Seg usemmi amharsan ɣer tnezzarirt n tkatutin: tasmabridt n Bgayet gar usemmi unsib d usemres inmetti

من الأودونيميا الاستعمارية إلى تعايش الذاكرات: بجاية بين التسمية الرسمية

De l’odonymie coloniale à la coexistence des mémoires : Béjaïa entre dénomination officielle et usages sociaux

From Colonial Odonymy to the Coexistence of Memories: Official Naming and Social Uses in Béjaïa

Nadir Bouremani et Mustapha Tidjet

Citer cet article

Référence électronique

Nadir Bouremani et Mustapha Tidjet, « Seg usemmi amharsan ɣer tnezzarirt n tkatutin: tasmabridt n Bgayet gar usemmi unsib d usemres inmetti », Aleph [En ligne], mis en ligne le 16 août 2026, consulté le 22 août 2026. URL : https://aleph.edinum.org/17981

تحلل هذه الدراسة إعادة تشكيل أسماء الشوارع والساحات في مدينة بجاية بين الحقبة الاستعمارية ومرحلة ما بعد الاستقلال، من خلال الجمع بين علم الأسماء والتاريخ الحضري واللسانيات الاجتماعية. وتنطلق من سؤال مركزي: كيف ينظم المشهد الأودونيمي البجاوي التعايش بين التسمية الرسمية والذاكرة الاستعمارية والاستعمالات الاجتماعية؟ تتكون المدونة من ثلاثين طريقاً وساحة جرى توثيقها بالاعتماد على الخرائط والمخططات الحضرية ووثائق المعهد الوطني للخرائط والكشف عن بعد ومعطيات ميدانية. وتميز المقارنة بين أسماء الأعلام البشرية، وتسميات الأحداث، والأسماء الجغرافية أو الطبيعية، والتسميات التي استمرت من دون استبدال. وتبين النتائج أن الإدارة الجزائرية استبدلت قسماً واسعاً من الأسماء الاستعمارية بأسماء الشهداء وشخصيات المقاومة وأحداث الذاكرة الوطنية، غير أن بعض التسميات السابقة ظل حاضراً في التداول اليومي، إلى جانب تسميات شعبية محلية. ولا تدل هذه التعددية آلياً على قبول النظام الرمزي الاستعماري، بل ترتبط أيضاً بالعادات اللغوية والنجاعة الإحالية والتملك اليومي للمجال. وبذلك تبدو الأودونيميا طرساً حضرياً تتفاوض داخله الذاكرة المؤسسية والممارسات متعددة اللغات والانتماءات المكانية. ونظراً إلى غياب مسح كمي طبقي للاستعمالات الفعلية، تظل النتائج نوعية وتستدعي استكمالها ببحث سوسيولساني وخرائطي.

Cette étude analyse la reconfiguration des odonymes de Béjaïa entre la période coloniale et l’après-indépendance, en articulant onomastique, histoire urbaine et sociolinguistique. Elle pose la question suivante : comment l’espace odonymique béjaoui organise-t-il la coexistence entre dénomination officielle, mémoire coloniale et usages sociaux? Le corpus comprend trente voies et places documentées à partir de cartes, de plans urbains, de documents de l’Institut national de cartographie et de télédétection et d’informations recueillies sur le terrain. Une analyse comparative distingue les anthroponymes, les désignations événementielles, les noms géographiques ou naturels et les dénominations maintenues sans substitution. Les résultats montrent que l’administration algérienne a largement remplacé les noms coloniaux par ceux de martyrs, de figures de la lutte anticoloniale et d’événements fondateurs du récit national. Ils révèlent cependant la persistance de certaines appellations antérieures et l’émergence de désignations vernaculaires. Cette pluralité ne traduit pas mécaniquement une adhésion à l’ordre colonial : elle procède aussi de l’habitude linguistique, de l’efficacité référentielle et de l’appropriation quotidienne de l’espace. L’odonymie apparaît ainsi comme un palimpseste où se négocient mémoire institutionnelle, pratiques plurilingues et territorialité urbaine. En l’absence d’une enquête quantitative stratifiée sur les usages, les conclusions demeurent qualitatives et appellent un prolongement sociolinguistique et cartographique.

This study examines the reconfiguration of Béjaïa’s street names from the colonial period to the post-independence era by combining onomastics, urban history, and sociolinguistics. It asks how the city’s odonymic landscape organizes the coexistence of official naming, colonial memory, and social usage. The corpus comprises thirty streets and squares documented through maps, urban plans, records from the National Institute of Cartography and Remote Sensing, and field information. Comparative analysis distinguishes anthroponymic names, commemorative events, geographical or natural designations, and names retained without substitution. The findings show that Algerian authorities extensively replaced colonial names with those of martyrs, anticolonial figures, and foundational events in the national narrative. Yet earlier labels persist in everyday speech, while vernacular names also emerge. Such plurality should not be interpreted mechanically as adherence to colonial rule: it also reflects linguistic habit, referential efficiency, and the everyday appropriation of urban space. Odonymy therefore operates as a palimpsest in which institutional memory, multilingual practices, and urban territoriality are continually negotiated. Because the study does not include a stratified quantitative survey of actual usage, its conclusions remain qualitative and call for further sociolinguistic and cartographic investigation.

Agzul

Tazrawt-a tettnadi deg ubeddel n yismabriden n Bgayet gar tallit tamharsant d tallit seld timunent, s tmuɣli i yesdukklen tasnisemt, amezruy d tesnilesmetti taɣermant. Taseqsi agejdan d: amek i tessegraw tasmabridt n Bgayet gar usemmi unsib, tkatut tamharsant d usemres inmetti? Ammud yesɛa 30 n yismabriden yettwagren seg tkerḍiwin, yiɣawasen, warraten n INCT d yisallen n unnar; tasleḍt tasrewsant tessemgired ismiddnen, ismawen n tedyanin, ismawen irakalanen d yismawen i yeqqimen war abeddel. Igemmaḍ skanayen-d abeddel ameqqran n yismawen imharsanen s yismawen n yimeɣrasen d yizmaz iḍefren tkatut taɣelnawt, maca daɣen aseqdec n kra n talɣiwin tiqburin d usnulfu n yisemmiyen izbayen. Tasmabridt tettban-d, ihi, mačči d agraw n tansiwin kan, maca d tallunt n tnezzarirt gar tsertit n tkatut, tasnilsant n temdint d tarrayin n appropriation n wadeg. Tilisa n tezrawt terza ulac n usektay amḍan n usemres; igemmaḍ ttwasegzan d tasleḍt tamselɣut i ilaq ad tettwakemmel s tasastant tasneddasant.

Awalen isura

tasmabridt, tasmidegt taɣermant, tkatut, usemmi unsib, aseqdec inmetti, Bgayet

Tazwart

Tazrawt-a tekcem deg taɣult n tesnisemt. Larousse yesbadu-tt akka:

Afurek n tesnawalt izerrwen tadra n yismawen imaẓlayen; ad nessemgired tasmiddent, izerrwen ismawen n yimdanen, d tesmidegt, izerrwen ismawen n wadeg.
(Larousse, s. d.; tasuqilt n yimawlan)

Aḍris anasli s tefransist:

L’onomastique est une branche de la lexicologie qui étudie l’origine des noms propres (on distingue l’anthroponymie, qui étudie les noms de personnes, et la toponymie, qui étudie les noms de lieux). (Larousse, s. d.)

tazrawt-a tbedd ɣef tigzi n waddad n yismawen n yiɣarasen n umyaweḍ d yismabriden deg temdint n Bgayet deg temnaḍt n Leqbayel, asexdem-nsen sɣur yimsemras, daɣen azal-nsen amazray d urakalan i yeqqnen srid ɣer snat n talliyin timazrayin n usemmi n tallunt n temdint-a, tamharsant d seld-tamharsant.

Tasmabridt d afurek n tesmidegt izerrwen ismawen n yiberdan. Asmabrid d awal amaẓlay i d-yeskanayen aɣaras n umyaweḍ (Atoui, 2005, p. 23). Nezmer ad d-nini daɣen akken asmabrid d tazrawt n tesmidegt taɣermant.

Deg tezrawt-a nebɣa ad d-negzu ismabriden i d-teǧǧa tenmehla tamharsant d ubeddel-nsen s yismawen-nniḍen i terra tenmehla tazzayrit seld-tamharsant. Ɛlaḥsab n tezrawt-a taglamant, ad neɛreḍ ad d-nessegzi tarrayin n usemmi yemgaraden n yiɣarasen n umyaweḍ d yismabriden deg temdint n Bgayet, gar usemmi amharsan d usemmi seld-amharsan. Taɣult n tesnisemt teskanay-d iger d awesɛan i yimnadiyen. Ismawen n yiberdan d yiɣarasen deg temdint n Bgayet ttwerrin-d tabaɣurt n taɣult n tesnisemt d yismabriden s umata, ma nwala amezruy d tgemmi n Bgayet, d anect-a i d abaɣur ara aɣ-yessishilen asezrrew n yismabriden n temdint-a.

Rnu ɣer waya tazrirt d wassaɣ i yesɛa umezruy amharsan ɣef tesmidegt s umata, deg usatal-a, Dauzat yenna:

Tasmidegt tesɛa assaɣen akked yinigen n yigduden, tislakin, tisehrasin, ambeddel amutlay, lwaḥi daɣen azal n wakal d yimecwaren yemseḍfaren n tɣerma. (Dauzat, 1971, p. 10; tasuqilt n yimawlan)

Aḍris anasli s tefransist:

La toponymie est en relation avec les migrations des peuples, les conquêtes, les colonisations, les changements de langue, comme aussi avec la mise en valeur du sol et les étapes successives de la civilisation. (Dauzat, 1971, p. 10)

Deg yiwen n unamek, Chiriguen yessegza-akken:

Amdan yettwakaz deg wadeg amezduɣ; aneggaru-a d iswi n ubeddel ilmend n umezruy. Deg uɣawas asmidgan, yettuɣal d adeg n usemmi d uɛawed n usemmi.
(Chiriguen, 1993, p. 18; tasuqilt n yimawlan)1

Aḍris anasli s tefransist:

L’homme s’identifie au lieu habité; et ce dernier est objet de modification au cours de l’histoire, c’est-à-dire qu’au plan toponymique, il devient lieu de dénomination et de renomination. (Chiriguen, 1993, p. 18)

Tazrawt n tesmidegt tesddukul gar tesnilest, amezruy d trakalt; ɣef wakka, Atoui yenna-d:

Deg usekḍan-a, isem n wadeg yesɛa tawuri n tqenṭert izeddin gar tarakalt, tasnilest d umezruy. (Atoui, 1998, p. 28; tasuqilt n yimawlan)

Aḍris anasli s tefransist:

Dans cette optique, le nom de lieu joue le rôle de pont entre la géographie, la linguistique et l’histoire. (Atoui, 1998, p. 28)

Tasmidegt taɣermant ilmend n twuri-ines tettaǧa-aɣ nettwali tamdint d adeg n usdukkel gar tarakalt d tesnilest, ɣef wakka asemres n yismawen n yiberdan sdaxel n temdint yeqqen srid ɣer usexdem n tallunt taɣermant imi ismabriden d isdagen i aɣ-d-yesskanayen abeddel n wadeg akked tansa deg temdint.

S umata, tawuriwin n tesmidegt meqqrit aṭas, imi asemmi asmabridan d yiwet n twuri kan. Rahmani akked Tidjet nnan-d:

Azal i yesɛan ismidgen deg tilawt mačči d ayen izmer ad d-yessegzi yiwen deg kra n yijerriḍen; icaḍ lukan ad neɛreḍ ad d-nessugen imukan war ismawen akken ad negzu azal i sɛan. (Rahmani & Tidjet, 2022, p. 30)

Tamdint n Bgayet d tamnaḍt n tɣermiwin tiqburin, d adeg iɣef i d-ɛeddan aṭas n wanbazen d leǧnas iberraniyen wid i yeṭṭfen tanzagt taɣezfant, yal wa yeǧǧa-d tamedrazt-ines d wudem-ines arakalan. Asmi teṭṭef Fransa Lezzayer, tanmehla tamharsant tenwa-d ad tt-terr am lurub, ad as-tefk i yiberdan d yiɣaladen ismwen ifransisen. Nettaf-d ama deg yittaftaren, tikerḍiwin neɣ arraten, aṭas n yismawen n yismabriden s umata wid i ssawalen s tefransist: la place Gueydon (1923), Rue du Vieillard, Boulevard Clemenceau, la Rue Trézel…ar taggara. (Encyclopédie de l’Afrique du Nord, s. d.)

Ismabriden uɣalen s wudem unsib seld timunent n Lezzayer ilmend n tanaḍt, ilmend n Décret n° 63-105 du 4 avril 1963 relatif aux hommages publics (art. 3), i d-yeffɣen deg 1963 deg-s yella-d ubeddel n yismawen ifransisen s wiyaḍ d izzayriyen. Adabu azzayri yebɣa ad as-yefk i temdint udem n tesmidegt tazzayrit, anda i d-yella ubeddel n yismawen n yiberdan, iɣarasen, idɣaren, iɣerman, d yigamamen s yismawen n yimeɣrasen, imdanen n tsertit, d wudmawen n uzbu mgal fransa: Boulevard François Biziou yuɣal Boulevard Colonel Amirouche, Rue de la Casbah yuɣal Rue Aïssat Idir, …atg.

Ar ass-a aṭas n yimezdaɣ n temdint n Bgayet ḥemmlen ad laɛin i yiberdan d yigamamen s umata s yismidgen n tefransist deg wadeg n wid izzayriyen. Ad d-yeqqim usemmi n tasigt ara yesɛun tulmisin n uskan n tumast d win i yettilin s lemcawra gar tneɣlaft n lumur n daxel akked tneɣlaft n yimjahden.

Asemmi asmabridan (neɣ asmabrid) iqeddec, deg tazwara, d tansa; yettɛawan deg uwelleh, asideg, ujerriḍ d uskan n tlisa n tallunt. Yeskanay-d adeg — abrid, azniq, tasukt, azeglal, aɣaran — yerna d amnir d amsideg n yisemrasen. Asmabrid d adeg n usmekti; aferdis-a n tesnilest ur yettwafraq ara seg umezruy n temdint, tamnaḍt d tmurt. Yal isem yesɛa tilawt tamazrayt d trakalant. (Bouzidi & Slaim, 2016, p. 20; tasuqilt n yimawlan)

Aḍris anasli s tefransist:

La dénomination odonymique (ou l’odonyme) sert d’abord et évidemment d’adresse; elle aide à s’orienter, à situer, trace et délimite un espace, situe un lieu — rue, ruelle, avenue, boulevard, impasse, chemin —, guide et localise ses usagers. L’odonyme est un lieu de mémoire. Cet élément linguistique est indissociable de l’histoire de la ville, de la région et du pays. Chaque nom a une réalité historique et géographique. (Bouzidi & Slaim, 2016, p. 20)

Amhaz d tikli n tezrawt-a yella-d s waṭs n yidlismuɣen d temselɣutin wid i nessemres s waṭas n talɣiwin i yesɛan assaɣ akk d usentel-nneɣ, daɣen wid yellan deg taɣult n tesnisemt ladɣa ayen i yesɛan assaɣ d tesnisemt d tesmidegt deg Lezzayer tamharsant d seld-tamharsant. Nezmer ad d-nebder akka-a imahilen n Arthur Pellegrin, d A. Dauzat, H. Dorion.

Tizrawin tismidganin deg Lezzayer mmugent s waṭas deg tesdawiyin ilmend n leqdicat i d-xedmen imnadiyen n taɣult-a: B. Ɛatwi, F. Benremdan, F. Cirigan, M. Tiǧet d W. Yermeche; anect-a ma nebder-d kan tigejda n tussna-a. Ma yella d tizrawin i yemmugen ɣef tesmabridt tazzayrit neɣ ɣef tesmidegt taɣermant s umata, ad naf drus maḍi i yellan. Nezmer ad d-nebder amahil n Atoui ɣef tesmabridt n temdint n Lezzayer, izri-ines d yimir-is (Atoui, 2005); tazrawt n Azeddine ɣef tesmabridt tazzayrit gar usemmi unsib d tuɣalin ɣer yizri deg temdint n Mɛasker (Azeddine, 2014); akked tezrawt n El Miriah ɣef tesmidegt taɣermant n temdint n Mestɣanem (El Miriah, 2016). Nezmer daɣen ad d-nebder amagrad n Bouzidi akked Slaim ɣef tesmabridt n Sṭif (Bouzidi & Slaim, 2016), akked win n Nebia Dadoua d Boumedini ɣef yismabriden n temdint n Wehran, seg wudem afransis ɣer uzzayri seld timunent (Nebia Dadoua & Boumedini, 2012, pp. 143–152).

Ismawen n yiberdan zemren ad nbeddalen ilmend n wakud d umezruy, anect-a ilmend n watas n tmental, am umedya n Lezzayer, anda aɛeddi n umharsan afransis yeǧǧa-d aṭas n tmedrazin, ɣas akken yella-d ubeddel n yismawen n waṭas n yiɣarasen n umyaweḍ. Dayen i aɣ-yeǧǧan nettnadi ad d-nerr ɣef usteqsi agejdan: dacu-t waddad n yismabriden n temdint n Bgayet deg tallit tamharsant d seld-tamharsa? Ayɣer medden mazal sexdamen ismawen n yismabriden i d-teǧǧa Fransa ɣas akken yella-d ubeddel s yismawen izzayriyen s wudem unsib?

Deg umagrad-a nefka-d turdiwin akken asexdem n yismabriden s usemres aqdim (afransis) yettili-d s tezrirt n umezruy, am wakken d tiwwurment, anect-a yesskanay-d tallit tamharsant n Fransa. Asemmi n yismabriden ur d-yusi ara akka kan maca ahat zemrent ad ilint tmental-nniḍen yemgaraden ladɣa tawennaḍt tinmettit, tasnilest d tsertit i aɣ-d-yezzin.

1. Anagraw asnilsiman d tarrayt n unadi

1.1. Tasmabridt am uḍris n tkatut d tsertit n tallunt

Tasmabridt ur telli ara d agraw n yismawen yettwaseqdacen kan i uskan n tansiwin. D aḍris aɣerman ideg ttnernan, ttnaɣent neɣ ttemseḍfarent tkatutin yemgaraden. Isem unsib, isem aqdim i mazal yettwasemras deg timawit, akked yisem azbay i d-ttakken yimezdaɣ zemren ad ilin deg yiwen n wakud i yiwen n wadeg. Deg unamek-a, abeddel n yisem ur d-yemmal ara, iman-is, asefḍi n tkatut taqburt; yemmal ugar aseggem n wassaɣen gar udabu, amezruy d usemres inmetti n tallunt.

Tamuɣli-a tettak azal i krad n yiswiren n tesleḍt: asemmi unsib i d-yettasen seg tneḍbelt; asemmi amezray i d-yeqqimen deg tkatut; d usemmi azbay neɣ adigan i d-yettbanen deg yinaw n yimezdaɣ. Ur ilaq ara ad nessemgired kan gar « afransis » d « azzayri »; ilaq ad nwali daɣen amek i yettusemres yisem, anwa i t-id-yettmeslayen, deg wanwa usatal, d acu n wazal i as-fkan yimezdaɣ. Akka, tasmabridt n Bgayet tettban-d d tallunt n tnezzarirt gar usemmi n udabu d tkatut n usemres.

1.2. Tarrayt, agzul n wammud d yilugan n tesleḍt

Ammud yesɛa 30 n yismabriden yettwafranen ilmend n sin n yisefranen: ad ilin d ismawen i d-yettbanen deg yisebtar neɣ tkerḍiwin n tallit tamharsant, yerna ad yili unamek-nsen unsib neɣ usemres-nsen seld 1962 izmer ad yettwasenqed. Taflest n yisallen tettwabna s userwes gar tkerḍiwin, iɣawasen iɣermanen, isebtar n INCT, arraten n tɣiwant, d temsal ttwagmerent deg unnar ɣer yimezdaɣ d wid iqeddcen deg tneḍbelt. Yal asmabrid yettwasekcem deg tfelwit s talɣa-ines deg tallit tamharsant, talɣa-ines tunsibt seld timunent, anaw n wadeg (abrid, tasukt, azeglal neɣ adɣar), d wanaw n wassaɣ amezray.

Tasleḍt tbedd ɣef ukuẓ n taggayin: (1) ismiddnen, neɣ ismawen n yimdanen; (2) ismawen n tedyanin d yizmaz; (3) ismawen irakalanen d wid n ugama; (4) ismawen i yeqqimen war abeddel. Aserwes yella-d gar snat n talliyin, maca igemmaḍ ttwafhamen daɣen ilmend n usemres: asemmi unsib, asemmi amezray i yeqqimen, neɣ asemmi azbay. Mi ara d-nini yisem aqdim mazal yettusemras, ur d-nettak ara azal amḍan war asastan tasneddasant; nettmeslay kan ɣef wayen i d-yettwafken deg tmeslayin d yisallen n unnar. Tilisa-a tettwasekcem deg uselmed n yigemmaḍ iwakken ur nettarra ara timawit ɣer ugemmuḍ amatu ur nettwasenqed ara.

Leqdic-nneɣ iswi-ines d tasmabridt n temdint n Bgayet, d tazrawt timserwest gar usemmi amharsan n yismabriden d usemmi seld-tamharsa. Iwakken ad nelḥeq ɣer yswi-a neɛreḍ negmer-d ammud n yinefkan s snat n tarrayin n unadi: tasastant deg unnar akked unadi deg wummuɣ n yidlisen (takerḍiwin, idlisen, arraten), nga daɣen assaɣ n unadi akked yimusnawen i yellan deg taɣult, imezdaɣ d yimḍebren n temdint n Bgayet, war ma nettu iqeddacen n tenmehliwin (agezdu, taɣiwant, tawinast, tidukliwin tidelsanin, kadaster)

Tarrayt-nneɣ terza asadag d tukksa n yismabriden i d-yettbanen ɣef tkarḍiwin, anda takarḍa d tinawt d anagraw i yefkan azal d ameqqran i tmagit n tallunt tarakalant. Nga tasleḍt i waṭas n warraten ladɣa tikerḍiwin, anda neḍfer abrid n tesnakarḍiwt ara aɣ-yessishilen anadi akken iwata. Syin akin nesleḍ ladɣa tikerḍiwin n Usinag Aɣelnaw n tesnakerḍiwt (INCT) — Institut national de cartographie et de télédétection —, nefren-d taskala n 1/25000-win ara aɣ-d-yerren ɣef tulmisin n uslaḍ. S tarrayt-a nessaweḍ ad d-nesdeg ismabriden d yiɣarasen n umyaweḍ i d-yettbanen ama ɣef tkarḍiwin tizzayriyin neɣ tid n tenmehla n Fransa tamharsant. Rnu ɣer waya aseqdec n waṭas n yinagrawen n yinefkan irakalanen (SIG) — systèmes d’information géographique —. Ilmend n wanect-a neddem-d azal n 30 n yismabriden wid ittwajerden deg snat n talliyin, tamharsant d seld-tamharsa n temdint n Bgayet.

Seld mi d-nekkes ismidgen d yismabriden i nexdem ilmend n tesleḍt-a, nga tazrawt tasrewsant gar yiferdisen ismabriden, ayen iten-yesdukklen d wayen iten-yessemgirden ilmend n snat n talliyin timazrayin n temdint n Bgayet tamharsant d seld-tamharsa iwakken ad d-nakez asemres n yismabriden daɣen ad nwali abeddel n yismawen n yiberdan d yiɣarasen n umyaweḍ.

2. Udem aɣerman d waddad n yismabriden n Bgayet deg snat talliyin timazrayin

Asideg arakalan n temdint n Bgayet yesɛa azal d ameqqran deg lezzayer d yilel agerakal s umata, d ayen i yeǧǧan aṭas n tɣermiwin d leǧnas iberraniyen ad d-kken fell-as, wid i yeqqimen d inig s yijerriden d tmedrazin i d-ǧǧan almi yettwaru yes-s umezruy n talsa.

Udem aɣerman n temdint n Bgayet yeẓra abeddel d ameqqran seg tallit ɣer tayeḍ ilmend n umezruy, seg yimezdaɣ imezwura inasliyen imaziɣen ɣer yirumanen rnu akken ɣer yiḥemmadiyen, iḥefsiyen d yimwaḥden almi d anekcum n yisbenyuliyen (1510) d yiṭurkiyen (1555), taggara d irumiyen (1830). Maca amhaz aɣerman n temdint n Bgayet yella-akken iwata deg snat talliyin timazrayin.

2.1. Tallit tamharsant

Sdeffir n tuṭṭfa n Sbenyul i temdint n Bgayet (1510-1555), iṭurkiyen kksen-d tamdint-a seg yifassen n yisbenyuliyen. Syin akkin deg tallit i yeṭṭfen azal n 278 n yiseggasen, seg 1555 almi 1830, Bgayet tbeddel isem tuɣal: El-Mdina. Tamdint teẓra asewseɛ ilmend n uɣawas asbenyuli, nezmer ad d-nebder akka kra n yimukan d wadgen am: la Casbah d Fort Barral (Berǧ Mussa). Ma yella d iberdan, idɣaren, isaragen d lebniyat i d-ǧǧan iṭurkiyen, ɣlin-d deg yifassen n yirumiyen n Fransa. Deg tallit-a irumiyen fkan azal d ameqqran i yiberdan ideɣran, iɣaran, izenqan, igmamen d yiɣerman, ma nefka-d amedya iwatan ad naf agmam n Qaraman d win i yesɛan taɣessa ilaqen n yiɣarasen n umyaweḍ: abrid, azniq, azrug.

Deg yiseggasen imezwura n tamharsant tafransist (1833-1848), lɛesker n Fransa ijerreḍ-d iswi iwakken ad yesseḥbiber daɣen ad yessnerni anagraw n temdint, akked tama n wadda i yessufuɣen ɣer la plaine (tin iwumi ssawalen assa Lexmis). Tamdint tilisa-ines gar la Casbah d Fort Moussa, ul n temdint d anejmuɛ n yiberdan i yellan gar la rue Trézel Basse d La Rue du Vieillard, seg tama-nniḍen d azday ɣer la place de l’Arsenal d La Rue Trézel Haute. Deg tallit-a asiwseɛ n temdint n Bgayet yella-d ɣer tama n yilel akked usagen aqbur i yebḍan ɣef krad n yiḥricen : sdeffir n usagen, asagen, uqbel asagen, dina i d-yettunefk udem aɣerman amezwaru amharsan s wudem n Lurub, anda imḍebber ameqqran L. H. Gueydon, Louis Henri de Gueydon, gouverneur général de l’Algérie de 1871 à 1873, ixdem-d asagan aserdasan d win yufraren akk deg Lezzayer.

Ɛla ḥsab n Féraud, iglem-d iberdan n temdint n Bgayet deg tallit-a yenna-d akken :

Tanilla tamatut n yiberdan-a tella-d seg usamar ɣer umalu, s umtawa lwaḥi d lmersa; wid ihemmen mliḥ d abrid n Usagen i d-yeṭṭfen seg udɣar n tagriwa alama d Lqesba, ittwacebḥen s yixxamen. Sdat-s ad terseḍ ɣer Ubrid n Trizel i yeṭṭfen akk tehri n uḥric n temdint yettwazedɣen; abrid n Fatima yettkemmil ɣer ubrid n Yimɣaren i yeqqnen ɣer ubrid n Trizel s tikli ɣer tlemmast.
(Féraud, 2017, p. 39; tasuqilt n yimawlan)

Aḍris anasli s tefransist:

La direction générale de ces rues est de l’est à l’ouest, à peu près parallèlement à la rade; les plus importantes sont la rue du Port, qui s’étend de la place de la Marine à la Casbah, garnie seulement de maisons en face du débarcadère; la rue Trézel, qui mesure presque toute la largeur de la partie habitée de la ville; la rue Fatima, qui la continue; la rue des Vieillards, qui se joint à la rue Trézel vers le milieu de son parcours. (Féraud, 2017, p. 39)

Seld 1885, Bgayet tuɣal d anebdad iman-is i yesɛan akk tulmisin n temdint imi yella-d lebni n lbatimat, izeglalen d yidɣaren, d win iɣer tebɣa ad taweḍ tenmehla tamharsant. Ladɣa ma nemmeslay-d ɣef lebni n le palais de justice, la place de Gueydon i yuɣalen assa la place de 1er Novembre (amenzu n wember) akked la place de Marine i yuɣalen syin akkin la place Foch. Rnu daɣen aseggem aɣerman n temdint s wudem amharsan.

Gar 1922-1960, Fransa tamharsant tkemmel deg ubrid-a, anda tebda s useggem n usagen syin akkin tuɣalin ɣer sdaxel n temdint anda i d-yemmug uzeglal n Bizyu (Boulevard Biziou) i yuɣalen assa azeglal n Ɛmiruc (Boulevard amirouche) d win ara yezdin gar tama n ufella d tama n wadda n temdint, gar-asen adɣar n L’Arsenal, rnu-as aheyyi d useggem n uzeglal amaynut Boulevard Clemenceau deg tama n ufella n temdint. Daɣen asemɣur n yigmamen, ladɣa agmam n Lexmis i yellan yakan La Plaine. Talɣa-a taɣermant tebda tettak-d udem-nniḍen atrar n Lezzayer seld timunent.

2.2. Tallit seld-tamharsa

Sdeffir n timunent, amhaz n temdint ikemmel ilmend n yiɣawasen n tɣerma tamharsant. Asewseɛ n temdint n Bgayet ɣer tama n umalu d unẓul, yella-d lebni ajdid d yigamamen imaynuten : Iɣil Uɛeẓẓug, Sidi Ḥmed, Azeglal n Krim Belqasem, les Aurès, Abrid n tlelli (la liberté), ikemmel akken almi d aẓeṭṭa amharsan ɣer tama n usdukkel n yiberdan n Uɛemriw ruḥ srid ɣer Targa n Uzemmur. Deg yiwen n uswir isaliyen n lḥukuma ijdiden ulin war aɣawas, daɣen aṭas n yimdanen i yewwin akal akken kan. Agmam Iḥeddaden aɣerman yli-d ɣas akken kan. Ma yella ɣef tlisa i d-yezzin i tɣiwant, ad naf teṭṭef aur ameqqran seg Urti Aɣelnaw n Guraya, amedya d agelmim-nni n Mezzaya, yiɣezza d luḍat n tfellaḥt n SSumam. Syin ayen i yeffɣen i wurti akked tenmehla n ugduz d tɣiwant, ad naf tamdint tennerni ɣer yigamamen-nniḍen : Dar Naser, Buxiyama, Iḥeddaden Ufella, Targa Uzemmur, Taɣzuyt, Iɣil Uɛeẓẓug, Bir Slam, Iriyaḥen, Iɣil Lberǧ, Abudaw, Sidi Buderhem, rnu aṭas n yimukan-nniḍen ur nebɛid ara s waṭas ɣef temdint.

Tamdint n Bgayet tezga-d deg wadeg yesɛan azal d ameqqran ɣef uẓeṭṭa aɣelnaw n yiberdan, d tin i ikecmen gar ukkuẓ n yiberdan iɣelnawen d ubrid-nniḍen ara yezdin ɣer ubrid ameqqran n tkerrusin asamar-amalu deg tadigant n Uḥnif lwilaya n Tubiret, ayen ara yezdin tamdint n Bgayet srid ɣer snat n temdinin timeqqranin, Lezzayer, tamanaɣt akked Sṭif daɣen ad yili usixfef ɣef yiberdan-nniḍen iɣelnawen, abrid aɣelnaw uṭṭun 12 d 24 akked 75 d 09, rnu ɣer waya assaɣ n yiberdan 12 n Tizi Wezzu d wayeḍ n Jijel ɣef ubrid aɣelnaw 43.

Ammas n temdint n Bgayet yebḍa ɣef yigamamen imharsanen n temdint taqburt, wid ibedden ɣef tmedrazin i d-teǧǧa tamharsa n Sbanyul d tamharsa n Fransa. Tamdint taqdimt ters ɣef yiri n udrar n Guraya, anda deg tallit n yisbenyuliyen hudden aṭas n yisebdaden d yisaliyen iqdimen amedya d Iɣrem n Yitri (Palais de l’Etoile) yella-d sdeffir-s useggem afransis, dacu kan igmamaen iqdimen ur bedlen ara, ma nebder-d akka : Qaraman, Acercur d Bab Lluz. Anect-a war ma nettu isaliyen-nniḍen i yesɛan assaɣ n useḥbiber ɣef temdint wid i yellan deg tamiwin yemgaraden : Bab Lebnud, Leswar n Yiḥemmadiyen, Lqesba. Aḥric amharsan n temdint yettban-d ladɣa deg tama iqublen lebḥer neɣ ilel agerakal, wi ittwacebbḥen s wudem n udɣar n Gueydon (Place de Gueydon).

3. Asemmi n yiberdan n temdint n Bgayet: seg tesmabridt tafransist ɣer tesmabridt tazzayrit

Deg tallit tamharsant, Fransa tebɣa ad as-tefk i temdint n Bgayet udem n Lurub am temdinin-nniḍen n Lezzayer s umata, tebda s yigmamen d yiberdan d yigzumen iɣerfanen, anda tasertit tamharsant tefka-asen ismawen n yirumiyen neɣ s tefransist, anect-a nufa-t akk deg tirsin, iɣawasen d tkerḍiwin tirakalanin : Avenue Leclerc Philipe (ancienne avenue de la Marine), Rue Lamoricière, Rue de lyautey, Place Gueydon (ancienne place du Train, plan de 1891), Place de l’Arsenal (rebaptisée place Clément-Martel), d waṭas n yismabriden-nniḍen

Anect-a yebda akken iwat-a, srid seg useggas n 1830 anda tanmehla tamharsant tebda s wudem unsib asemmi n tallunt tazzayrit ilmend n yisefranen i tebɣa Fransa. Daɣen, iberdan imezwura i d-texdem tsehrest tewwi-d tazrirt s yismawen n yirumiyen neɣ iberraniyen ɣef yidles d tutlayt n yimezdaɣ inasliyen n temdint-a, ma nebder-d akka : Leclerc, Trézel, Biziou, Clemenceau.

S umata ismidganen akk izzayriyen ttwabedlen s usemmi amharsan afransis, imi iswi n tsertit tamharsant d asfaḍ n usemmi azzayri neɣ anasli n temdint-a. Deg waya, Yermeche tessegza-d akken :

Deg tesmabridt ladɣa (neɣ tasmidegt taɣermant), idgan — iberdan, idɣaren, isaliyen, isbadaden — d wid ittwassemmin ilmend n temselɣutin tinmettiyin d tidelsanin tirumiyin, am yismawen n wudmawen isertanen, yiserdasen, yiseklasen d yinaẓuren.
(Yermeche, 2018a, p. 388; tasuqilt n yimawlan)

Aḍris anasli s tefransist:

En odonymie essentiellement (ou toponymie urbaine), les espaces — rues, places, édifices publics, monuments — sont quasiment nommés par rapport à des référents socioculturels français, notamment des personnalités politiques, militaires, littéraires et artistiques.
(Yermeche, 2018a, p. 388)

Seld timunent, Lezzayer tger-d asenfar d ameqqran n uɛawed n usemmi i yismawen imharsanen, ladɣa wid n yismabriden n Bgayet, d usemmi aɣerman n temdint tazzayrit s umata. Tanmehla tazzayrit tebda tettarra-d i temdint tasmidegt-ines tazzayrit, anda i tɛawed asemmi n yismabriden ifransisen s yismawen izzayriyen (muqel tafelwit 1). Tesnulfa-d daɣen kra n yigzumen iɣermanen s yismawen n yimeɣrasen, wudmawen isertanen d yimdanen i iḥarben mgal Fransa. Asmabrid, ihi, yesɛa tawuri n usmekti; d allal i yes-s nettarra tajmilt i yirgazen d tedyanin n umezruy. Lezzayer seld tamharsa tessemres ismawen i d-yemmalen tumast, taɣerma tineslemt d wansayen n tmetti. S wakka, tella-d tefrat tameqqrant deg wudem asmidgan, ladɣa deg tesmidegt taɣermant.

Ad d-nefk amedya n Uzeglal n Kulunal Ɛmiruc (Boulevard du colonel Amirouche), win i d-yemmalen azal ameqqran i yesɛa umeɣras Ɛmiruc ɣer ugdud azzayri s umata, ama s lhiba-ines neɣ s tebɣest-ines i yufraren.

Deg umagrad-a, nebɣa ad d-nessegzi addad n yismabriden n temdint n Bgayet deg snat n talliyin timazrayin, tamharsant d seld-tamharsa. Nebɣa daɣen ad d-nesken abeddel n yismabriden-a gar usemmi-nsen amharsan aqdim d usemmi-nsen azzayri amaynut seld tamharsa, ideg tettunefk tejmilt i yismektiyen yessduklen tamurt.

Deg wammud-nneɣ asmabridan, nefren-d 30 n yismabriden i d-yekkan seg talɣiwin yemgaraden n yiɣarasen n umyaweḍ: tasukt, azeglal, abrid, adɣar d aɣaran. Ismawen-a d wid i d-nekkes seg tkerḍiwin d yiɣawasen n temdint n Bgayet deg snat n talliyin timazrayin, tamharsant d seld-tamharsa.

3.1. Ammud aserwesman n 30 n yismabriden

Ammud aserwesman i d-yettwabnan deg tezrawt-a yesɛa 30 n yismabriden n temdint n Bgayet. Ismabriden-a ttwafranen ilmend n tella-nsen deg yisebtar, tkerḍiwin d yiɣawasen iɣermanen yerzan tallit tamharsant, akked warraten unsiben n uɛawed n usemmi i d-yeffɣen seld timunent. Afran n wammud ur d-yelli ara s ugacur; yebna ɣef usefrek n talɣiwin yemgaraden n yiɣarasen n umyaweḍ, am yiberdan, tisuḍin, izeglalen, iɣaranen d yisaliyen. Yebna daɣen ɣef wazal amezray, asertan, aɣerman d inmetti i sɛan yismawen-a deg ubeddel n wudem n temdint.

Tafelwit-a tessishil aserwes gar sin n yiswiren n usemmi. Tigejdit tamezwarut teskanay-d ismawen unsiben i yettwaseqdacen gar 1830 d 1962, deg tallit tamharsant tafransist. Tigejdit tis snat teskanay-d ismawen i d-yerran adabu azzayri seld timunent, neɣ ismawen i yeqqimen war abeddel. Aserwes-a ur ilaq ara ad yettwafhem am ubeddel alqayan n yiwen n yisem s wayeḍ kan. Yessefk ad yettwali am uferdis n tsertit n tkatut, n uɛawed n usebgen n tallunt taɣermant d uskan n yimdanen, tedyanin d yizamulen i tebɣa yal tallit ad tesmekti. Deg kra n tegnatin, isem amezwaru yettwabeddel s wudem unsib, maca iqqim yettwasemras deg timawit n yimezdaɣ; deg tegnatin-nniḍen, isem ur ibeddel ara imi yeqqen ɣer ugama, ɣer umezruy adigan neɣ ɣer usemres inmetti yellan uqbel asemmi unsib.

Tafelwit uṭṭun 1. Aserwes n yismawen n yiberdan n temdint n Bgayet gar snat n talliyin

Asemmi amharsan (1830–1962)

Asemmi seld tamharsa (seg 1962 ar ass-a)

Avenue de la 3e D.I.A.

Avenue Mustapha Ben Boulaïd

Avenue Lyautey Louis Hubert

Boulevard Touati Lɛarbi

Avenue Leclerc Philippe

Avenue Frères Amrani

Boulevard Biziou François

Boulevard Colonel Amirouche

Boulevard Clemenceau Georges

Boulevard Frères Bouaouina

Chemin du Cap Carbon

Rue Irbah Mustapha

Chemin des Oliviers

Chemin des Oliviers

Rue Trézel Haute

Rue Larbi Ben M’hidi

Rue Trézel Basse

Rue Si Lḥewwas

Rue du Vieillard

Rue du Vieillard

Rue Fatima

Rue Fatima

Rue Gouraya

Rue Gouraya

Rue Lamoricière

Rue Ougana Ahmed

Rue Jeanne d’Arc

Rue Frères Taguelmimt

Rue Kléber

Rue Touati Fateh

Rue de la Casbah

Rue Aïssat Idir

Rue Lesca Eugène

Rue Frères Arbouche

Rue de la Marine

Rue Bouchebbah Youcef

Rue Saint-Louis

Rue Maurice Audin

Rue Gimet

Rue Mohamed El Hachemi

Rue Lambert

Rue Salah Arroul

Rue Guynemer

Rue Mohamed Hafid

Rue Raybault

Rue Idjraoui

Rue Clauzel

Rue Touati Allaoua

Place Martel Clément

Place Mendjahed Cherif

Place Foch

Place Frères Boucheffa

Place de Gueydon

Place du 1er Novembre

Place Louis-Philippe

Place de la République / Sidi Soufi

Escalier Alivon Frères

Escalier Maouchi

Escalier Barral

Rue Frère Ghoul

Escalier Chapeyron

Escalier Tamindjouf

Aserwes n yismawen i d-yettwabedren deg tfelwit yeskanay-d belli aɛawed n usemmi n tallunt taɣermant n Bgayet yella-d, s umata, s ubeddel n yismawen i d-yeǧǧa unagraw amharsan s yismawen n yimeɣrasen, yimjuhad, imḍebbren n tegrawla d yimdanen i yesɛan azal deg tkatut taɣelnawt. Tanmehla tazzayrit teḍfer, deg waṭas n tegnatin, yiwet n talɣa n usemmi i tesseqdec tenmehla tafransist, imi isem n umdan yeqqim d talɣa tagejdant n usemmi n ubrid. Abeddel agejdan yerza, ihi, mačči talɣa n usemmi, maca udem amezray d asertan i d-yettwasbegginen deg-s: ismawen n yiserdasen, yimḍebbren d yimussnawen ifransisen ttwabedlen s yismawen n yimeɣrasen d yizamulen n tegrawla tazzayrit.

Maca, tafelwit teskanay-d daɣen belli abeddel ur d-yelli ara deg yismabriden akk. Kra n yismawen, am Chemin des Oliviers, Rue du Vieillard, Rue Fatima d Rue Gouraya, qqimen war abeddel deg snat n talliyin timazrayin. Aseḥbiber-a izmer ad d-yekkes seg wazal arakalan neɣ adigan n yisem, seg tkatut n yimezdaɣ neɣ seg usemres-ines i iqeɛɛden deg timawit. Ɣef waya, tafelwit ur teskanay ara kan tanmegla gar usemmi amharsan d usemmi azzayri; teskanay-d daɣen tiferkiwin n ubeddel, n useḥbiber d tnezzarirt n yisemmiyen. Iwakken ad d-negzu anamek n yigemmaḍ-a, yessefk ad nesleḍ amek i ttemseḍfarent tsertit n usemmi, tkatut tagtutlayant d yisekkiren n usemres inmetti, ayen ara d-yettwasegzin deg tesleḍt i d-iteddun.

3.2. Tasleḍt n ubeddel, useḥbiber d usemres

Deg tallit tamharsant, Fransa teḍfer yiwen usenfar i yeṭṭfen akk timetti deg yal taɣult iwakken ad as-teɛfes tumast-ines imi as-tefka azal d ameqqran i tesnisemt d usemmi n yidgan d yiberdan s ubeddel n yismawen akk s wiyaḍ ifransisen neɣ n yirumiyen. Gar tarrayin n tsertit n usemmi n yismabriden i teḍfer Fransa, nezmer ad naf isem ixelḍen anda ibeddu s tefransist ittfakka s taɛrabt neɣ s tmaziɣt, Seg tama-nniḍen tanmehla tamharsant ur tbeddil ara ismawen-a, maca d awal-nni n tazwara « Rue » d winna kan i yellan s tefransist. Asemmi-a amaynut bɣan ad d-slalen yes-s yiwet n tmetti d tamaynut s tmuɣli tatrart i wadeg. Iwakken ad negzu akken ilaq ad d-nefk kra n yimedyaten: Rue de la Casbah, Rue Fatima, Rue Gouraya.

Fransa seld unekcum-ines ɣer Bgayet deg 1833, tessers tasertit-ines tamharsant anda i tbeddel tasmidegt i tmurt n Lezzayer s umata ladɣa tin n tmurt n Leqbayel imi Fransa tegza dakken tamnat-a tufrar akk deg Lezzayer deg yal taɣult: idles, tumast, tasertit, ddin, tamussni, tabɣest, Ihi tebda tettbeddil-as udem asmidgan terna tcmmet aṭas deg-s almi tessaweḍ tebḍa tamurt n Leqbayel ɣer tmeqqrant d tmeẓẓyant. Sya i yebda ubeddel n wudem aɣerman n temdint n Bgayet subeddel d usemmi n yismabriden d yiɣarasen n umyaweḍ, anda anecta-a yeḍra-d s ttawil n usqamu n tɣiwant akked rray aserdasan i yellan imir-nni, d acu kan seld timunent lezzayer terra akk ismawen i d-teǧǧa Fransa s wid yimaɣrasen d yimdanen i yemmuten ɣef tmurt, ad naf abeddel n yismawen n yismabriden deg snat n talliyin-a, tamharsant d seld-tamharsa, deg usegzi n tfelwit.

Nettwali deg tfelwit akken tuget n yismabriden deg snat n talliyin timazrayin, ad ten-af d ismawen n yimdanen neɣ d ismiddnen anda tanmehla tazzayrit tekkemel teḍfer kan abrid i tenǧer Fransa deg usemmi n yismabriden i terra d tajmilt i yirgazen d yimsertiyen d yimussnawen, maca Lezzayer tuɣ abrid-nniḍen imi ismawen-a i d-teǧǧa Fransa akk terra-ten s yismawen n yimeɣrasen n tegrawla n timunent, anda ara naf ismawen n yiberdan n temdint n Bgayet llan-d akk s yismawen n yimeɣrasen seg temnaḍt n Leqbayel ladɣa d wiyaḍ seg Lezzayer s umata. Nezmer ad d-nebder akka :

  • Boulevard Biziou François / Azeglal n Biziyu Frunswa: Yella qqaren-as abrid aɣelnaw uṭṭun 3, d aɣaras i izeddin gar tama n wadda akked temdint n ufella, immug-d deg useggas 1877-1878. Azeglal-a yuɣal s yisem n Kulunal Ɛmiruc / Boulevard Colonel Amirouche, anda asmabrid-a yettwassen mliḥ ɣer yimezdaɣ n Bgayet imi isem-a yettuɣal ɣef yiwen n umeɣras i yellan d imḍebber n lwilaya tis 3 n Tmurt n Leqbayel.

  • Avenue de la 3e D.I.A. / Tasukt n D.I.A. tis kradet: Beṭṭu n yiragagen izzayriyen i d-yemmugen deg 1943. Yella qqaren-as Avenue de la Marine, yettsemmid abrid aɣelnaw uṭṭun 9 i yettawin ɣer Sṭif almi d imesdukkel n yiberdan n Porferio. La Division d’infanterie algérienne fut créée en avril 1943. Cette ancienne avenue de la Marine prolonge la RN 9 — route de Sétif — jusqu’au carrefour Porferio. Tasukt-a tuɣal s yisem n Avenue Mustapha Ben Boulaïd / Tasukt n Mestafa Ben Bulɛid, d yiwen n umeɣras yettwasnen mliḥ, yemmut deg tegrawla n timunent deg 1956, sdeffir mi yella d aqerru n temnaḍt n Luras n Yicawiyen.

  • Rue Trézel Haute / Abrid n Trizel n Ufella: isem-a Trizel d aɛeskri amatu deg unekcum n Fransa ɣer Bgayet deg 1833, Trézel étant un général associé à la prise de Bougie en 1833, abrid-a yuɣal s yisem n Rue Larbi Ben Mhidi Abrid n Lɛerbi Ben Mhidi, d yiwen n umeɣras i yettwasnen s tebɣest imi irumiyen llan ttagaden-t aṭas. Daɣen Rue Trézel Basse / Abrid n Trizel n Wadda, yuɣal s yisem n Abrid n Si Lḥewwas, d ameɣras i yemmuten akked Ɛmiruc fell-asen yeɛfu yerḥem.

  • Rue de la Casbah / Abrid n Lqesba: abrida-a tettuɛawed asemmi yakan s yisem Dufour. Abrid-a yuɣal s yisem Abrid n Ɛisat Yidir Rue Aïssat Idir, d yiwen gar yimeɣrasen n temnaḍt n Leqbayel, d win i yettwasnen mliḥ deg Lezzayer s umata.

Anect-a war ma nettu ismawen n yiberdan n yimeɣrasen i d-teǧǧa temnaḍt n Bgayet s yiman-is: abrid n Twati Fateḥ, abrid Bucebbaḥ Yusef, abrid Salaḥ Ɛarrul, abrid Muḥemmed Ḥafid, abrid Iǧrawi, abrid Twati Ɛellawa, abrid n Watmaten Ɛerbuc, abrid n Watmaten Tagelmimt, abrid n Watmaten Buɛwina, abrid n Ugana Ḥmed, abrid n Twati Lɛarbi.

Seg tama-nniḍen, ad naf ismawen n tesmabridt tafransist wid ur nbeddil ara isem, Rue du Vieillard / Abrid n Yimɣaren, d yiwen n ubrid i yettunefken s ɣur lɛesker n Gal Trézel, wid i d-yewwin azal n 60 n yimɣaren

Gar yismawen n tesmabridt tazzayrit i yellan s tutlayt n tefransist ad naf isem n ubrid n Maurice Audin, maca isem-a yettuɣal ɣef yiwen n umdan ilulen ass n 14 février 1932 deg Bija deg Tunes, yemmut ass n 21 juin 1957 deg temdint n Lezzayer, d amusnak afransis yella isɣaray deg tesdawit n Lezzayer, ittekki d aɛeggal deg ukabar n yesdukklen izzayrien, d ameɣnas n timunent tazzayrit. Ass-a ad naf isem-a ttsemmin yes-s ismabriden deg Lezzayer s umata ladɣa amedya n uɣaras neɣ la Place Maurice Audin deg Lezzayer, tamanaɣt.

Ma d ismawen untiyen neɣ n tlawin, ad naf yiwen kan i yellan wa d Abrid n Ftima / Rue Fatima, anda isem-a ur ibeddel ara deg snat n talliyin imi udem-a asertan fkan azal d ameqqran ama d Fransa neɣ d Lezzayer. Fatima, ilmend n imezdaɣ n Bgayet qqaren-d belli asmi i d-tekcem Fransa ɣer temdint n Bgayet deg useggas n 1833, yeffeɣ-d cceɛb n Bgayet ɣer ubrid yennejmaɛ anda tebna Fransa Lposta tameqqrant akked Collège yuɣalen d Lyccée n Iben Sina ass-a, anda tekker yiwet n lguirra d tameqqrant mgal irumiyen. Gar-asen tella yiwet n teqcict isem-is Faṭima d nettat iqublen irumiyen, mbeɛd teɣli dinna temmut.

Irumiyen mi walan d tameṭṭut iten-iqublen rran-as tajmilt asmi wedmen abrid-nni yessalayen seg Lposta ɣer Lḥuma ubzin, semman-as “la rue Faṭima”. Syin yeqqim umkan-nni anda temmut Faṭima d amkan n usmekti ladɣa s ɣur lxalat d tlawin n Bgayet anda ceɛlent ccmeɛ mkul ma d-ɛeddint seg umkan-nni. Adeg-a mazal-it ar ass-a deg Lycée n Iben Sina, ttlaɛin-as Lalla Faṭima.

Daɣen ma nuɣal-d ɣer yismawen n yidɣaren d yidgan imatuyen, ad naf yella-d ubeddel d ameqqran, maca adɣar yettwasnen s waṭas deg temdint n Bgayet d Adɣar n Gidu / Place de Gueydon, yuɣal assa s yisem n Place de 1er Novembre / Adɣar n umenzu n wember, anda azemz-a yeskanay-d yerna yesmektay-d ass ideg i tekker tegrawla n timunent n Lezzayer mgal Fransa tamharsant.

Llan yismabriden-nniḍen deg temdint n Bgayet wid i d-yemmalen tasmadrart neɣ ismawen n yidurar d ugama, d wid daɣen ur nbeddil ara isem deg snat n talliyin timazrayin, ad nebder akka: Rue Gouraya / Abrid n Guraya, Chemin de Cap Carbon / Abrid n kap Karbun, Chemin des Oliviers / Abrid n Les oliviers. Nezmer ad d-nini krad n yidgan-a d wid i yes-s tettwasen tmerrayt n temdint n Bgayet.

S umata ɣas akken tasmabridt tazzayrit tbeddel akk asemmi asmabridan i d-teǧǧa Fransa, anda i tefka ismawen n yiɣarasen n umyaweḍ s wudem unsib, daɣen tessaweḍ terra-d udem aɣerman inmetti n temdint tazzayrit maca isemras n yismabriden deg temdint n Bgayet ar ass-a aṭas deg-sen mazal ttlaɛin s yismawen n tesmabridt tafransist am: Place de Gueydon, Rue du Vieillard, Boulevard Clemenceau.

Seg tama-nniḍen tuget n yismabriden ur ten-ssemrasen ur ssinen ismawen-nsen, ama d unsiben neɣ d wid i d-teǧǧa Fransa, ad ten-naf ssemrasen kan ismidgen izbayen, wi d ismawen i ifkan medden ikra n yidgan akka kan ilmend n tɣawsa i d-yesskanayen adeg-nni. Ma neffka-d amedya win ara yettnadin ɣef tansa n Ubrid n Fatima ur t-yettaf ara acku yettwasen ɣer medden s yisaliyen i yellan dinna, ad as-inin nnig n lbusta tameqqrant neɣ ɣer tesnawit n Iben Sina, d abrid i yessalayen ɣer lḥuma n Qaraman.

Ma yella d ismabriden i yettwasnen daɣen yettusemrasen s waṭas s ɣur yimdanen deg temdint n Bgayet ad naf: Place de Gueydon, Rue du Vieillard, Boulevard Colonel Amirouche, d wid i ssemrasen akka s tutlayt n tefransist ar ass-a. S umata nezmer ad d-nini akken timetti tabǧawit teṭṭef mliḥ deg wansayen-is d yidles-ines, ɣas akken ur tessemras ara ismawen unsiben n tesmabridt tazzayrit seld tamharsa, dinna nezmer ad d-naf iman-nneɣ gar krad n yisemmiyen n yismabriden n temdint n Bgayet, asemmi i d-fkan medden s ɣur-nsen, asemmi unsib i d-tefka tenmehla tazzayrit, asemmi amharsan i d-teǧǧa tenmehla tafransist. Anda abeddel-a yettili ilmend n waṭas n tmental, gar-asent:

  • Tamharsa tafransist teẓẓa amkan-is deg tmetti imi tsemma ismidgen s tutlayt n tefransist, s wudmawen n yimdanen d yimussnawen n yirumiyen.

  • Asemmi asmabridan azzayri akked tukksa n usemmi amharsan, ur d-yelli ara s lemɣawla, imi yabda deg useggas n 1965, syin akkin tikli-ines tusa-d kra kra kan almi d aseggas n 1977, dacu kan tella-akken iwata seld 2014 d asawen.

  • Ar ass-a mazal timetti n Bgayet tbɛed s waṭas ɣef tɣuri n tasigt n ubrid, anda imdanen n temdint-a mazal kan sexdamen timawit anagar asemres n yismabriden deg taɣult n tenmehla tazzayrit s wudem unsib.

  • Anect-a yeǧǧa-aɣ nufa-d ugguren d imeqqranen deg wammud n yismawen imi tuget seg-sen ttuɣlen-d s yismawen yemgaraden i yiwen n usmabrid.

4. Tameslayt: seg ubeddel unsib ɣer tnezzarirt n tkatutin

Igemmaḍ n wammud skanayen-d akken tanmehla tazzayrit tbeddel tuget n yismawen n yimdanen i d-yekkan seg unagraw amharsan s yismawen n yimeɣrasen, imḍebbren n tegrawla d tedyanin n tkatut taɣelnawt. Abeddel-a d asenfar n tsertit n tkatut: yessexdem talɣa-nni yakan n usmidgen—isem n umdan i ubrid—maca ibeddel imal n tejmilt d umezruy i tessemlal. Ihi, ur nelli ara kan sdat n « tukksa » n tesmabridt tamharsant; nella sdat n uɛiwed n usnulfu n uḍris aɣerman s yizamulen n tegrawla.

Maca, aseqdec n Place Gueydon, Rue du Vieillard neɣ Boulevard Clemenceau ur ilaq ara ad yettwafhem d lemḥibba i tamharsa. Aseqdec izmer ad yili d tannumi tasnilsant, d tarrayt n uskan n wadeg tettwasnen, d tkatut n twennaṭ, neɣ d agemmuḍ n wadeg ur nettwasenqed ara s tewtilt tamezwarut n tneḍbelt. Deg Bgayet, tameslayt n wadeg tessemlal taqbaylit, taɛrabt d tefransist; ihi asemmi yettwasemras yesskanay-d daɣen tasnilsant taɣermant, mačči kan tsertit n tkatut.

Kra n yismawen, am Gouraya, Fatima neɣ Chemin des Oliviers, skanayen-d talɣa-nniḍen n tnezzarirt: isem yezmer ad iɛeddi seg yiwen n udabu ɣer wayeḍ acku yeqqen ɣer ugama, ɣer tmacahut tadigant neɣ ɣer usemres i yellan uqbel talɣa tunsibt. S wakka, tafellwit n 30 n yismabriden teskanay-d krad n yiberdan: ubeddel, aseḥbiber, d tnezzarirt n yisemmiyen. Agemmuḍ agejdan n tezrawt mačči akken yiwen n usemmi yerbeḥ wayeḍ, maca akken tallunt taɣermant tettidir s waṭas n tkatutin i yettemseḍfaren.

Tilisa tameqqrant n tezrawt terza amḍan d talɣa n yinawen n unnar: ur d-yettunefk ara uswir n yal isem s yiman-is, anekcum n yimdanen deg usastan, neɣ abeddel ilmend n leɛmer, tawsit d yigzumen n temdint. Ɣef waya, igemmaḍ ilaq ad ttwaɣren d tasleḍt tamselɣut n wammud n yismabriden, mačči d tasastant tamatut ɣef yimezdaɣ akk n Bgayet. Tizrawin i d-iteddun zemrent ad rnun tasastant tasneddasant, tasleḍt n tifratin n tansa, d SIG iwakken ad sduklent isem, adeg d usemres.

Taggrayt

Asemmi asmabridan d agemmuḍ n tmetti, imi ɣas akken tanmehla ad tessers isuḍaf iwatan i usemmi s wudem unsib, maca amdan yettuɣal ɣer usemres-nni aqdim n yismawen i d-ǧǧan imezwura, daɣen amdan s umata yettmil s waṭas ɣer yismawen i yettwali sehlen. Ɣef wakka llan-d igemmaḍ iɣer nessaweḍ akka:

Tazrirt n tmetti, idles d umezruy ɣef tesmabridt n temdint n Bgayet, anda ara naf zik timetti tettsemmi idgan ilmend n yizamulen i d-yettaken isali, am waken d azamul-nni i d anamek-ines, ad d-nefk amedya la rue de Guraya.

Abeddel d umgired n usemmi n yismabriden deg snat n talliyin timazrayin, tamharsant d seld-tamharsa. Imi deg tallit tamharsant Fransa terra tajmilt i yiserdasen, udmawen isertanen d yimussnawen irumiyen, syin akin tusa-d tallit seld-tamharsa, d tallit n timunent n Lezzayer, tin iḥurben mgal usettwiɣ d ucemmet n tumast s ubeddel n yismawen i d-teǧga Fransa s wiyaḍ n tesmiddent tazzayrit s urray n tejmilt ladɣa i yimeɣrasen i ittekkin deg tegrawla n timunent.

Ɣas akken Lezzayer tga tasertit n ubeddel n tesmabridt tafransist seld timunent, maca asemmi asmabridan amharsan yeǧga-d tazrirt-ines ar ass-a, anda kra n yismabriden mazal-iten s usemmi-nni afransis amharsan imi timetti ur tessaweḍ ara ad ten-tekkes, anect-a mačči d leḥmala i ḥemmlen Fransa maca uɣen tannumi deg usemres n yismawen-a.

Adabu azzayri seld timunent yezwar ɣer usfaḍ n usemmi afransis, ad yerr deg umkan-is asemmi-nniḍen azzayri i yal aɣaras n umyaweḍ: abrid, tasukt, azeglal, ideɣran, d tesmidegt taɣermant s umata. Ɣas akken deg tazwara tebda s leɛqel kan maca ɣer taggara tessaweḍ ad temḥu asemmi amharsan afransis, syin akin teqqim-d kan twuri n tmetti ad teǧǧ asemmi-a amhersan akken iwata.

Deg snat n talliyin yemgaraden tamharsant d seld-tamharsa nufa-d d akken ismabriden ifransisen d yismabriden izzayriyen tuget seg-sen d ismawen n yimdanen neɣ d ismiddnen. S umata yal abrid yeffer sdeffir-s tidett ama d tamazrayt, tussnant, neɣ d tadelsant. Daɣen afran n yismawen n yiberdan deg snat n talliyin-a yella-d d afran asertan, ama d tasertit tamharsant tafransist neɣ seld-tamharsa tazzayrit.

Ilmend n wayen akk i d-nenna ad d-nefhem akken amek asmabrid yezmer ad yili d allal n usmekti, win ibedden ɣef yisuḍaf s usersi asertan. Ihi ma nebɣa ad d-nesken yiwen n usmabrid ilaq ad d-naf yiwen n yiswi asertan ara as-nefk i unamek-ines. Ismabriden ihi sɛan iswi n useḥbiber ɣef tkatut d tesmektit n ugdud. Anect-a ma nerna nefka-as azal ameqqran i tgemmi-nneɣ akked tesnisemt, ɣef wakka i d-tenna Yermeche:

Tigemmi tasnismant d amerkidu asmaktayan yesɛan azal d ameqqran; yessefk fell-aneɣ ad nesseḥbiber fell-as, daɣen ad t-id-neǧǧ i tsutwin i d-iteddun. (Yermeche, 2018b, p. 97; tasuqilt n yimawlan)

Aḍris anasli s tefransist:

Le patrimoine onomastique est un legs mémoriel inestimable qu’il est de notre devoir de préserver et de transmettre aux générations futures. (Yermeche, 2018b, p. 97)

1 Tikti n Chiriguen, maca, ilaq ad tettwafhem am unamel amatu, mačči am tarrayt izemren ad tettwasnes s yiwen n wudem deg yal adeg d yal tallit.

Di taggara nessaram ad tili tezrawt-a d iswi agejdan i leqdicat n tenmehla iwakken ad nseggem ugur yeɛnan asideg, asɣal d uwelleh n uskan n yidgan d tansiwin deg temdint tazzayrit s umata, daɣen yes-s ad nesseḥbiber ɣef umzruy d tumast n tmurt n Lezzayer.

Umuɣ n yidlisen

Algérie. (1963). Décret n° 63-105 du 4 avril 1963 relatif aux hommages publics, art. 3.

Atoui, B. (1998). Toponymie et espace en Algérie. Institut national de cartographie et de télédétection.

Atoui, B. (2005). L’odonymie d’Alger : passé et présent. Quels enseignements ? Dans F. Benramdane & B. Atoui (dir.), Nomination et dénomination : des noms de lieux, de tribus et de personnes en Algérie (p. 23–52). CRASC.

Azeddine, A. (2014). Odonymie algérienne entre substitution officielle et retour au passé : la ville de Mascara [Mémoire de magister, Université d’Oran].

Bedjaoui, W. (2017). La toponymie à Alger : les décisions glottopolitiques tiennent-elles compte des usages réels ? Étude sociolinguistique urbaine. Socles, 6(1), 17–30.

Benramdane, F. (1996). Toponymie et étude des noms de lieux français ou francisés de la région de Tiaret [Mémoire de magister, Université d’Alger].

Benramdane, F. (2012). Algérianité et onomastique : penser le changement, une question de noms propres. Insaniyat, 57–58, 25–44. https://doi.org/10.4000/insaniyat.13740

Bouvier, J.-C., & Guillon, J.-M. (dir.). (2001). La toponymie urbaine : significations et enjeux. L’Harmattan.

Boyer, H. (2008). Fonctionnements sociolinguistiques de la dénomination toponymique. Mots. Les langages du politique, 86, 9–21. https://doi.org/10.4000/mots.11752

Bouzidi, B., & Slaim, L. (2016). De l’odonymie de Sétif. Développement des ressources humaines.

Cheriguen, F. (1993). Toponymie algérienne des lieux habités : les noms composés. Épigraphe.

Dauzat, A. (1971). La toponymie française. Payot. (Ouvrage original publié en 1946)

Encyclopédie de l’Afrique du Nord. (s. d.). Plan de Bougie-ville, 1830–1962. Consulté le 10 février 2026.

El Miriah, A. (2016). La toponymie urbaine de la wilaya de Mostaganem [Mémoire universitaire, Université de Mostaganem].

Féraud, L.-C. (2017). Histoire de Bougie (D. Aïssani, préf.). Talantikit. (Ouvrage original publié en 1869)

Kettaf, F. (2017). Pour une « aventure » des noms des places d’Oran (Algérie). Cybergeo: European Journal of Geography. https://doi.org/10.4000/cybergeo.28835

Larousse. (s. d.). Onomastique. Dictionnaire Larousse en ligne. Consulté le 25 janvier 2026.

Merbouh, H. (2021). Sidi Bel Abbès : une approche sociolinguistique urbaine d’une ville algérienne. Insaniyat, 91, 61–79. https://doi.org/10.4000/insaniyat.24923

Merbouh, H. (2022). Le sociotoponyme urbain en Algérie : caractéristiques et lectures identitaires. Le cas des villes de Sidi Bel Abbès et d’Aïn Témouchent. Insaniyat, 95, 67–87.

Nebia Dadoua, H., & Boumedini, B. (2012). Les odonymes de la ville d’Oran : de la souche française à l’algérianisation post-indépendante. Cahiers du CRASC, 143–152.

Rahmani, A., & Tidjet, M. (2022). Taggayin tisnalɣanin d tesnamkanin deg tesmidegt n temnaḍin timesdurar n tmurt n Leqbayel : asaka n temnaḍt n Tmeẓrit, Sedduq akked Bni Maɛuc. Aleph. Langues, médias et sociétés, 9, 29–43.

Tidjet, M. (2013). La patronymie dans les daïras de Timezrit, Sidi-Aïch et Chemini : étude morphologique et sémantique [Thèse de doctorat, Université Mouloud-Mammeri de Tizi Ouzou].

Yermeche, O. (2018a). La dénomination de lieux en Algérie : entre toponymie coloniale, toponymie(s) officielle(s) et toponymie(s) spontanée(s). Études et documents berbères, 39–40, 381–399.

Yermeche, O. (2018b). Onomastique et patrimoine immatériel en Algérie. Les Cahiers du CRASC, 85–102.

1 Tikti n Chiriguen, maca, ilaq ad tettwafhem am unamel amatu, mačči am tarrayt izemren ad tettwasnes s yiwen n wudem deg yal adeg d yal tallit. Tanezduɣt deg kra n wadeg ur d-tettawi ara yal tikelt assaɣ amaḍlan neɣ aḥulfan gar umdan d wadeg-nni; akken daɣen ur d-tettawi ara yal timerna tamazrayt aɛiwed awurman n usemmi-ines. Aɛiwed n usemmi yezmer ad d-yekku seg tɣawsa tadministrant neɣ tasertant, war ma tqeblen-t imezdaɣ; s tama-nniḍen, asemmi ansayan yezmer ad d-yettban deg useqdec n yal ass, war ma yella-d ubeddel unṣib n yisem n ubrid. Ilaq, ihi, ad nefrez gar ubeddel amagan n wadeg, aɛiwed n usemmi-ines sɣur tiddukla tunṣibt d wallus anmetti n yisem-is. Azal n tekti-a ur yelli ara deg usseḥbiber ɣef yella n umṣada awurman gar yiferdisen-a, maca yella deg uskan n wassaɣ yettbeddilen gar wadeg amezduɣ, aktay, tazmert n usemmi d yiseqdacen inmettiyen. Ammud n Bgayet issentem s tidet assaɣ-a yettbeddilen: kra n yismawen ttwabeddlen s wudem unṣib, wiyaḍ qqimen akken llan, ma d ddeqs n yismawen iqburen mazal-iten ttemseḍfaren deg useqdec d yismawen i d-yekkan seld timunent.
La proposition de Chiriguen doit toutefois être comprise comme une orientation générale et non comme un mécanisme applicable uniformément à tous les espaces et à toutes les périodes. L’habitation ne produit pas nécessairement une identification affective au lieu, pas plus que toute modification historique n’entraîne automatiquement sa renomination. Celle-ci peut relever d’une décision administrative ou politique sans être adoptée par les habitants; inversement, un usage vernaculaire peut apparaître sans modification officielle de l’odonyme. Il convient donc de distinguer la transformation matérielle du lieu, sa redénomination institutionnelle et la réappropriation sociale de son nom. L’intérêt de la proposition réside moins dans l’affirmation d’une correspondance systématique que dans la mise en évidence d’un rapport dynamique entre espace habité, mémoire, pouvoir de nomination et usages sociaux. Le corpus béjaoui confirme précisément cette dynamique : certains noms ont été officiellement remplacés, d’autres ont été maintenus, tandis que plusieurs anciennes appellations continuent de coexister avec les dénominations postérieures à l’indépendance.

Nadir Bouremani

Université Abderrahmane Mira - Béjaïa
Campus d'Aboudaou, route n°9 vers Tichy, 06000 Béjaïa, Algérie
nadir.bouremani@univ-bejaia.dzhttps://orcid.org/0009-0002-1822-7521

Mustapha Tidjet

CRLCA, Centre de recherche en langues et cultures amazighes – Béjaïa
Campus d'Aboudaou, route n°9 vers Tichy, 06000 Béjaïa, Algérie
https://orcid.org/0000-0003-2807-3466

Articles du même auteur

© Droits d’auteur réservés aux auteurs — Articles diffusés en accès ouvert sous licence CC BY 4.0, sauf mention contraire.