Seg ureṭṭal ussnan ɣer usnulfu agensan n yinumak: tasniremt tussnant akked tmaziɣt am tutlayt n tmusni

من الاقتراض المصطلحي العالِم إلى التأصيل المفهومي الداخلي: المصطلحية العلمية والأمازيغية لغةً لإنتاج المعرفة

De l’emprunt savant à la conceptualisation endogène : la terminologie scientifique et l’amazighe comme langue de savoir

From Learned Borrowing to Endogenous Conceptualization: Scientific Terminology and Amazigh as a Language of Knowledge

Afulki Aznat et Musa Imaḥrazen

Traduction(s) :
De l’emprunt savant à la conceptualisation endogène : la terminologie scientifique et l’amazighe comme langue de savoir
From Learned Borrowing to Endogenous Conceptualization: Scientific Terminology and Amazigh as a Language of Knowledge

Citer cet article

Référence électronique

Afulki Aznat et Musa Imaḥrazen, « Seg ureṭṭal ussnan ɣer usnulfu agensan n yinumak: tasniremt tussnant akked tmaziɣt am tutlayt n tmusni », Aleph [En ligne], mis en ligne le 16 septembre 2026, consulté le 18 septembre 2026. URL : https://aleph.edinum.org/18143

لا يكفي الاعتراف المؤسسي باللغة الأمازيغية لجعلها لغةً فاعلة بصورة كاملة في إنتاج المعرفة العلمية وتداولها، إذ يقتضي ذلك امتلاكها القدرة على تسمية المفاهيم المتخصصة وتعريفها وبناء العلاقات بينها، بما يتجاوز مجرد تكييف المصطلحات المصاغة في اللغات المهيمنة. تبحث هذه الدراسة في شروط الانتقال من الاقتراض المصطلحي والمحاكاة اللغوية إلى بناء قدرة حقيقية على التأصيل المفهومي الداخلي. وتعتمد مقاربة نوعية في التحليل المصطلحي، تُطبَّق على ستة مفاهيم من العلوم الإنسانية هي: الصورة النمطية، التداولية، تشكّل الذات، المتخيَّل، التراث الرمزي، والاستذكار النقدي. وتُقوَّم المقترحات المصطلحية وفق خمسة معايير: الدقة المفهومية، وقابلية الفهم، والإنتاجية الصرفية، والاستقرار بين التنوعات الأمازيغية، والقدرة على الاندماج في الخطاب العلمي. وتبيّن النتائج أن أي آلية مصطلحية منفردة لا تكفي لبناء جهاز علمي مستقر؛ فالاقتراض يعزز قابلية التفاهم العلمي الدولي، في حين تتيح آليات التوليد وإعادة الصياغة استثمار الموارد الداخلية للغة. وتقترح الدراسة، لذلك، نموذجاً متعدد المراكز يقوم على التوثيق المصطلحي، وإثبات الاستعمال، والتنسيق بين المؤسسات والباحثين والمجلات العلمية والمدرّسين والأدوات الرقمية. ومن ثمّ تغدو المصطلحية العلمية بنيةً تحتيةً للتفكير والتأصيل المفهومي والسيادة المعرفية.

La reconnaissance institutionnelle de l’amazighe ne suffit pas à en faire une langue pleinement opératoire de production et de circulation des savoirs scientifiques. Cette étude examine les conditions permettant de passer de l’adaptation de terminologies élaborées dans des langues dominantes à une véritable capacité de conceptualisation endogène. Elle analyse les relations entre l’emprunt savant, le calque, la néologie morphologique et sémantique, la reformulation définitoire et la création terminologique interne. La recherche adopte une démarche qualitative d’analyse terminologique appliquée à six notions des sciences humaines — stéréotype, pragmatique, subjectivation, imaginaire, patrimoine symbolique et anamnèse critique — examinées selon cinq critères : précision notionnelle, intelligibilité, productivité morphologique, stabilité intervariétale et insertion discursive. Les résultats montrent qu’aucun procédé ne peut, à lui seul, assurer la constitution d’une terminologie scientifique stable. L’emprunt favorise l’intercompréhension internationale, tandis que la néologie et la reformulation mobilisent les ressources propres à la langue. L’étude propose en conséquence un modèle pluricentrique fondé sur la documentation terminologique, l’attestation des usages et la coordination entre les institutions, les chercheurs, les revues, les enseignants et les outils numériques. La terminologie scientifique apparaît ainsi comme une infrastructure de conceptualisation et de souveraineté épistémique.

Institutional recognition alone cannot make Amazigh a fully operational language for producing and circulating scientific knowledge. This study examines the conditions required to move from adapting terminologies developed in dominant languages to a genuine capacity for endogenous conceptualization. It analyses the relationships among learned borrowing, controlled calquing, morphological and semantic neology, definitional reformulation, and language-internal term formation. Using a qualitative terminological approach, the article examines six humanities concepts—stereotype, pragmatics, subjectivation, imaginary, symbolic heritage, and critical anamnesis—according to five criteria: conceptual precision, intelligibility, morphological productivity, cross-variety stability, and discursive integration. The analysis shows that no single terminological procedure can, on its own, generate a stable scientific lexicon: borrowing supports international intelligibility, whereas neology and definitional reformulation activate language-internal resources. The article therefore proposes a pluricentric model based on terminological documentation, attested use, corpus testing, and coordination among institutions, researchers, scholarly journals, teachers, and digital tools. Scientific terminology thus emerges not as a simple inventory of labels, but as an infrastructure for conceptualization, knowledge circulation, and epistemic sovereignty.

Agzul

Asnerni aneẓlay n tmaziɣt ur yettawi ara iman-is akken ad tuɣal d tutlayt tamazwart n usnulfu d usiweḍ n tmusni tussnant. Tazrawt-a tessekyad tiwtilin i ilaqen akken ad neffeɣ seg usider n tesniremt i d-yettwasnulfan deg tutlayin yesɛan tazmert ɣer tezmert n usnulfu agensan n yinumak. Tesleḍ assaɣen gar ureṭṭal ussnan, usileɣ yettwaḥerzen, usnulfu atalɣan d unamkan, wallus n usbadu akked usnulfu n yisnirmen s teɣbula n tutlayt iman-is. Tarrayt d tasleḍt tasniremt taɣarant i settat n yinumak n tussniwin timdanin—stéréotype, pragmatique, subjectivation, imaginaire, patrimoine symbolique d anamnèse critique—i yettusekyaden s semmus n yisefran: tiseddi tanamkant, tigzi, tazmert n usuddem, arkad gar tantaliwin d usekcem deg yinaw. Igmaḍ skanen belli ulac tarrayt tasniremt ara yessiwḍen iman-is ɣer useggem n umawal ussnan arkad: areṭṭal yesnernay amyafham agraɣlan, ma d asnulfu d wallus n usbadu ssemrasen tiɣbula tigensanin n tutlayt. Ɣef waya, amagrad yesumer aseggem amasag ibedden ɣef usekles asnirem, usenqed n useqdec, yikurpusen d umsefhem gar tsudutin, inadiyen, tizrawin, iselmaden d yifecka umḍinen. Tasniremt tussnant tettban, ihi, mačči d tabdart n wawalen kan, maca d taẓuri n usnulfu n yinumak, n usiweḍ n tmusni d timunent n tmusni.

Awalen isura

tamaziɣt, tasniremt tussnant, asnulfu agensan n yinumak, asnulfu n wawalen, areṭṭal ussnan, aseggem amasag, timunent n tmusni

Tazwart : Seg tutlayt n ccfaya ɣer tutlayt n usnulfu

Ameslay ɣef tesniremt tussnant s tmaziɣt mačči d ameslay ɣef wawalen imaynuten kan. D asteqsi ɣef tegnatin ideg tutlayt i yettwasruḥen azal-is deg umezruy tezmer ad tuɣal d tutlayt n tmusni, n unadi d umyenned n tiktiwin. Aseḥbiber aneẓlay, aseɣred d ubani azayez d isurifen meqqren, maca ur ttḍemminen ara iman-nsen tazmert n usnulfu n taggayin tudrigin. Tutlayt tezmer ad tettwaqbel deg uẓeṭṭa n yizerfan, ad tettwasekcem deg tsudutin, maca ad teqqim tettkel ɣef tutlayin-nniḍen mi ara d-yili usumer n turda, asbadu n tarrayt neɣ lebni n wudem aẓrayan.

Takalit-a mačči d lixṣa deg tmaziɣt. D agemmuḍ n umezruy anmetti i tt-yeǧǧan, s yiseggasen, berra n uɣerbaz, tedbelt, tira, tesdawit d yifecka umḍinen. Tutlayt i yettwakkesen seg yigran ussnanen ur txuṣṣ ara s teɣbula tasnalɣanin neɣ tidnamkanin; txuṣṣ s tegnatin n useqdec, n umyenned d useggem. Tasniremt d yiwen seg yigran ideg teɣbula-a ttnernin yerna ttbanent.

Ugur yettwasenfal aṭas s usentel: ad nreḍḍel awalen ussinen seg tutlayin yesɛan tazmert neɣ ad nesnulfu igdazalen s tmaziɣt? Tamukrist-a teshel i tsertit, maca ur tesɛi ara iman-is tiseddi tussnant. Yal tutlayt tussnant treṭṭel; ula d tesniremt n tutlayin n Turuft teččur s yireṭṭalen seg tagrigt, talaṭinit, taɛrabt d yiseḍfaren igraɣlanen. Seg tama-nniḍen, awal i d-yettwasnulfan s teɣbula tigensanin ur yelli ara, s talɣa-s kan, d awal afrawan, ameɣrud neɣ yettwaseqdacen. Aɣbalu n wawal ur d-yefki ara iman-is tiseddi neɣ tazmert n unamek. Ihi, asteqsi ameɣrud mačči d « areṭṭal neɣ asnulfu? », maca d: anta tifrat ara yeǧǧen anamek ad yettwabnu, ad yettwazelmed yerna ad yettwamyenned deg uẓeṭṭa anamkan yemṣadan?

Turda-nneɣ d akken tasniremt tussnant tazmert s tmaziɣt ilaq ad tesdukkel kraḍ n yisura: aẓar deg teɣbula n tutlayt, tigzi sɣur yimdanen-is yemgaraden, akked umyassa d tussna tagraɣlant. Aya ur yeǧǧ ara, seg yiwet n tama, tazdeg tawalant ara yerren areṭṭal d ugur, neɣ, seg tama-nniḍen, areṭṭal awurman. Yessefk, daɣen, ad nebḍu gar usumer n wawal d useggem-is: asnulfu n talɣa d tigawt n umeskar; akken ad tuɣal d awal n temsalt, tesra tabadut, ikurpusen, isekyaden n useqdec, tisudutin d tarrayin n wallus n usenqed.

Amagrad-a yesɛa kraḍ n yiswan. Deg tazwara, yesbadu assaɣ gar tesniremt, usnulfu n yinumak d useggem. Sakin, yesleḍ agraw awezlan n yisumar akken ad d-yessken amek kra n tarrayin—areṭṭal yettwaselɣen, usileɣ, asiẓi anamkan d tefyirt tasbadu—ttbeddilent wudem n usegzi n unamek. Deg taggara, yesumer aseggem amasag i izemren ad yesdukkel tayunt i tesra tussna akked tsertit n tmaziɣt i yellan d tamasagt. Iswi mačči d asnulfu n umawal alugan yefruri, maca d asbadu n yisefran d tarrayin s wayes tutlayt n ccfaya tezmer ad tuɣal d tutlayt n usnulfu.

1. Tasniremt: seg wawal iman-is ɣer unagraw anamkan

Tasniremt mačči d tabdart n sin n yilsawen. Tasuqilt tawalant tettnadi aṭas ɣef ugdazal gar wawal aɣbalu d talɣa n tutlayt tanicant; amahil asnirem, netta, ileqqem assaɣen gar yinumak. Awal am « subjectivation », s umedya, yesra ad d-nesbadu assaɣen gar sujet, iman, tamagit, tigawt, asiweḍ, tazmert d uqbal. Talɣa tamaziɣt twulem kan ma tezmer ad tekcem deg twacult-a n yinumak, ad d-tesnulfu isuddimen yerna ad tettwaseqdec deg usbadu am deg uẓray.

Amgired-a yemṣada akked tṛadit n tesniremt tamatut i yettwalin awal asnirem d tayunt tasnilsant n unamek yettusbadu deg yiwet n taɣult (Wüster, 1979; Rey, 1979; Sager, 1990). Maca tarrayt-a ilaq ad tettwasbeddel i tutlayin i yettwasruḥen azal-is. Deg umkan ideg aseqdec ussnan d amaynut, yebḍa yerna d asnilsan, inumak ur tteddun ara kan gar taɣulin: teddun daɣen s tefransist, taɛrabt d taglizit, yal yiwet s tṛadit-is n tsuqilt. Tasniremt tamaziɣt ilaq, ihi, ad teseddu deg yiwet n tikkelt tiseddi n taɣult, amgired asnilsan d umyawaḍ gar tutlayin.

Awal ussnan yesɛa ma drus kuẓ n tmeẓriyin: yeskanay-d tabadut; yettidir deg twacult n yinumak; yesɛa talɣa i izemren ad tettwasemres neɣ ad tettwasuddem; yerna yettban-d deg yiḍrisen. Tameẓri tameggarut tettwattu aṭas. Talɣa icebḥen deg umawal tezmer ad tuɣal d tameslayt taẓayant neɣ tesɛa sin n yinumak deg umagrad. Seg tama-nniḍen, tafyirt ɣezzifen i d-yettwaseknen am tasbadu tezmer ad tili d allal yelhan deg uselmed mi ara d-yili umezwaru n unamek, uqbel ad tettwaseggem talɣa tawezlant. Ihi, tewzel n tira ur tezmir ara ad tuɣal d asefran amezwaru n tiseddi.

Asnulfu agensan n yinumak ur yenni ara belli anamek ilaq ad yettwaḥbes deg kra n tgemmi tadelsant tamaziɣt. Tussna d amseḍfer d umyawaḍ n yilsawen. Asnulfu agensan d tazmert n tutlayt ad tɛawed ad tesleḍ anamek s teɣbula-s tidnamkanin, tumnayin-is d tesnalɣa-s, akken ad yuɣal anamek d aferdis i yezmer ad yettwasekyed yerna ad d-yefk isuddimen. Tutlayt tettbennu anamek mi ur teqqim ara kan d abaraz i usiweḍ n yisem aberrani, maca mi tɛawed ad tesuddes assaɣen n unamek i ilaqen i usiweḍ-is.

Amahili-a yessekcem ayen i nezmer ad nessemmi, s leḥder, timunent n tmusni. Mačči d tuzzma tawalant, mačči daɣen d agi n tussna tagraɣlant. Tutlayt tesɛa tigawt n tmusni mi tezmer ad tesnulfu, ad tenned yerna ad tessiwel inumak war ma tettkel akk ɣef tjerrumt d umawal n tutlayt-nniḍen. Imyawaḍ gar tutlayin yettuɣal, akka, d amyawaḍ gar tezmirin n usenfal, mačči d beṭṭu gar tutlayt i d-yessnulfun d tutlayt i d-ireṭṭlen kan.

I tmaziɣt, ugur-a yesɛa daɣen azal azamulan. Tutlayt tettwasen aṭas s usiweḍ n twacult, timawit, agerruj, ccfaya d tmagit. Twuriwin-a ur ilaq ara ad ttwasruḥent azal; d yiwet n teɣbalt n tazmert-is deg umezruy. Maca asnerni-nsent yezmer ad yuɣal d abḍil amaynut ma yerr tutlayt kan ɣer wayen yettwaḥerzen, mačči ɣer wayen yettwabnan. Tasniremt tussnant tbeddel tilist-a: tettarra tutlayt mačči d akaram n wayen iɛeddan kan, maca d amkan ideg d-ttilin isteqsiyen d unadi.

2. Tarrayt n tesleḍt d yisefran n uqbal

Tazrawt d taɣarant yerna d tin n unadi amezwaru. Ammas n tesleḍt yesɛa settat n yinumak yettwasqedcen deg tussniwin n tutlayt d tussniwin timdanin: stéréotype, pragmatique, subjectivation, imaginaire, patrimoine symbolique d anamnèse critique. Ttwafernen acku sɛan iswiren yemgaraden n teknik yerna ssemrasen waṭas n teɣbula: tumnayt, asuddem, asdukkel, asiẓi anamkan d tefyirt tasbadu. Akurpus n tesleḍt mačči d akurpus amḍan n useqdec; d agraw yettwafernen s tmuɣli akken ad yettusekyed wudem n umahil. Ihi, tifratin ara d-ibanen ddaw-a d turdiwin tasniremt ara yettusekden, mačči d tiɣtas aluganin.

Yal asumer yettwasenqad s semmus n yisefran. Tiseddi tanamkant teskatay ma talɣa teskanay-d anamek deg taɣult-is. Tigzi teskatay ma yezmer umeɣri ad yegzu asumer war tamusni ilaqen n tutlayt taɣbalut. Tazmert n usuddem teskatay ma awal yezmer ad d-yefk isuddimen neɣ ad yekcem deg twacult tawalant. Arkad gar tantaliwin yettusekyad ilmend n tezmert n wawal ad yeddu ugar n yiwet n tantala. Deg taggara, asekcem deg yinaw yettusekyad ma talɣa tetteddu deg tabadut, agzul, aẓray d tegnit n uselmed. Ɣer waya, yessefk ad nernu tawtilt tanmettit: ulac awal ara yettwaseggmen uqbel ad yettwasenqed s yimsiwal, imusnawen n taɣult d yikurpusen n tilawt.

Tarrayt tebḍa gar semmus n tarrayin. Areṭṭal yettwaselɣen iseddu awal agraɣlan akked tmeslayt, tira d tesnalɣa n tmaziɣt. Usileɣ yettwaḥerzen iɛawed ad yebnu taseddast tanamkant taberranit ma teqqim tettemṣada akked tutlayt. Asnulfu atalɣan yesnulfu tayunt s tarrayin tigensanin. Asnulfu anamkan yessiẓi anamek n wawal yettwasnen. Tafyirt tasbadu, nettat, tessegzi iferdisen n unamek s usdukkel n wawalen. Tarrayin-a ur llint ara d amizzwer alugan. Yiwen n unamek yezmer ad yesru tafyirt deg uselmed, awal awezlan deg umagrad ussnan, d ugdazal agraɣlan gar yiccer deg tikkelt tamezwarut.

Tamuɣli-a tessefk daɣen ad nebḍu gar kraḍ n yiswiren i yettwaẓrayen aṭas: afran n unamek d tabadut-is; asekkil neɣ aseggem n talɣa tasnilsant; d teɣtas tasudut ɣef talɣa yettwasumren, tantaliwin yettwaqbalen d yigran n useqdec. Beṭṭu-a, i d-yetteddun seg yimudam n Haugen (1983) ɣef useggem n tutlayt, yeskanay-d acuɣer asumer n yiwen umeskar, xas yelhan, ur yuɣal ara s lemɣawla d lqanun. Lqanun yesra aqbal, aselɣu n twuri d yifecka n umsefhem.

Tafelwit 1. Tazmilt n tesleḍt n tifratin tasniremt

Asefran

Asteqsi amezwaru

Amatar n usenqed

Tiseddi tanamkant

Talɣa teskanay-d anamek deg taɣult-is?

Tabadut d yimedyaten anemgal

Tigzi

Anamek yezmer ad yettwagzu war tutlayt taɣbalut?

Isekyaden s imeɣriyen

Tazmert n usuddem

Talɣa tezmer ad d-tesnulfu isuddimen yerna ad tekcem deg uẓeṭṭa?

Tawacult tawalant i yezmer ad tettwasekles

Arkad

Tezmer ad teddu gar tantaliwin d tsudutin?

Ikurpusen seg waṭas n temnaḍin

Asekcem deg yinaw

Tettili akken iwata deg yiḍrisen n tilawt?

Imagraden, timsirin d yimawalen

Aɣbalu: asumer n yimeskaren s usemres n Rey (1979), Sager (1990), Haugen (1983) d Chaker (1998).

3. Seg ureṭṭal ɣer wallus n usbadu: settat n tezrawin n tegnit

Deg « stéréotype », areṭṭal stereotip yeskanay-d amgired gar usenqed agraɣlan d tigzi tanamkant. Yettwafham s lemɣawla sɣur imeɣriyen i yessnen tafransist neɣ taglizit; yezmer, ihi, ad yili d allal yelhan deg umagrad n yimazzagen neɣ deg umatar anawlan. Maca yezmer ad yeqqim d uzzig i wiyaḍ. Asumer tugna yettwaseqqnen—s unamek ilugan « tugna i yettwaqnen neɣ i yettwaḥebsen »—yesbanay-d tikti n tiseqqent d wallus. Yettarra awal d tabadut tameẓyant. Tazmert-is, maca, d tilist-is: ilmend n taɣult, stéréotype mačči d tugna i yeḥbes kan, maca d tamuɣli tanmettit yettwabḍan, yettsemmiṭen yerna izemren ad tettwaseqdec am awurman deg yinaw. Ihi, asumer-a ilaq ad yeddu d tabadut yerna ad yettwasenqed akked talɣiwin-nniḍen. D turda tanamkant i yesɛan aẓar, mačči d ugdazal i yefruri i lebda.

I « pragmatique », pragmatika teḥrez assaɣ d tesniremt tagraɣlant yerna teshel i unadi deg yidlisen. Maca ur d-tessegzi ara ma d taɣult tasnilsant, d tamuɣli tafelsafit neɣ d unamek n « tigawt » n yal ass. Tafyirt tasleḍt n usiwel deg tegnit n taywalt—tasleḍt n usiwel deg tegnit n umyawaḍ—tesɛa azal aselmadan: tesbanay-d tazrawt n tutlayt deg usatal-is. Maca tezmer ad tessemẓi taɣult ma terza kan asiweḍ d tegnit n taywalt, acku pragmatique tekcem ula deg tigawin n wawal, inference, implicature, deixis d leɛwayed n leḥmala. Tifrat yelhan, tura, tezmer ad tili d tazrirt: awal awezlan i usenqed n taɣult, tafyirt tasbadu deg tikkelt tamezwarut, sakin anadi ɣef talɣa wessiɛen.

« Subjectivation » tesɛa ugur-nniḍen. Ur teskanay ara kan sujet, maca akala amezruyan, anawalan neɣ asertan s wayes amdan yettuɣal d sujet deg unagraw n tazmert d uqbal. Asumer asbedded n yiman, i nezmer ad nefhem am « asbedd n yiman » neɣ « lebni n yiman », yesɛa tazmert tumnayt meqqren. Yeskanay-d emergence, ibeddi d usnulfu n taɣect. Maca tazmert-a ur teḍmin ara iman-is agdazal: tumnayt tezmer ad terr azal i timunent, ma d kra n teẓriyin ssemrasent aṭas assaɣ d usḥer. Ihi, akaram asnirem ilaq ad yebḍu gar yinumak afelsafi, asnilsan d unmetti, yerna ad yesenqed ma talɣa tezmer ad d-tefk isuddimen yemṣadan i « subjectiver », « sujet » d « processus de subjectivation ».

I « imaginaire », imaginairen yeḥrez asenqed n wawal aɣbalu, maca yessekcem daɣen tugdiwin-is. Tugniwin, i d-yekkan seg tugna d tmuɣli n tira, yekcem ugar deg umawal amaziɣ yerna yezmer ad yili yelhan deg « imaginaires de crise ». Maca yezmer ad yessexleḍ tugniwin iman-nsent d unagraw yettwasudsen n yimektiyen, tiḥkayin d yisekkilen i yebnan agraw. Aseɣti seg ugbur i d-yettbanen ɣer unamek amatu yezmer ad yili s usnulfu anamkan, maca ilaq ad yettwasenqed deg useqdec. Amedya-a yesselmad-d belli tasuqilt i yesɛan aẓar mačči d tugna icebḥen kan: ilaq ad tawi tazmert aẓrayant n unamek.

« Patrimoine symbolique » yezmer ad yettwasdukkel s ayla azamulan. Ayla teskanay-d ayen i d-yettwarǧan neɣ i yettwaḍefren, ma azamul yeskanay-d tazmert n yisem d uzamul. Taseddast-a tessefk ad nefhem agerruj am agraw n yisuraf yettawin anamek, mačči d tabdart n tɣawsiwin kan. Tesɛa daɣen tazmert ad d-tesnulfu tawacult tawalant ɣef usiweḍ, ayla tagrawant d wazal azamulan. Maca asenqed-is ilaq ad d-yefk tilisa n ayla: ma d ayla s unamek n lqanun, d agerruj adelsan neɣ d taɣbalt tagrawant? Tiririt tettemgared ilmend n taɣult, yerna tezmer ad tesireg waṭas n talɣiwin s tecraḍ.

Deg taggara, « anamnèse critique » tesdukkel ccfaya d tigawt n uxemmem. Usmektay s tmussni—am « ccfaya s tmussni neɣ s usemres n tmussni »—yesbanay-d amahil n ccfaya, mačči kan tuɣalin n wwayen iɛeddan. Asumer yelhan i tesleḍt i yessemsawin ccfaya i d-yettuɣalen kan d ccfaya i yettwasteqsan. Maca yeqqim d tafyirt tafsirt. Deg yidlisen n tfelsafit neɣ n tesnalest n yiman, anamnèse tesɛa imezruyen n unamek i ilaq ad yettwaseklesen. Tifrat-a teskanay-d azal n usnulfu agensan, ma ur nseffeḍ ara waṭas n yinumak n wawal aɣbalu.

Tafelwit 2. Addad amezwaru n settat n yisumar

Anamak

Tifrat yettwasenqden

Ayen i t-yesnernay

Ayen ilaq ad yettwasekyed

Stéréotype

tugna yettwaseqqnen

Tafrawant n tikti n tiseqqent

Tameẓri tanmettit n unamek

Pragmatique

tasleḍt n usiwel deg tegnit n taywalt

Azal n usbadu

Tilisa meqqren n taɣult

Subjectivation

asbedded n yiman

Tazmert n ukala

Assaɣ gar timunent d usḥer

Imaginaire

tugniwin

Aẓar anamkan agensan

Aseɣti seg tugna ɣer unagraw

Patrimoine symbolique

ayla azamulan

Asdukkel yesɛan tazmert

Anamak n lqanun neɣ anamak agrawan

Anamnèse critique

usmektay s tmussni

Ccfaya am amahil

Tisura yemgaraden n taɣulin

Aɣbalu: tasleḍt n yimeskaren. Talɣiwin-a d isumar ara yettusekden, mačči d lqanun yefrurin.

4. Aseggem war aserwes: ɣer lebni amasag

Tizrawin n tegnit skanent-d taggrayt tarrayant: tiseddi tasnilsant n usumer tesra, maca ur teqḍi ara. Awal ussnan yettarkad mi ara yettusbadu, yettwasemres, yettumyenned, yettwaselmed yerna yettwales useɣti-s. Ihi, aseggem ur ilaq ara ad yebdu s lḥukm ɣef wawal; ilaq ad yesuddes amuddu n yisumar yerna ad yerr tiseddi n yisefran d tin i yezmer yal yiwen ad yesenqed. Dagi i yezmer yimudam amasag i yettwasqedcen deg useggem n tmaziɣt ad ttwasmersen deg tesniremt.

Tamaziɣt ur tesɛi ara yiwen n wammas. Tisudutin n Lmeɣrib d Lezzayer, tisdawanin, tiddukliwin, iẓeḍwan n Libya d Tunes, timettiyin n temnaḍin d berra n tmurt ur sɛin ara yiwet n teɣbalt neɣ yiwet n tṛadit n tira. Aseggem agraɣlan i d-yekkan seg wammas yesɛan aṭas n yifecka yezmer ad yerr tazmert tasudut d lḥeqq asnilsan amatu. Seg tama-nniḍen, imawalen n yal tamnaḍt war imyassa zemren ad d-snulfun igdazalen yemgaraden yerna ad kksen amuddu n tmusni. Aseggem amasag yesumer abrid-nniḍen: waṭas n yimmasen ilaqen, maca ttwasdukklen s yiwen n uneggaf n usekles d ugdazal (Clyne, 1992).

Aswir amezwaru n lebni-a d akaram asnirem. Yal tansa ilaq ad tesɛu anamek, taɣult, tabadut, igdazalen s tefransist, taɛrabt d taglizit, talɣiwin timaziɣin yettwasumren, beṭṭu tasnalɣant, tantaliwin d tira yemgaraden, imedyaten deg yinaw, isuddimen i izemren ad d-ilin, tiɣbula d waddad n usenqed. Tacreḍt ilaq ad tebḍu gar asumer, talɣa n usekyed, awal yettwasumer d wawal i yerkaḍ s useqdec. Akka, asnulfu n yiwen umeskar ur yettwasken ara am lqanun yefruri.

Aswir wis sin d usenqed amasag. Isgranen i yesdukklen imusnilsen, imusnawen n taɣult, imsuqlen, iselmaden, imẓrigen d yimsiwal ilaq ad senqden tansiwin s yikurpusen. Tiɣtas ilaq ad ttuseklesent s yileqman yerna ad zemrent ad ttubeddlent. Ma talɣa tǧehd deg yiwet n temnaḍt maca ur tewsiɛ ara deg wayeḍ, tezmer ad teqqim s tacreḍt, mačči ad tettwakkes. D amyassa i yesɛan azal ugar n usemsawi atalɣan: imeɣriyen ilaq ad izmiren ad senqden igdazalen, ad nadin yerna ad ddun seg wammas ɣer wayeḍ.

Aswir wis kraḍ d usekyed deg yinaw. Tizrawin d yisfuyla zemren ad sutren tabadut n yal awal amaynut deg tikkelt tamezwarut, yerna, deg lawan n ubeddel, ad rnun agdazal-is agraɣlan. Ikurpusen yettwasmel zemren sakin ad d-fken talɣa n tuget n useqdec, arkad n unamek d wawalen i d-yetteddun yid-s. Lqanun n uɣerbaz, lqanun n tesdawit d tutlayt n usegzi i yimdanen ur srin ara yal yiwen yiwen n usemẓi. Tafyirt tasbadu tezmer ad teqqim deg uselmed, ma awal awezlan ad yeddu gar yimazzagen, ma d assaɣ gar-asen yessefk ad yettwasegzi.

Aswir wis ukkuẓ d tira d umḍin. Tasniremt ur tezmir ara ad tettwabḍu seg yinagrawen n tira, maca ur ilaq ara daɣen ad tettuɣal d asefran n « imenɣi n yisekilen ». Awal yezmer ad yettwaru s tlaṭinit yettwaselɣen, tifinaɣ neɣ, ma yesra useqdec, s tira taɛrabt yettwaselɣen. Tifelwin n ubeddel yettwasekelsen, imataren irkaden d yikurpusen imeskanen zemren ad ḥerzen yiwet n tansa leksik s waṭas n yisekilen. Ihi, abeddel n tira ur ilaq ara ad yettwafhem d abeddel n wawal.

Deg taggara, amudam-a yesra tasertit n ubeggen. Awalen ilaq ad ttusekden s imeɣriyen yesɛan imukan yemgaraden: imsiwal imezwura neɣ inelmaden, imeɣriyen n tesdawit neɣ imusnawen, yimdanen seg temnaḍin yemgaraden. Tisastanin zemrent ad senqdet tigzi tamezwarut, ccfaya, aqbal d tezmert ad yesseqdec umdan talɣa deg tefyirt. Ikurpusen zemren ad senqden tazmert n usuddem d urkad. War isefka-a, asiwel ɣer « tazdeg » n tutlayt neɣ ɣer « tafrawant » n usnulfu yeqqim d turda n umeskar.

5. Ameslay — Tiwtilin n timunent n tmusni i izemren ad tettwaseqdec

Asnulfu agensan n yinumak yezmer ad yesnerni timunent n tmusni ma yebɛed ɣef snat n tugdiwin i d-yettbanen am yinemgalen. Tamezwarut tessemsawi tazdeg tagsent d tkelit taberranit. Maca areṭṭal yezmer ad yili yettwaselɣen akken iwata yerna yelhan i tussna, ma d awal agensan yezmer ad yili yeɣlaq. Tis snat tessemsawi tayunt d usemẓi n tantaliwin. Tasniremt tamesdukkelt ur tesri ara ad tekkes amgired; tesra ad t-sekles, ad t-tesdukkel s twuri d ubeddel gar talɣiwin.

Tamuɣli-a tessireg ad nɛawed ad nerr azal i usnerni n tutlayt. Tutlayt ur tettuɣal ara d tussnant s lqanun neɣ s waṭas n wawalen imaynuten. Tettuɣal d tussnant mi ara yezmer unelmad ad yeɣer kra n yimagraden war ma iɛawed ad ilemmed amawal deg yal asebter; mi ara yesɛu uselmad tibadutin d yimedyaten irkaden; mi ara yezmer unadi ad d-yessefhem ansi d-yekka wawal d wamek i yettwafren; mi ara yissin umsedday n unadi tantaliwin d tira yemgaraden; mi ara yizmir umaru ad yebnu aẓray war ma yuɣal yal tikkelt ɣer tutlayt-nniḍen.

Tugdi n waṭṭaf n wawal am tazamul n tmagit ilaq ad tettwasenqed. Ma nenna yal awal agensan yugar acku d « amaziɣ », ad nerr tasniremt d imteḥan n tmagit. Tussna s tmaziɣt ilaq ad teldi ɣer umyawaḍ, tiɣbula d umsemres agraɣlan. Iswi mačči d tuffra n umezruy aberrani n yinumak, maca d tiririt n usemres-nsen d tigawt. Aṭṭaf n wawal agraɣlan yezmer ad yili yelhan ma tiseddi d umyassa srin-t; tamlilt n umasnirem, akka, d asileɣ-is, asbadu-s d useqdec-is.

Tugdi tanemgalt d tugna n tussna i d-yettak ureṭṭal. Talɣa i iqerben ɣer tefransist neɣ taglizit tezmer ad tettban am awal n yimazzagen, maca ad teqqim ur tettwafham ara. Tezmer ad tesnulfu agraw ussnan yebḍan ɣef yimsiwal n tutlayt. Asemmad n sin n yismawen—talɣa tamaziɣt i yesɛan aẓar d ugdazal agraɣlan—yezmer ad yili d asaka yelhan deg lawan n ubeddel. Yessireg i umeɣri ad yelmed anamek, ad t-yaf deg yidlisen, yerna ad iwali anta talɣa ara yerked s useqdec.

Tilisa n tezrawt-a ttbant. Anagar settat n yinumak i yettwasekden, tuget-nsen seg tussniwin timdanin. Isumar ur ɛeddin ara ɣef tesastant n uqbal neɣ tasleḍt tamḍant n yikurpusen. Kra n yiglos i yellan d ilugan srin asenqed ugar n tantaliwin d tesnalɣa. Deg taggara, ugur n tira yettwasenqed kan ilmend n umyassa. Anadi i d-iteddun yessefk ad yesemgired taɣulin ugar n teknik, ad yesekles tantaliwin n temnaḍin yerna ad yesenqed awalen deg tegnatin n uselmed d tira n tilawt.

Tilisa-a ur kksent ara azal n umudam i d-yettwasumren; ttakent-as addad-is. Mačči d tabdart n lqanun yewjden i useqdec, maca d tarrayt s wayes turdiwin tawalanin zemrent ad ttubeddlent d tiɣawsiwin tussnanin i izemren ad ttumyennedent. Abeddel-a d agejdan: yesenfel tasniremt seg usiwel n tmagit ɣer lebni n teɣbalt n unadi.

Taggrayt

Aseḥbiber ɣef tmaziɣt ur yezmir ara ad yeqqim deg uqbal aneẓlay, aseɣred neɣ ubani azayez. Yesra tazmert ad nesbadu, ad nesdukkel yerna ad nemyenned inumak deg tutlayt iman-is. Tasniremt tussnant tettak afus i tezmer-a ma ur tettwarr ara d asnulfu arurad n yigdazalen.

Tasleḍt n settat n yinumak teskan-d belli areṭṭal, asnulfu n wawalen, usileɣ d tefyirt tasbadu mačči d tifratin ara yeddun mgal yiwet ɣef tayeḍ; d ifecka ara yettwasenqden ilmend n unamek, imeɣri d wanaw n yinaw. Asnulfu agensan yelhan mi ara yerr anamek ifehhem yerna yesɛa tazmert n usuddem, war ma iseffeḍ iḥulfan aẓrayanen. Areṭṭal yeqqim d afus ma yesnernay tiseddi d umyafham, maca ilaq ad yettusbadu yerna ad yettwasekcem, mačči ad yettwaru kan.

Abeddel seg usumer ɣer tesniremt tarkadt yesra tadbelt tamasagt: ikaramen yettwasneflen, ikurpusen, isekyaden n useqdec, tantaliwin s tecraḍ, amsefhem gar yiɣbula d ubeddel gar yisekilen. Aseggem mačči d asemsawi n tmeslayin neɣ lḥukm n yiwen n wammas. D tiririt n yinumak d wid ara yettwabḍun, n tiɣtas d tid ara yettwaḍefren, d useɣti ara yeqqimen yeldi.

Tamaziɣt ur tettwaḥettem ara ad teqqim d tutlayt i ɣef nettmeslay kan mi ara d-nebder ccfaya, tamagit neɣ agerruj. Tezmer ad tuɣal d tutlayt ideg nettbennu tiɣawsiwin n unadi yerna nettmeslay ɣef taggayin n tmusni. Deg tegnit-a, tasniremt ur tesnerni ara amawal kan: tettbeddel tutlayt i yettwaseḥbbaren d tutlayt i d-yessnulfun axemmem.

Tamaziɣt

Français / English

anamek / inumak

concept / concepts

tasniremt

terminologie / terminology

tasniremt tussnant

terminologie scientifique / scientific terminology

areṭṭal

emprunt / borrowing

asnulfu n wawalen

néologie / lexical creation

asnulfu anamkan

néologie sémantique / semantic neology

asnulfu agensan n yinumak

conceptualisation endogène / endogenous conceptualization

tabadut

définition / definition

tasleḍt

analyse / analysis

tarrayt

méthode / method

turda

hypothèse / hypothesis

akurpus

corpus

asekles

documentation / recording

asenqed

validation / examination

aseggem

standardisation / normalization

aseggem amasag

standardisation pluricentrique / pluricentric standardization

tiseddi tanamkant

précision notionnelle / conceptual precision

tigzi

intelligibilité / intelligibility

tazmert n usuddem

productivité morphologique / morphological productivity

arkad gar tantaliwin

stabilité intervariétale / cross-variety stability

asekcem deg yinaw

insertion discursive / discursive integration

tutlayt taɣbalut

langue source / source language

tutlayt tanicant

langue cible / target language

agdazal

équivalent / equivalent

tawacult tawalant

famille lexicale / lexical family

asiẓi anamkan

extension sémantique / semantic extension

tafyirt tasbadu

périphrase définitoire / definitional periphrasis

tamnḍawt / tantala

variété / dialecte

amyafham

intercompréhension / intercomprehension

timunent n tmusni

souveraineté épistémique / epistemic sovereignty

taɣult

domaine / domain

tira

graphie / writing system

abeddel n tira

translittération / transliteration

tugna yettwaseqqnen

stéréotype (proposition)

tasleḍt n usiwel deg tegnit n taywalt

pragmatique (périphrase proposée)

asbedded n yiman

subjectivation (proposition)

tugniwin

imaginaire (proposition)

ayla azamulan

patrimoine symbolique (proposition)

usmektay s tmussni

anamnèse critique (proposition)

Tiɣbula / References

Assmann, A. (2011). Cultural Memory and Western Civilization: Functions, Media, Archives. Cambridge University Press.

Assmann, J. (1995). Collective memory and cultural identity. New German Critique, 65, 125–133.

Benveniste, É. (1966). Problèmes de linguistique générale. Gallimard.

Boukous, A. (2004). La standardisation de l’amazighe : quelques prémisses. In Standardisation de l’amazighe (pp. 11–22). Institut royal de la culture amazighe.

Boukous, A. (2012). Revitalisation de la langue amazighe : défis, enjeux et stratégies. Institut royal de la culture amazighe.

Chaker, S. (1985). La normalisation linguistique dans le domaine berbère. Cahiers de linguistique sociale, 7, 161–175.

Chaker, S. (1995). Linguistique berbère. Études de syntaxe et de diachronie. Peeters.

Chaker, S. (1998). Quelques réflexions générales sur le travail néologique dans le domaine berbère : une décantation difficile mais nécessaire. In Terminologie grammaticale berbère. INALCO / Centre de recherche berbère.

Clyne, M. (Ed.). (1992). Pluricentric Languages: Differing Norms in Different Nations. Mouton de Gruyter. https://doi.org/10.1515/9783110888140

Guilbert, L. (1975). La créativité lexicale. Larousse.

Haugen, E. (1983). The implementation of corpus planning: Theory and practice. In J. Cobarrubias & J. A. Fishman (Eds.), Progress in Language Planning: International Perspectives (pp. 269–289). Mouton.

Mammeri, M. (1980). Amawal tamaziɣt–tafransist / tafransist–tamaziɣt. Imedyazen.

Rey, A. (1979). La terminologie : noms et notions. Presses universitaires de France.

Sager, J. C. (1990). A Practical Course in Terminology Processing. John Benjamins.

Wüster, E. (1979). Introduction to the General Theory of Terminology and Terminological Lexicography. Springer.

Amawal asnirem tamaziɣt–tafransist/taglizit

Awalen-a ttwaseknen d ifecka n umahil. Ma ulac ankad n useqdec d usenqed n yimazzagen, ur ttwaḥsaben ara d lqanun irekden.

Afulki Aznat

Articles du même auteur

Musa Imaḥrazen

University of Arizona, 1401 E. University Blvd., Tucson, AZ 85721, USAUniversité Mouloud Mammeri – Tizi Ouzou and Centre de recherche en langue et culture amazighes, Béjaïa / Vgayet

Articles du même auteur

© Droits d’auteur réservés aux auteurs — Articles diffusés en accès ouvert sous licence CC BY 4.0, sauf mention contraire.