie ? » Comminication présentée au colloque national « Toponymie et anthroponymie en Algérie 50 ans après l’indépendance » organisé par CRASC/RASYD à Oran les 20 et 21 février 2013.

Basset, A. 1952, la langue berbère, Londre.

Basset, A 1957, Article de dialectologie berbère, Paris Klick-Sieck, sur la voyelle initiale en berbère. pp. 83 – 89.

Baylon Christian & Fabre Paul. 1982 Les noms de lieux et de personnes, Ed : Nathan, Paris.

Benramdane, Farid. 2008. Toponymie de l’oueste Algérie, origines, evolution, transcription. Thèse de doctorat sous la direction de Pr Cheriguen Foudil, Université de Mostaganem.

Bentolila, Fernand. 1981, « Grammaire fonctionnelle d’un parler berbère », Paris, Selaf

Chaker, Salem. 1983, « Un parler berbère d’Algérie (Kabyle) : syntaxe », Université de Provence

Chaker, Salem. 1995. « Dérivation linguistique ». Encyclopédie Berbère 1995, n° XV, Daphnitae-Djado. Pages 2277 – 2279.

Dallet, J – M. 1982. Dictionnaire Kabyle – Français, parler des At Mengellat Algérie. Paris. SELAF. 1052 p.

De Saussure, F. [1836]. Cours de linguistique générale. Ed Talantikit. 2002. 285 p.

Rostaing, Charles. [1961]. Les noms de lieux. Presse Universitaire de Paris. 130 p.

Tidjet, Mustapha. 2013. La patronymie dans les Daïras de Timezrit, Sidi Aiche et Chemini, étude morphologique et sémantique. Thèse de doctorat sous la direction de Pr Cheriguen Foudil, Université de Tizi-Ouzou.

1 Tasnisemt, d tussna i izerwen ismawen imaẓlayen, tebḍa ɣef sin n yifurkawen igejdanen, tasmidegt i d-yelhan d uzraw n yismawen n yimukan akked tesmiddent i d-yelhan d uzraw n yismawen n yimdanen. Christian Baylon & Paul Fabre (1982 : 5).

2 « Les travaux sur l’onomastique algérienne sont très nombreux. Cependant il n’y a que très peu qui s’intéressent à la morphologie du nom propre ».

3 « Une des principales préoccupations des linguistes au sujet des noms propres et la question de leur définition, de leur distinction d’avec le noms commun».

4 « La linguistique était définie par Saussure comme une partie de la sémiologie. Une réflexion sur le signe linguistique devrait rencontrer le Nom Propre. Or le cours de linguistique générale et étrangement muet sur ce point ».

5 « Malgré son importance numérique […] le nom propre est pratiquement absent dans les travaux de linguistique des berbérisants »

6 « Les toponymes sont une source très importante de la conservation de la mémoire des peuples et de connaissance du passé, parfois même du présent ».

7 « Un nom de lieu est une forme de la langue, un mot formé, comme tous les autres, de voyelles et de consonnes, de phonèmes articulés par les organes de la parole […]. Il ne serait donc être étudié autrement qu’un autre mot quelconque, en dehors de la langue dont il fait partie ».

8 « Ils se présentent sous deux aspects majeurs : noms simples (comprenant aussi les dérivés) et noms composés ».

9 Talɣiwin tuddisin tiwezzlanin d talɣiwin yebnan ɣef yilugan n ussileɣ n yismawen uddisen i d-yettwabedren deg tesnawalt tamaziɣt. Nefka-asent isem n talɣiwin tiwezzlanin, ɣas akken ur d-ttawbedrent ara s yisem-a sɣur yismazzaɣen, deg yiswi, ad tent-nessemgired ɣef talɣiwin-nniḍen umi nsemma deg leqdic-a « talɣiwin tiɣezzfanin ». Tineggura-a, d talɣiwin yesɛan taɣessa teffeɣ berra n yilugan n ussileɣ n yismawen uddisen.

10 Talɣa n umaɣun d talɣa ur nfetti ara ilmend n wudmawen, maca tezmer ad tbeddel ilmend n tmeẓri d amedya “yeddan”, “i iteddun”, “ara yeddun”. Ma d talɣa n wanaḍ, ur temgarad ara ɣef talɣa taḥerfit mi ara yili umyag yefti ɣer wudem wis sin amalay asuf, ɣef waya, deg tmuɣli tajerrumant, imyagen yellan deg talɣa-a zemren ad ilin deg wanaḍ akken i nezmer ad ten-neḥseb d iḥerfiyen.

11 « Elle n’a pas d’usage syntaxique autonome et ne peut qu’entrer en composition avec les noms propre d’individus, de familles élargies, de quartiers, de villages, de tribus, etc ».

12 « La dérivation se définit en linguistique générale comme la procédure de formation de mots par combinaison d’un élément lexical (appartenant à un inventaire ouvert) et d’un morphème grammatical (appartenant à un inventaire fermé ».

13 D amedya daɣen i d-yettwabedren sɣur Ahmed Zaid-Chartouk Malika, anda tessaqreb asmideg “anzil” ɣer wadda anisem « uzzal ». Ahmed Zaid-Chartouk (1999 :198).

14 Talɣiwin tulsasalin d ayen umi neqqar deg tutlayt n tefrasist les formes onomatopéiques.

15 «Des connotation péjoratives sont toujours associées aux dérivés obtenus par la dérivation expressive, exception faite des dérivés complètement lexicalisés, donc ayant perdu leur valeur expressive »

16 « il y a le Bou arabe qui vient de abou « père » […]qui désigne ce qu’on appelle la « kunya » et le morphème berbère d’adjectif signifiant « celui au, l’homme à ». Ces deux unités sont confondues par la plupart des linguistes qui ne signalent que celle de l’arabe ».

17 « C’est un morphème arab qui est considéré comme indicateur d’appartenance q’on appelle en arab nisba ».

18 Deg tmeslayt n At Yemmel, At Ɛidel akked Wat Umɛuc, awal « tafellaḥt” ur icudd ara kan ɣer lxeddma n wakal, maca yezmer ad yesɛu inumak-nniḍen, ttilint tenfaliyin anda tigawt n tfellaḥt tettwasemras deg unamek n ucemmet d amedya, mi ara yili yiwen yezga ixeddem ayen ur nelhi, qqaren-as d ayen i d tafellaḥ-is.

Atmane Rahmani

Université Abderrahman Mira-Bejaia

Mustapha Tidjet

Université Abderrahman Mira-Bejaia

مقالات للكاتب نفسه

© Tous droits réservés à l'auteur de l'article