Deg yal uṭṭun n tesɣunt yellan d adeg n uxemmem, mačči ala agraw n yimagraden i d-yettwasbedden ɣef yiwen n usentel i nettaf. Nettaf, ma yella uxeddim yebna s lḥerṣ, agraw n teɣriwin i d-yemlal, imektiyen i d-yettwasenfalin, ayla n tɣerma i yettwasegzin, d yimanen i d-yettebdaden deg tlemmast n umennuɣ n tegnatin, n tutlayin, n wansayen d tɣellisin. Aṭas n yisental i yezdin uṭṭun-a : tamektit, taɣect, ayla azamulan, asebded n yiman, aɣelluy n usugen atrar, d tugniwin n tɣellist. Maca, ma yella ad as-nefk i wuṭṭun-a yiwen n ubrid ara yesdduklen akk inumak-is, ad d-nini : d abrid.
Abrid ur d-yelli ara d aɣaras yellan yakan, ur d-yelli ara d tikli i d-yemmalen amek ara naweḍ ɣer tidet mebla tuzzya. Abrid d ajerreb, d tuffɣa seg tɣawla, d aqader n wudem n wayen ur nessin ara ad t-nessefru s lɛejla. D tazwara n tmussni. Acku ur yettaweḍ yiwen ɣer tmussni ma ur yeddi ara deg ubrid n tsusmi d twakza. Tasusmi, dagi, ur d-telli ara d taggara n taɣect ; d amkan anda taɣect tettwaḥraz akken ur tettwakkas ara i win i tt-id-yesnulfuyen. Tawakza, daɣen, ur d-telli ara d tukksa n uxemmem ; d tamussni n tlisa n tmussni. Win yessnen ad yesusem, yessen daɣen ad yessemḥes. Win yessnen ad yessemḥes, yezmer ad yefhem belli tamektit ur tettunefk ara s wudem n tidet yegren yakan, maca tettas-d d asefru, d attekki, d lǧerḥ, d asmekti, d tiririt, d tuttra.
Uṭṭun-a, yettawi-d ɣef tiɣriwin d timektiwin yettwabḍan. Maca agraw n timektiwin ur yezmir ara ad yili d tanezzut. Deg tallit-a, anda tamektit tettban-d deg waṭas n yifuras — deg yisefka, deg tewlafin, deg yismidgen, deg yisental n tɣerma, deg yimeslayen n tmedyazt, deg tmeslayin n tsertit, deg uxeddim n uzeṭṭa n lmeɛna — ilaq ad neḥder. Tamektit, ma terra ɣer selɛa, ma tettwaxdem am umedya n uẓayer, ma tettuneḥsab d ayen yesɛan azal kan deg ssuq n yizamulen, tettruḥ-as tezmert-is n tmussni. Tamektit, ur d-telli ara akken ad tt-nazen, ad tt-nessebgen, ad tt-nessemres i wakken ad nesɛu s wayes ara nesburreɣ iman-nneɣ. Tamektit d amsawal gar wayen iɛeddan d wayen i mazal deg-neɣ yettḥulfu. D lḥeqq n wid i temdel tsusmi. D amennuɣ mgal tattut. D asesten ɣef wacu i d-yettwafren, ɣef wacu i d-yettwattu, ɣef wacu i d-yettwasegdel, ɣef wacu i d-yettwassen, d wacu i d-yettwakksen seg umezruy.
Axxemmem yettwarwi mi ara yefreq iman-is ɣef umekti yesɛan tamussni n usesten. Ma yella tamektit ur tesexdam ara tamussni, ma ur tettarra ara ɣer lǧerḥ s talwit, ma ur tettwali ara amek i ttwabnan yisefra n umezruy, amek i d-ttasen yismawen, amek i yettwasebded wayen ara d-yettwikksen d wayen ur d-yettwakkasen ara, tettuɣal ɣer tesga n teẓrigt mebla iminig. Tettban amzun d lḥerṣ ɣef wayen iɛeddan, maca, deg tidet, tezmer ad tili d aɣummu n wawal, d aḥebber mebla leqrar, neɣ d amur n wudem n udabu.
Deg unamek-a, awal n Milan Kundera mazal-it yesɛa azal : amennuɣ n umdan mgal adabu d amennuɣ n umekti mgal tattut. Maca, awal-a, ilaq ad yettwafham s tidet. Ur d-yenna ara belli yal tamektit d tilelli, neɣ yal tuttra n umekti d tidet. Yenna-d, s wudem ameẓẓul, belli adabu, mi ara yuɣal d aɣelluy ɣef umdan, isexdam aṭas s tattut : yettekkes later, yetsifsus lǧerḥ, yettara amezruy d tarrayt n yiwen wawal, yettagem-d deg wayen yebɣa ad yettwassen, ideddel ayen izemren ad d-yerr taɣect n wid yettwasusmen neɣ wid i yellan ɣer tama. Tamektit, deg tmetti am tin, tettili d amennuɣ ma ur tettqeddim ara iman-is d amagrad n tsertit, maca d tiririt n wayen i d-yettwakkes, d aseḥbiber ɣef later, d abrid i d-yessawalen i taɣect i yellan ɣer tama.
Maca ilaq daɣen ad nẓer belli tamektit tezmer ad tuɣal d adabu. Mi ara tettwafren mebla asesten, mi ara tt-sqedecen akken ad tessers tamagit deg yiwen wudem ur netḥerrek ara, mi ara tettbeddil anadi ɣef tidet s uɛeddi n wawal, mi ara tettekkes i wiyaḍ lḥeqq n usmekti neɣ lḥeqq n umennuɣ, tettuɣal tmektit d allal n udabu. Ihi, uṭṭun-a ur yettcebbih ara tamektit amzun d lḥeqq yettwagren. Yessexdem-itt d amkan n usesten : tamektit d acu-tt ? d anwa i d-yettmeslayen s yisem-is ? d anwa i d-yesusmen deg-s ? d acu i d-yettḥemmil ubrid n tɣerma ? d acu i d-yettwakksen seg wawal mi ara nettmeslay ɣef wayla, ɣef tamagit, ɣef taɣect, ɣef lǧerḥ, ɣef leḥzen, ɣef tsuta, ɣef tmetti ?
Deg tazwara n uḍris-a n wuṭṭun, tiɣriwin i d-yettbanen, d tiɣriwin ijerḥen. Maca taɣect ijerḥen ur tettɛassa ara kan i wakken ad d-teḥku lǧerḥ-is. Tettawi-d daɣen amek yettbeddil lǧerḥ lqaleb n wawal. Yal tamektit yessaḍanen ur tettunefk ara d tadyant ara d-yettwaḥkun s tɣawla. Tettuɣal d tasekka n usugen : tasusmi, tugdi, tasnuffra, tiririt s tɣawla, tirẓi n wakud, d leḥder n wawal. Abrid n wid i ijerḥen ur d-yelli ara d abrid n tẓuri igerrzen ; d abrid n tudert i yettḥaraben akken ur tettwakkas ara seg-s teɣzi n wawal. Deg-s, tasusmi, tettban am tin yellan d aẓar n tɣect, mačči d taggara-ines.
Seg tama-nniḍen, aṭas n yigraden n wuṭṭun-a i yettwalin tasekla d amkan n tiririt mgal awal yedduklen, awal yettwasbedden, awal n udabu. Tasekla ur tḥewwes ara kan ad d-teslalay tugniwin ; tezmer ad teldi i umezruy tiwwura i yegdel wawal uffiɣ. Mi ara d-tettawi ɣef wamek i ttwakksen yismawen, amek i susmen lǧerḥ, amek i ttwasbedden yisefra n tmagit, tasekla tettidir d taɣect n usesten. Ur tettuɣal ara d adeg n war tidet ; tettban d tarrayt n usmekti i yettarran amdan ɣer wayen yecban aẓru yersen deg ubrid : iteddu fell-as yal ass, maca ur iteddu ara akken ad t-iwali. Tasekla, deg tegnit-a, tettawi-d acu i d-yettwattun deg wamek i nettidir.
Tamedyazt, d awal iceffun, d taɣect n tejmaɛt, d tasekla n yimanen yellan gar snat n tutlayin, gar snat n tmettiwin, gar snat n talliyin, akk ayagi yessebgan-d belli ayla azamulan ur d-yelli ara kan d ayen yettwaḥerzen deg yisefka neɣ deg tmeẓriyin. Ayla azamulan yettidir deg wawal, deg ccna, deg uḥerrek n taɣect, deg tarrayt n usiwel, deg yisefra n tmetti, deg usugen n tudert n yal ass. Mi ara nettmeslay ɣef LƐenqa, ɣef ccna n cceɛbi, ɣef kasba, ur nettmeslay ara kan ɣef tmedyazt neɣ ɣef tẓuri. Nettmeslay ɣef temdint amzun d tazwart n umekti : iɣallen-is, iberdan-is, ssuq-is, taɣect-is, leḥzen-is, lferḥ-is, d leɛqel n tmetti i yettwaḥerzen deg wawal iceffun.
Deg yigraden i d-yettawin ɣef yimezdaɣ n Tmurt n Leqbayel, ɣef tejmaɛt, ɣef yixxamen n udrar, ɣef yiberdan yettwattun, ɣef tɣerma n yeẓra d yisekla, nettaf abrid-nni s wudem-nniḍen. Abrid ur d-yelli ara kan d aɣaras gar sin n yidgan ; d tamusni n wadeg. Yal adeg s tmektit-is. Yal axxam s temɣayt-is. Yal aẓru yeffer awal i yettwaḥerzen deg-s. Mi ara nettmeslay ɣef ukessar n tɣerma neɣ ɣef useḥbiber ɣef ksour, ur ilaq ara ad nerr ayagi d asefruri n yizamulen yessewhamen. Ilaq ad nẓer amek i ddren yemdanen deg wadeg-nsen, amek i ttwassnent tarrayin n tudert, amek i yettwasenqed wayen yellan d adeg n tmetti, mačči kan d tugna n umezruy.
Ihi, ayla n tɣerma ur d-yelli ara d taɣawsa yurzen. D assaɣ. D tanekra. D amsiwel gar wid iɛeddan, wid yettidiren, d wid ara d-yasen. Ma ur yelli ara usmekti s tmussni, ayla yettuɣal d aẓeṭṭa yebdan, d tasekka n tewlafin, d asafu n twacult, d aḥric n tnezzut. Ma yella-d usmekti s leḥder, ayla yuɣal d abrid n tririt : ad nẓer acu i d-neḥrez, acu i d-nettawi, acu i d-nbeddu, acu i d-netturar, acu i d-nettak i tsuta ara d-yasen.
Deg wuṭṭun-a, tasekla Tamaziɣt, tasekla Taɛrabt, tasekla tafransist, tasekla tagnizit d tiyaḍ, ttwabnant akk am ugraw n tutlayin i yettmeslayen gar-asent. Tamektit, mačči ala yiwet n tutlayt kan i tessen. Tamektit tettbeddil tameslayt, maca ur tettbeddil ara lǧerḥ-is. Taɣect tettbeddil tarrayt n usiwel, maca ur tettbeddil ara tuttra n uzref. D ayagi i d azal n uṭṭun-a : ur yessemlal ara timussniwin akken ad tent-yerr d yiwet n taɣect. Yessemlal-itent akken ad d-iban wayen i ttemseḍfaren, ayen i ttemgaraden, ayen i tent-yeǧǧan ad ttemẓarent deg umkan n usesten.
Deg yisental i d-yettawin ɣef tmeṭṭut, ɣef tiɣriwin n tulawin, ɣef tarrayin n usiwel fell-asent, ɣef umezruy n uḥettem n tẓuri d tmetti, nettaf tamektit deg wudem n tmagit. Tameṭṭut ur tettili ara kan d asentel n wawal ; tettɣimi aṭas n tikal d taɣect yettwaqemmḍen, d tafat yettwagedlen, d tamussni ur nettwassnen. Mi ara yettwasenqed wawal ɣef “ameslay n tmeṭṭut”, ilaq ad nẓer ma yella wawal-a d anadi n tmussni neɣ d tarrayt n usdukel n usugen ɣer tugna yettwaseqqnen. Tamektit n tmeṭṭut, deg tmetti, tekkat mgal snat n tattutin : tattut n umezruy, d tattut n taɣect.
Isental n tɣellist d uɣelluy deg uḍris atrar, ttwassnen daɣen deg uṭṭun-a. Mi ara d-nemmeslay ɣef uɣelluy n wudem amaynut, ɣef tɣellist n umdan atrar, ɣef usḥissef n tmussni mi ara tettbeddil almend n yiferdisen, nettmeslay ɣef yiwen n usteqsi ameqqran : acu i d-yeggran i umdan mi ara yexser tamektit n yiman-is ? Acu i d-yeggran i tmetti mi ara tkakri akk ayen yezmer ad yettwaseḥseb, maca tettu ayen yezmern ad yettwafhem ? Acu i d-yeggran i tmussni mi ara tettu abrid n tsusmi d twakza ?
Axxemmem ɣef uɣelluy ur d-yelli ara kan ɣef taggara. Aɣelluy d tagnit anda yettban wayen yettwagren yakan. Mi ara terreẓ tmetti, yettban wayen yellan d axeddim n udabu, d wayen yellan d lǧerḥ n umdan, d wayen yellan d tattut n umezruy. Tugniwin n tɣellist ur d-sseknen ara kan tugdi ; sseknen-d acu i d-yettwaḥerzen deg ubrid n tmetti, d acu i d-yettwakkes seg-s. Ihi, tasekla n tɣellist, teggar tiṭ i wayen yellan d tafekka n tudert-nneɣ : abrid n umdan atrar, mi ara yexser assaɣ d yiman-is, d umezruy-is, d wayla-ines azamulan.
Deg tama n tarrayin, uṭṭun-a yettmekti-d belli tamussni ur tezmir ara ad tebnu iman-is ɣef yismawen imeqqranen kan. Ilaq-as unadi deg wawal, deg umyag, deg tɣessa n tefyirt, deg usentel n unadi, deg tarrayt n usiwel, deg wudem n usteqsi. Tasleḍt n usiwel deg tegnit n taywalt, tasnamka n wawal, tarrayin n usiwel, tazrawt n tɣessa n udlis, akk ayagi ur d-yelli ara d asurif amecṭuḥ. D isallen n ubrid. Ma ur nelli ara d imezwura deg tarrayt, ad nerr tamektit d afares n lḥamas. Ma yella tella tarrayt, tamektit tettwasenqed, tres deg wadeg-is, tettwafham deg tɣessa n wawal-is.
Abrid n tmussni d abrid iḥemmlen asesten. Ur yezmir ara ad yeqqim deg leḥkem n wawal yessafaren. Ilaq ad yesuter : anwa i d-yettmeslayen ? i wumi ? deg wanida ? acu n tutlayt-is ? d acu i taɣessa-s ? d acu n udabu ? acu n tuttra ? S usesten-a, tamektit ur tettwaseqdec ara d aɛrur n tsertit, maca tettwasebded d adeg n uxemmem. D ayagi, iɣer i d-yessawal wuṭṭun-a : ad nerr tamektit ɣer ubrid-is n tmussni, ad nerr taɣect ɣer ubrid-is n uḥareb, ad nerr ayla ɣer ubrid-is n tmeddurt.
Tamektit, ma tella d azref, ur tettɛassa ara ɣef umezruy akken ad t-teg d taqerrabt. Tettɛassa fell-as akken ad t-id-teldi d asteqsi. Ur tettekkes ara i wid iɛeddan ayla-nsen n taɣect ; tettak-asen aɣbel n wawal. Ur tesseɣlay ara ayla deg tnezzut ; tettarra-t ɣer tmeddurt. Ur tettarra ara lǧerḥ d tugna yessewhamen ; tettarra-t d amkan n usesten ɣef tmetti, ɣef udabu, ɣef yiman, ɣef tsuta. Tamektit, ma tella d tamektit n tmussni, ur tettḥemmil ara taɣawla. Tettḥemmil abrid.
Deg ubrid-a, yessefk ad nẓer daɣen belli ulac ayla mebla tamezwarut n wawal, ulac taɣect mebla agraw, ulac agraw mebla aqader n umdan. Asebded n yiman ur d-yelli ara kan d “nek” i d-yettmeslayen. D “nek” i d-yettmeslayen deg tɣessa n “nekni”, maca ur yettwakkes ara deg-s. D “nek” i yessnen belli yesɛa amezruy, maca ur yebḍi ara deg umezruy. D “nek” i d-yettbeddiden gar umekti d usugen, gar wayen i d-yettwaweṛten d wayen i d-yettwasnulfan, gar lǧerḥ d tririt. Deg waya, uṭṭun-a yessebgan-d belli asbedded n yiman ur d-telli ara d awelleh n yiman s lekmal ; d axeddim n tɣessa, d lǧehd n wawal, d amennuɣ n umdan akken ad yili d win yesɛan taɣect mebla ma yesseḥbes tiɣriwin n wiyaḍ.
Abrid n taɣect ur d-yelli ara d abrid n urkaḍ ɣef wiyaḍ. Taɣect yettwaffren s tidet d tin yessnen ad tessemḥes. Deg uṭṭun-a, tiɣriwin mgaradent : tella taɣect n tsekla, taɣect n ccna, taɣect n tmeṭṭut, taɣect n tɣerma, taɣect n umezruy, taɣect n tarrayt, taɣect n tsertit, taɣect n tmussni. Ur yettwasuter ara ad ttuɣalent d yiwet. Yettwasuter ad ttmeslayent, ad sent-yessemḥes umdan, ad tent-yerr uxemmem deg wadeg anda zemerent ad d-snulfunt anamek.
Ihi, tazwart-a ur tebɣi ara ad tessebgen tamektit d aẓayer n leḥzen neɣ d asafu n tmagit. Tebɣa ad d-tessebgen belli tamektit d afud. D axeddim. D tasusmi mi ara ilaq ad nessemḥes. D tawakza mi ara ilaq ad nḥader ɣef wayen ur nessin ara akk. D tamussni mi ara ilaq ad nsefru amek i d-ttasen yismawen, amek i d-yettwaḥrez wawal, amek i yettwakkes lḥeqq n taɣect. D amennuɣ mi ara ilaq ad nerr later i wayen yettwattun. D tiririt mi ara ilaq ad nerr ayla i tmeddurt, mačči i tnezzut.
Ayen yellan d tamektit ur ilaq ara ad inez deg ssuq n yizamulen. Ayen yellan d ayla, ur ilaq ara ad yekcem ɣer tewlaft ur nesɛi tudert. Ayen yellan d taɣect, ur ilaq ara ad yettwafren kan ma yella tezmer ad tessewhem. Tamussni, teṭṭef-d deg wayen i d-yeqqimen d asesten. Tasekla teṭṭef-d deg wayen i d-yettmeslayen s nnig n wawal. Taɣerma, teṭṭef-d deg wayen i d-yettwawerten, maca daɣen deg wayen i ilaq ad d-yettwasegzi. Tamektit, teṭṭef-d deg wayen i d-yettwaḥerzen, maca daɣen deg wayen i d-yettwakksen, deg wayen i d-yettwagdlen, deg wayen i d-iɣummen.
Deg taggara, uṭṭun-a yettak-d yiwen n usentel ameqqran : ad s-nerr abrid-is i tmussni. Abrid-a ur d-yelli ara d aɣaras n tɣawla. D abrid n tsusmi, n twakza, n usesten, n leḥder, n tɣuri, n tiririt. D abrid anda tettidir tamektit ma ur tt-nerri ara d selɛa. D abrid anda tettidir taɣect ma ur tettwakkes ara i wiyaḍ. D abrid anda yettidir wayla ma ur yettwafres ara seg tmeddurt. D abrid anda yezmer umdan ad yerr iman-is d asentel n tmussni, ma ur yettɛedday ara ɣef lǧerḥ n wiyaḍ.
Amennuɣ n umdan mgal adabu d amennuɣ n umekti mgal tattut ; maca amennuɣ-a ur yezmir ara ad yili d tidet ma ur yelli ara daɣen d amennuɣ mgal asfeṣfeṣ, mgal tanezzut n tɣerma, mgal asddukel n tmagit deg yiwen wudem, mgal aɣiwel deg uxemmem, mgal tamsalt n umekti mi ara tettwaseqdec war ameyyez. Tamektit, s tidet ur tessaɛlay ara iman-is s lḥess. Txeddem. Tettwali. Tesseḥsab. Tessefruy. Tessectiq. Tettarra-d. Tettak-d abrid.
D ayagi i d-yessutur wuṭṭun-a : ad neffeɣ seg tattut rnu ur ckeccem ara deg lḥebs n umekti yesseḥbasen ; ad neḥrez ayla mebla ma nerra-t d usbik ; ad nsemḥes i teɣriwin mebla ma nerra-tent d taggayt ; ad nẓer taɣellist mebla ma nesɛa deg-s tugdi ; ad nerr tasekla, taɣerma, tarrayt d tmussni ɣer umkan-nsent n usesten.
Akken yebɣu yili ubrid, d abrid. Abrid n wid i d-yettmeslayen seg lǧerḥ, n wid i d-yettaken azal i ccna, n wid i d-yettarran later i wadeg, n wid i d-yessulin tameṭṭut seg tsusmi, n wid i d-yettmeslayen ɣef uɣelluy n umdan atrar, n wid yekkaten mgal tattut n tɣerma. D abrid n tmussni yessnen belli ur yelli ara ubrid war tameddit n usesten, ur yelli ara usegzi war tasusmi, ur yelli ara unadi war tawakza.
Deg waya i yezmer wuṭṭun-a ad yili d agraw n teɣriwin, maca daɣen d tagnit n usmekti : tamektit ur d-telli ara akken ad tt-neḥrez kan ; tettunefk-aɣ-d akken ad tt-nessefru. Taɣect ur d-telli ara akken ad s-nsel kan ; tettunefk-aɣ-d akken ad s-nessemḥes. Ayla ur d-yelli ara akken ad t-id-nessebgen kan ; yettunefk-aɣ-d akken ad nẓer acu i d-ilulen deg-neɣ, acu i d-nettawi i wiyaḍ, d acu i d-neggar i tsuta ara d-yasen.
Abrid n tmussni yebda s tsusmi. Yettuɣal s twakza. Yettkemmil s usesten. Ittemmed s tiririt. D abrid-a i d-yessawal wuṭṭun-a, d abrid-a i d-yettaken i tiɣriwin yettwabḍan azal-nsent, d abrid-a i d-yettarran tamektit mgal tattut, mačči d anza n umekti, maca d axeddim-is.
