Allal n Tmeckudt d usiḍen n waman

آلة « ميشكودا » وقياسُ المياه

L’instrument Meškuda et la mesure de l’eau

The Meškuda instrument and the measurement of water

Abdelwahhab Boussekar et Moustapha Tidjet

p. 541-555

Citer cet article

Référence papier

Abdelwahhab Boussekar et Moustapha Tidjet, « Allal n Tmeckudt d usiḍen n waman  », Aleph, 541-555.

Référence électronique

Abdelwahhab Boussekar et Moustapha Tidjet, « Allal n Tmeckudt d usiḍen n waman  », Aleph [En ligne], mis en ligne le 25 décembre 2025, consulté le 31 décembre 2025. URL : https://aleph.edinum.org/14497

لقد ناضل الإنسان منذ عصور ما قبل التاريخ إلى يومنا هذا من اجل البقاء، من خلال إكتشافه لعدة أنظمة ساعدته على الإستقرار، من بين هذه الأنظمة، الزراعة. هاته الأخيرة التي مهدت لميلاد أولى المجتمعات الإنسانية. هي التي ارست اولى الروابط بين الناس. وليضمن استمرارية هذه الرابطة الإجتماعية، خلص إلى عدة مهارات تقنية واقتصادية واجتماعية، متجسدة في نظام سقي مبني على اسس دقيقة لا سيما طرق تقسيم وإستغلال وقياس المياه والتي تعكس التماسك الإجتماعي الذي أعطى مثالا حول التسيير المستدام للماء.

يتناول هذا المقال وصفا لدراسة ميدانية لماجن شناورة. ويندرج هذا البحث ضمن الدراسات الأنثروبولسانية الأمازيغية وثقافة التراث المائي. والذي نبرز فيه مبدأ عمل نظام مشكودة لقياس الماء، هذا النظام الذي إختفى اليوم بعد أن تم إستبداله بالساعة الحديثة.

Depuis la Préhistoire jusqu’à nos jours, l’être humain a lutté pour assurer sa survie, notamment après la découverte de l’agriculture qui a marqué la naissance des premières sociétés. Afin de garantir la continuité du lien social, ces sociétés ont mis en place plusieurs dispositifs — techniques et économiques — fondés sur des principes précis, en particulier pour la répartition, l’exploitation et la mesure de l’eau. Ces méthodes reflètent une forte cohésion sociale et constituent un exemple de gestion durable des ressources hydriques.

Le présent article rend compte d’une étude de terrain menée à Magen Shanawra. L’enquête s’inscrit dans le champ des études anthropolinguistiques amazighes et s’intéresse à la culture du patrimoine hydraulique. Nous mettons en lumière le fonctionnement du système Mashkoda de mesure de l’eau, aujourd’hui disparu et remplacé par l’horloge moderne.

Human had struggled since prehistoric times to the present days to survive, especially after discovering agriculture which was the birth of the first human societies, in order to ensure that the continuity of this social bond, it included several, technical, economical based on precise foundation, especially in dividing, exploitation and measuring water this methods reflected the social cohesion which gave an example of sustainable water management.

This article describes a field study of Magen Shanawra, the research is about the Amazigh Anthropolinguistic studies and the culture of aquatic heritage, we highlighted the work of the Mashkoda system for measuring water, this system that disappeared , after that it was replaced by the modern clock.

Agzul

Seg wazermezruy ar ass-a, amdan yezga yettnaɣ ɣef tmeddurt-is. Yessnulfuy-d inagrawen ara yerr d asalel akken ad yerkeḍ. Gar yisnulfuyen i d-yufa nezmer ad d-nebder tafellaḥt i yellan d adda n tlalit n tɣermiwin talsanin timenza, tesseǧhed assaɣen gar yimdanen. Akken ad yesseḥbiber ɣef wassaɣ-a anmetti, yessaweḍ ɣer kra n tmusniwin d tfukas tidamsanin akked tenmettiyin, i d-yettbinen deg tegruma n yisuḍaf d yinagrawen n useswi, ladɣa deg wayen yerzan beṭṭu, asefrek d usiḍen n waman, yettuɣalen srid ɣef uzday anmetti i ɣen-d-yefkan amedya ɣef usefrek asmenzag n waman.

Amagrad-a d aglam n unagraw n useswi deg ugelmim n Cennawra, yeqqen leqdic-a ɣer tezrawin n tesnalesmeslit tamaziɣt d yidles agemman n waman. Iswi n tezrwat-a d askan n umanzay n twuri n unagraw n tmeckudt deg usiḍen n waman, anagraw-a yejlan imi ass-a d tamert tatrart ay yettusemrasen.

Awalen isura

Asiḍen n waman, tameckudt, idles agemman n waman, asefrek n waman, tasnalesmeslist tamaziɣt, agelmim n Cennawra, agelmim n Tkukt tanijit, Awras.

Tazwert

Awras, seg talliyin n teglest neɣ ahat seg talliyin n uzermezruy, d adrar yettwazedɣen, d adrar i ibedden ɣer tama n umdan s wayen yelhan d wayen n diri, aya ma nmuqqel ɣer ugama, tagnawt akked tɣessa n trakalt-ines.

Amdan d mmi-s n ugama-s, ɣef wayen i yettwali É. Masqueray : « Agama werjin yesselfa-d timettiyin, maca d yiwen n uferdis agejdan yesɛan azal meqqer deg umgired-nsent ; ma yella seg tazwara mesub nenker atekki-nnes deg usileɣ n tɣermin s umata, tura yessefk lal ad nerr azal i talɣiwin n wakal d tewtilin n tegnawt »1

Ihi, amgired n ugama yesɛa assaɣ d usrid deg umgired n tmettiyin acku amdan s umata, yeqqen srid ɣer ugama d twennaḍt-ines, aya yettbin-d mliḥ deg taɣulin n tudert-is yemgaraden ama deg tutlayit-is, tusska n yixxamen-is, tafellaḥt-is, tigemmi-ines, amezruy-is, deg usemmi d usmagi n yidgan d temnaḍin i as-d-yezzin, atg.

Tirzi d unadi-nneɣ deg temnaḍin yemgaraden n Wawras, yessken-aɣ-d ayen yezmer ad t-ig umdan : tudrin yuglen ɣef leryaf n yiɣezran, d teqliɛin yettwaskan ɣef tqacucin n yiẓerwan, tuẓẓut yemgaraden gar tin n tniri d tin n udrar, iqdicen iwamanen iqburen n temnaḍin yesɛan aman d tid yečča uɣurar, atg.

Iɣzer n Cennawra, neɣ Lɣerrar akken i as-ssawalen yimezdaɣ n temnaḍt-a (ahat imi deg tuget n useggas yezga yeqqur), yettazzal kan deg talliyin n ugeffur, d yiwen gar yiɣezran yessenɣalen aman-is deg yiɣzer Amellal.

Drus maḍi n yiqdicen iwamanen iqburen i d-yezgan ɣef yigemmaḍen n yiɣzer n Cennawra ma yella nesserwes-iten ɣer wid d-yemmugen ɣef yigemmaḍen n yiɣzer Amellal. Anagar n sin n yigelmimen i yellan, yiwen deg temnaḍt n Tkukt tanijit wayeḍ deg uqewwar n Cennawra s timmad-is, i ibeɛden azal 05 km ɣef umenzu, yerna ila yiwet n tadra akked yid-s, almend n Robert Claude Maurice, d amnekcam arumani ay ten-d-yeǧǧan2

Agelmim n Cennawra d amaɣud n talɣa, yettwaska s yidɣaɣen d imeqqranen nezzeh, yesɛa azal n 11 n tmizwin i d-yessufuɣen aman, ma deg telqayt ɣur-s snat n lmitrat. Ttuɣ ittaṭṭaf 03 n wagguren akken ad yeččar deg wakken yehraw nezzeh3

Send ad as-rnun yimezdaɣ n Cennawra deg leɛli yella yesɛa: 75m deg teɣzi, 31m deg tehri d 1,60m4 deg leɛli (wali tawleft 01).

Am tuget n temnain n Wawras i d-ibedden ɣef wariwen n tliwa, anagraw n useswi deg uɣir n Cennawra yeqqen ɣer unagraw n yigelmamen, anda i beṭṭan tasmekta n waman d tuna neɣ d tiram. Tasmekta n tuna tezmer ad ttzid ma qwan waman akken daɣen i tezmer ad tenqes deg talliyin n uɣurar.

Maca, amgired n unagraw n useswi i d-nufa gar temnat-a d temnat n Tkukt tanijit, yerza tarrayt n usien n wakud akked wallalen yettusemrasen deg-s.

Deg leqdic-a ad neɛre ad d-neglem tarrayt n usien n tesmekta n waman, sdin ɣer-s ad tt-nesserwes d tarrayt yettusemrasen deg ugelmim n Tkukt Tanijit.

Aya yella-d s tarrayt timettekkit. Nerza ɣer temnat n Cennawra, ɣer wadeg ideg yella ugelmim, nemlal d kra n yimellaken .M. (89 n yiseggasen) akked Ɛ.M. (73 n yiseggasen). Nessexdem tamawt tusridt, d tadiwennit d yimsulɣa s yisteqsiyen azgen-usriden, acku mi ara nesteqsi kra n umselɣu, nettak-as tagnit akken ad d-yessenfali akken yebɣa, ad d-yales amek i ssiinen tasmekta n waman, d wamek i tella zik, melmi i beddlen tarrayt d wamek i d-tt-ǧǧan ass-a.

Mi d-neglem deg umagrad-a aseswi deg ugelmim n Cennawra, nessawe deg tazwara nessken-d tawuri n tmeckudt deg usien n waman, tamert-a tawamant tamensay i semmrasen zik, ass-a tejla imi uɣalen ssemrasen tamert tatrart. Sakin nesserwes-itt ɣer tamert tafukant tamensayt i tessemras temnat n Tkukt tanijit.

Send 1912, ɣef wayen i ɣen-d-ulsen yimsulɣa, anagraw n useswi n temnat n Cennawra, ur yemgarad ara aas ɣef win n Tkukt tanijit. Maca, seg 1912 d aswen yera-d fell-as ubeddel.

1. Anagraw n useswi deg temnat n Cennawra

Anagraw n useswi deg temnat-a izger-d ɣef snat n talliyin. Yella yiwen unagraw d aqbur ay sseqdacen lejdud-nneɣ, yera-d fell-as ubeddel ɣer leǧwahi n 1912. Deg wayen i d-itteddun, ad nwali amek i yella unegraw-a deg snat n talliyin-a, yeɛni amek i yella uqbel 1912 d wamek i yuɣal syin d afella?

1.1. Send 1912

Seg 1912 d aksar, anagraw n useswi deg temnat n Cennawra, deg tazwara tiram llant bant ɣef sin n yigelmimen; 08 d 09 maca skud tqaɛaden tamurt, gezzmen zinba d uzir skud tnernayent tiram, almi wwent 28 n tiram, aya i d-yeglan s wugur n uɣurar n yineggura-a, ɣef waya i asen-heddren (wehhben) i d wass akken ad d-mennɛen lɣella-nsen.

Ihi, anagraw n useswi deg tallit-a yella yenneba ɣef 07 n wunnien; unni n 08, 09, 12, 16, 20, 24 d wunni n 28. Tiram n 10 d 11 emmnent ɣer wunni n 09, tiram n 13,14 d 15 emmnent ɣer tid n 16, atg. (wali tafelwit 01) ɣer wadda ideg d-nessegza s telqey akk annect-a.

Tiram bant ɣef yi d wass; 04 n lerbaɛ d i, 05 n lerbaɛ d ass, (Rrbeɛ d tunet tunnigt deg usien s tmeckudt, yesɛa azal n 2 n timar d 40 n tseddadin). Tibirin i d-yezgan s ufel ugelmim ur tent-itteṭṭef ara, tessent srid seg tala deg wass, ttunesabent d tiram n wass acku deg yi aman n tala terran-ten i ugelmim akken ad yeččar, ma d tid i d-yezgan ddaw ugelmim itteṭṭef-itent, tessent seg waman yettuxezznen deg-s deg yi, ttunesabent d tiram n yi. Maca asemres n waman yettili-d deg wass deg tafat merra-nsent, tibirin ur yeṭṭif ara ugelmim tessent seg tala, tid yeṭṭef ugelmim tessent seg ugelmim.

1.2. 1. Tiram n wass

Tiram n wass, sɛant deg tuget-nsent 05 n lerbaɛ, azal n 13 n timar d 20 n tseddadin, rzant 4 n terfiqin temnawabent, snat d timenza, snat d tineggura, nnuba i d-yusin ad mbeddalent, timenza ad uɣalent d tinggura, tineggura ad uɣalent d timenza. Asemres n waman yettili-d seg 04h40 almi 18h00 srid seg uɣbalu. (wali tafelwit 02)

1.2. 2. Tiram n yiḍ

Yal i, agelmim n Cennawra yettawi isem n temnat i yerza useswi (wali azenziɣ 01), ilmend n umyezwer n tnubawin d uzref-nnes deg usemres n waman (wali tafelwit 03), yal tamnat tesɛa 04 n lerbaɛ, azal n 10 n timar d 40 n tseddadin. Axezzen n waman deg ugelmim yettili-d seg 18h00 almi 04h40 ma d asemres n ugelmim yettili-d deg wass deg tafat.

Imellaken yesɛan amur ameqqran n wakal, d At aba d Wat Ɛebd Rreman, tadra-nsen seg temnat n Yinuɣisen. Asmi neqsen waman n tala, At aba senzen tamurt n Ubekku mebla aman akken ad smersen tuna-nnes, ad d-sɛan aman ugar.

1.2. Seg 1912 d asawen

Seg 1912 d asawen, yera-d ubeddel deg tarrayt n beṭṭu n waman imi uɣalen tezzin-d ɣef 12 n wussan. Ma d wid i ur yeṭṭif ara ugelmim qqimen ɣef wass akken llan, ur ten-iuz ara ubeddel. Seg tama nnien gran-d sin n yigelmimen i itteddun s tarrayt taqburt, wa n Temxaleft d wa n Rrken.

Timental i yeǧǧan ad d-yeru ubeddel-a yemgarad almend n wayen i aɣ-d-ulsen yimsulɣa-nneɣ. Kra yeqqar belli ti-nsen deg ugelmim-nni n Ubekku n At aba, bɣan ad sdakklen igelmimen, ad d-qqlen akk ɣef 12 bac ad sxelen aman, ad asen-ɛawden beṭṭu, ad simin tiram n At aba d Wat Ɛebd Rreman. Ɣef waya, mlalen-d akk yimeqqranen n tejmaɛt d terfiqin anagar At aba d Wat Ɛebd Rreman, ttuɣ-iten deg temnat n Yinuɣisen, anagar ixemmasen i d-yeqqimen ad lethun d wakal, maca ur sɛin ara awal-nsen deg tejmaɛt. Deg tagara, teffeɣ-d tejmaɛt s yiwen n lkaɣe n beṭṭu d amaynut, yetteddu s yiwen n wunni n bu 12. At aba d Wat Ɛebd Rreman ur ɛlimen ara s ubeddel-a almi zrin 13 n yiseggasen. Deg useggas n 1925 yusa-d yiwen seg yimeqqranen n At Ɛebd Rreman, yufa-d akal-nnes yeṭṭef-it uɣurar, mi inuda ad yefhem, nnan-as yixemmasen-is aman n zik ruen, beddlen beṭṭu n tiram deg 1912, maca d ayen ifut-it lal.

Ma d wiya qqaren belli neqsen waman deg tala, aas i iuz uɣurar, ladɣa wid n wunni n 28. Ssawen yimeqqranen n tejmaɛt ɣer yiwet n tifrat ara ten-yessufɣen seg uɣurar, ad rren unnien ukk ɣef 12, unnien yellan ddaw n 12, (8 d 9) rnan-asen lensab s wazal ara awen 12, ma d wid yellan nnig n 12, ( 16, 20, 24 d 28) sneqsen-asen lensab s wazal ara awen 12, ma d wid n 12 yakan, qqimen akken llan ur asen-rnun ur asen-sneqsen (wali tafelwit 04).

2. Asien n tesmekta n waman

Beṭṭu n waman almend n tesmekta yettemgarad seg temnat ɣer tayet, yal yiwet s wallal i tesseqdac i beṭṭu d usien, deg temnat i aɣ-yerzan, llan sseqdacen tareṭṭa uɣalen ɣer tmeckudt.

Deg ugelmim n Cennawra, ɣef wayen i aɣen-d-ulsen yimɣaren, llan teddun s tarrayt yettusemrasen deg ugelmim n Tkukt tanijit; sseqdacen ayen i wumi qqaren Aqecquc, Taɣrit neɣ Tareṭṭa.

Allal-a, d asɣar yettwaba ɣef 04 n yimuren, yal amur yesɛa azal n 02 n leɛsur5 neɣ yesskan-ay-d tallit seg talliyin n wass; Amedday, Bufernezzayt, atg. S unamek-nnien, tikkelt semrasen-t d timert tafukant, tikkelt semrasen-t deg usien n tesmekta n waman (wali tawleft 02, 03).

Maca, imi neqsen waman uɣalen efren anagraw n usien s wallal n tmeckudt i tessemras temnat n Sidi Ɛuqba d temnain n Zzab6Tisaɛtin titrarin ulac neɣ drus iɣer wumi llant, ɣef wakka i smersen timert tawaman.

Ɣef wayen i d-yenna M. W. HILTON-SIMPSON: « Icawiyen, llan ur xeddmen ara laman deg tsaɛtin titrarin, ur tent-xeddmen ara d allal i usien n wakud n tiram i yesɛa yal amellak, acku yeshel wurar deg-sent. Ɣef wakka, semmrasen anagraw n usien n wakud d aqbur nezzeh. »7

Mi ara sxedmen agelmim, ad d-mlalen wat wakal i yerza useswi, akken ad ban aman ilmend n umyizwer n tiram deg yila8 Asma ara d-mlalen ɣer ugelmim, itteddu-d yid-sen yiwen seg yiɛeggalen n tejmaɛt n taddart neɣ win i fernen d awkil ɣef ugelmim; yettawi-d yid-s abidun neɣ ssel n waman, ad d-yernu lmaɛun d amectu yettwaxdem s nnas, yesɛa albub neɣ taneqqirt d tameẓẓyant qqaren-as tameckudt9 deg temnain-nnien tameccult (wali tawleft 04). Imezdaɣ n Cennawra semrasen-tt amzun d tamert n waman i usien n yimuren n tiram.

2.1. Allal n tmeckudt

Tmeckudt d tagdurt tamectut s nnas, tettusexdam d tamert n waman, ssawalen-as tanest ɣer yimaziɣen n Lmerruk, xerruba deg temnat n Figig, meckuda deg uɣir n Zzab, qadus deg Ɣadames (er tawleft 05).

Deg lawan ara d-serren i waman seg ugelmim ɣer terga yettawin ɣer tebirt tamenzut i yerza useswi, yessrusu uɛeggal n tejmaɛt tameckudt deg ssel-nni n waman s lemadra. Seg tama-nnien, yessrusu aman n yedɣaɣen ɣer rrif-is yettqabalen azal i yesɛa umellak-nni d imuren; deg umedya: yesɛa xemsa n tmeckadin, ad yessers xemsa n yidɣaɣen; yal tikkelt ad teɣli tmeckudt deg waman, ad yessenqes adɣaɣ, s wakka ur ittettu ur yettawi leqq n yiwen ( wali tawleft 06).

2.2. Tawuri n temeckudt d usefrek n yimuren n waman

Deg unagraw-a n tmeckudt, mi ara serren i waman ad lun, din din ad yessers uɛeggal n tejmaɛt tameckudt deg sel n waman, syin akkin, yal 05 n tseddadin teɣli tmeckudt deg waman, d tayyi i yettunesaben d tayunt taddayt i wumi semman nnib. (wali tafelwit 05)

  • 01 tameckut = 01 n udɣaɣ = nnṣib

3. Amgired gar tiram n timert tawamant aked tfukant

3.1. Tiram n timert tafukant (tamnaḍt n Tkukt tanijit)

Asien s timert tafukant yettili-d s wallal n treṭṭa, ad tt-sbedden deg wadeg iqublen iṭṭij, syin ad ssunɣen talliyin n wass deg lqaɛa, llant 04 n talliyin; Amedday10, Bu fernezzayt, Luguf, Bu tmeddit. Yal tallit tseɛa azal n snat n timmar s wakud, sin n Lɛaser s tesmekta n waman (wali tafelwit 06).

  • Lɛaser: Lɛaser d tunet tunnigt n beṭṭu ilmen-d n tesmekta, yesɛa azal n 02 n timar.

  • Taxerrubt: Taxerrubt11 d tunet taddayt n beṭṭu n waman ilmend n tesmekta, tettwasab d amur wis 16 seg lɛaser, tettaṭṭaf azal n 7,5 n tsedadin. Maca, azal n tesmekta-a yettemgarad seg temnat ɣer tayet, d ayen ara nwali ɣer sdat.

3.2. Tiram n timert tawamant (tamnaḍt n Cennawra)

Ma yella d asiḍen s timert tawamant, yettili-d s wallal n tmeckudt, i d-yettawin azal n dderj (05 n tseddadin) akken ad teɣli deg waman, i aɣen-d-yettaken ayen i wumi qqaren Nnṣib.

  • Rrbeɛ : Rrbeɛ d tunet tunnigt n beṭṭu ilmend n tesmekta, yesɛa azal n 32 n lensab.

  • Nnṣib : D tayunt taddayt n usiḍen, yesɛa azal n 05 n tseddadin, maca deg temnaḍin-nniden yesɛa 15 n tseddadin (At Freḥ).

Tafelwit 07 d asemgired gar tiram n yal timert.

Tawleft 01. Agelmim n Cennawra

Tawleft 01. Agelmim n Cennawra

Aɣbalu: tawleft s ɣer yimyura n umagrad

Azenziɣ 01. Timnaḍin i yeṭṭef ugelmim n Cennawra

Azenziɣ 01. Timnaḍin i yeṭṭef ugelmim n Cennawra

Aɣbalu : azenziɣ s ɣer yimyura n umagrad

Tawleft 02. asiḍen n tesmekta n waman s wallal n treṭṭa

Tawleft 02. asiḍen n tesmekta n waman s wallal n treṭṭa

Aɣbalu: tawleft s ɣer yimyura n umagrad.

Tawleft 03. Timert tafukant

Tawleft 03. Timert tafukant

Aɣbalu: tawleft s ɣer yimyura n umagrad.

Tawleft 04. Tawleft n sin n yimɣaren, skanayen-d tarrayt n usiḍen n wakud s Tmeckudt deg temnaḍt n At Freḥ deg useggas n 1920.

Tawleft 04. Tawleft n sin n yimɣaren, skanayen-d tarrayt n usiḍen n wakud s Tmeckudt deg temnaḍt n At Freḥ deg useggas n 1920.

Aɣbalu: HILTON-SIMPSON, Among the Hillffolk of Algeria , Journeys among the Shawia of the Aures mountains, 1921, 44.

Tawleft 05. Tameckudt neɣ Tameccult

Tawleft 05. Tameckudt neɣ Tameccult

Aɣbalu : Tawleft seg ugraw n Facbook Beni ferah ain zaatout, https://colibris.link/foE0c

Tawleft 06. Tawleft tettbeyyin-d tarrayt n useqdec n tmeckut s ɣur uɛeggal i tefren tejmaɛt.

Tawleft 06. Tawleft tettbeyyin-d tarrayt n useqdec n tmeckut s ɣur uɛeggal i tefren tejmaɛt.

Aɣbalu: Tawleft yessuneɣ-itt mass M.L.Boussekar s usalel n uselkim d MediBang Paint pro. Version 2022.

Tawleft 07. Timert tafukant

Aɣbalu: s ɣer yimyura n umagrad, s usalel n Microsoft Word 2010

Tawleft 08. Timert tawamant

Aɣbalu: s ɣer yimyura n umagrad, s usalel n Microsoft Word 2010

Tafelwit 01. Tafelwit n tikli n wunniḍen

Tafelwit 01. Tafelwit n tikli n wunniḍenTafelwit 01. Tafelwit n tikli n wunniḍenAɣbalu: tafelwit s ɣer yimyura n umagrad, s usalel n Microsoft Word 2010

Tafelwit 02. Tafelwit n tiram n wass

Uṭṭun n terfiqt

Tirfiqin i yerza nnub n wass ( srid seg uɣbalu)

1

At Zekri

Sesswayen d imenza

2

At Seɛdun

3

At Salem

Sesswayen d ineggura

4

At Ɛebd Rreḥman

Aɣbalu: tafelwit s ɣer yimyura n umagrad, s usalel n Microsoft Word 2010

Tafelwit 03. Tafelwit n umyizwer n temnaḍin ilmend n uzref n usemres n waman

Uṭṭun n ugelmam ilmend n umsizwer

Isem n ugelmam

Timrebbeɛt

Ixef n waddar

Ajdayen

Tiɣezza

Tamxaleft

Rrken

Imektren

Ubekku

Bu Ɛrus

Aɣbalu: tafelwit s ɣer yimyura n umagrad, s usalel n Microsoft Word 2010

Tafelwit 04. Abeddel n wunniḍen ɣef 12

Unniḍ

Azal n lensab ±

Unniḍ

Azal n lensab ±

8

8

+ 4

12

20

20

˗ 8

12

9

9

+ 3

21

˗ 9

10

+2

22

˗ 10

11

+ 1

23

˗ 11

12

12

+ 0

12

24

24

˗ 12

12

13

˗ 1

25

˗ 13

14

˗ 2

26

˗ 14

15

˗ 3

27

˗ 15

16

16

˗ 4

12

28

28

˗ 16

12

17

˗ 5

18

˗ 6

19

˗ 7

Aɣbalu: tafelwit s ɣer yimyura n umagrad, s usalel n Microsoft Word 2010

Tafelwit 05. Tafelwit-a tesskan-d timeckadin d wayen i tent-id-yettqabalen d akud.

Azal n tmuckudt

Azal s wakud

Isem-nnes

Tabadut


01 n tameckudt


05 n tseddadin


Nnṣib

D tayunt taddayt n usiḍen, yesɛa azal n 05 n tseddadin, maca deg temnaḍin-nniden, am At Freḥ, yesɛa 15 n tseddadin.

02 n tmeckadin

10 n tseddadin

Lbart

D azal n sin n lenṣab

04 n tmeckadin

20 n tseddadin

Tatunsit

D azal n 04 n lensab

08 n tmeckadin

40 n tseddadin

Taxerrubt

D azgen n ttmen neɣ d azal n 08 n lenab

16 n tmeckadin

01 timer d 20 n tseddadin

Ttmen

D azgen n Rrbeɛ neɣ d azal n 16 n lensab

32 n tmeckadin

02 timar 40 n tseddadin

Rrbeɛ

D tayunt tunnigt n usien, yesɛa azal n 32 n lensab

Aɣbalu: tafelwit s ɣer yimyura n umagrad, s usalel n Microsoft Word 2010

Tafelwit 06. Tiram n timert tafukant

Tallit

Akud

Tasmekta n waman

Amedday

08 :00 – 10 :00

02 n leɛsur

Bu fernezzayt

10 :00 – 12 :00

02 n leɛsur

Luquf

12 :00 – 14 :00

02 n leɛsur

Bu tmeddit

14 :00 – 16 :00

02 n leɛsur

Aɣbalu: tafelwit s ɣer yimyura n umagrad, s usalel n Microsoft Word 2010

Tafelwit 07. Tafelwit-a d asemgired gar tiram n yal timert.

Timert tafukant ( Tkukt tanijit)

Timert tawamant ( Cennawra)

Azal n temsekta

Azal-nnes s wakud

Azal n temsekta

Azal-nnes s wakud

Lɛaser
½ n lɛaser
¼ n lɛaser
⅛ n lɛaser
1/16nlɛaser (taxerrubt)

2 n timar
1 n timert
30 n tesdadin
15 n tesdadin
7,5 n tesdadin

Rrbeɛ
Ttmen
Taxerrubt
Tatunsit
Lbart
Nnsib

2 n timar 40 n tseddadin
Timert d 20 n tseddadin
40 n tesdadin
20 n tesdadin
10 n tesdadin
5 n tesdadin

Aɣbalu: tafelwit s ɣer yimyura n umagrad, s usalel n Microsoft Word 2010

Tagrayt

Mi d-neglem inagrawen-a n useswi deg temnat n Cennawra d Tkukt tanijit, banen-aɣ-d sin n yinagrawen yeqqnen ɣer tgemmi tawamant n Wawras; anagraw n tmuckudt (timert tawamant) akked d unagraw n treṭṭa (timert tafukant). Sin n yinagrawen-a mgaraden deg wallal yettusemrasen ama deg usien n wakud ama deg usien n tesmekta n waman.

Tigemmi-a tawamant, ass-a tettwali amihi n nnger d jellu deg temnain-a n Wawras, ɣas ulama neɛre ad nefer tisigar i d-yugran deg wannar ama s tdiwennit d yimsulɣa, ama s usalel n warret iqburen yuran, maca abeddel n yinagrawen-a neɣ jellu-nsen yettili-d almend n tegnatin d tmental yemgaraden.

Timental n umutti12 seg unagraw n useswi ɣer waye, yettili-d ama s ubeddel n wallal n usefrek d usien n tesmekta n waman (timert tatrart), ama s usihrew n uzeṭṭa awaman. Aqaɛed neɣ aɛawed n usileɣ n yinegrawen-a n useswi, yettili-d yal tikkelt ur yetteddu ara deg-s kra n unagraw d tegnit, neɣ ahat yuɣal d aqbur yeǧǧa-t lal.

Ihi, yettbeddil kra n unagraw awaman simal izerri wakud akken ad iwulem tignatin, yal tikkelt yettuqaɛad almend n yiswiren itikniken, inmetteyyen, tiwetlin tiwamanin d yinezwa, akken daɣen i yezmer ad ibeddel almend n wannaw n yiɣbula, anerni n usemres n waman, annaw n tuẓẓuyt, atg.

Yal anagraw awaman yeddren, yettbeddil yal tikkelt almend n yisugam yellan, akken ad yeddu d tegnit, ad iwulem tarrayt n usemres n waman. Maca, igmuen n ubeddel n yiknan-a d useggem-nsen, igellu-d s wugur d ameqqran yerzan azemz n tadra-nsen neɣ melmi i d-banen, ɣef waya, ilaq ad nnadi ɣef umezruy anmetti d umezruy atikniki n unagraw-a, acku abeddel n yiknan d umhaz-nsen, yettunesab d aferdis agejdan n umezruy n unagraw awaman.

1 « La nature ne produit pas les sociétés, mais elle les favorise ou leur nuit, et si, dès le début, nous avons presque nié son influence quand il s'

2 « Ce bassin séculaire n’est pas unique dans la région. A cinq kilomètres au Nord-Est, au lieu dit Chennaoura, parmi d’autres vestiges de l’

3 « De forme rectangulaire, en pierres de gros appareil, il compte onze bouches d’écoulement et deux mètres de profondeur. Avant, tant il est vaste

4 « Aux environs de Chenaoura, un bassin d’irrigation d’une dimension exceptionnelle (75 m, 31 m, 1,60 m) est encore utilisé aujourd’hui » (Morizot

5 Lɛaser : d tasmekta n waman yettefɣen seg ugelmim deg wazal n 02 n timar.

6 « zāb, pl. zībān (Berber or Ar., Tunisia, Algeria): an oasis; e.g. in the Saharan Atlas of Algeria, the fertile Zab or Ziban palm district composed

7 « the Shawia therefore mistrust the employment of modern watches, whose rate can be dishonestly adjusted, as a means for measuring the time for

8 Ila = tasɣert

9 « meškuda (Zab): the bowl that serves as a water-clock called tanast by Moroccan Berbers is called kharruba at Figuig, meškuda in the oasis of Zab

10 amedday "inférieur" (tɛ.) adna. (Motylinski, 1898.)

11 « kharouba (Mzab): “The parts of water are named kharouba; the kharouba is equal to one sixteenth of the flow of a well which does not dry up;

12 Amutti = abeddel

Umuɣ n yidlisen d yiɣbula

Fitzwilliam-Hall, S. (2012). A Lexicon of Berber Irrigation Terms: Aman-Iman:One thousand Berber and Hassaniya words and their variants concerning traditional water resources, irrigation systems, crops and cultivation.Text From https://www.academia.edu.

Gsell, S. (1902). Enquête administrative sur les travaux hydrauliques anciens en Algérie.Paris : ERNEST LEROUX, Rue BONAPARTE, 28.

HILTON-SIMPSON. (1921). AMONG THE HILL-FOLK OF ALGERIA.LONDON: ADELPHI TERRACE.

Masqueray, É. (1886). Formation des cités chez les populations sédentaires de l’Algérie (Kabyles du Djurdjura, Chaouïa de l’Aourâs, Beni Mezâb. Paris : Ernest Leroux.

MORIZOT, J. (1992). L’Aurès ou le mythe de la montagne rebelle. Paris : L’Harmattan.

Motylinski. (1898). Le Djbel Neffoussa. Paris : Ernest Leroux.

Robert, C. M. (1938). Le long des oueds de l’Aurès. Alger: Éditions Baconnier.

1 « La nature ne produit pas les sociétés, mais elle les favorise ou leur nuit, et si, dès le début, nous avons presque nié son influence quand il s'agissait de la formation des cités en général, maintenant au contraire nous devons tenir grand compte des formes de terrain et des agents atmosphériques » ( Masqueray 1886, P. 145).

2 « Ce bassin séculaire n’est pas unique dans la région. A cinq kilomètres au Nord-Est, au lieu dit Chennaoura, parmi d’autres vestiges de l’occupation romaine, il en existe un autre de la même origine mais bien plus important » (Robert, 1938, P. 70).

3 « De forme rectangulaire, en pierres de gros appareil, il compte onze bouches d’écoulement et deux mètres de profondeur. Avant, tant il est vaste, il fallait trois mois pour le remplir » (Robert, 1938 : 70).

4 « Aux environs de Chenaoura, un bassin d’irrigation d’une dimension exceptionnelle (75 m, 31 m, 1,60 m) est encore utilisé aujourd’hui » (Morizot, 1992 : 34).

5 Lɛaser : d tasmekta n waman yettefɣen seg ugelmim deg wazal n 02 n timar.

6 « zāb, pl. zībān (Berber or Ar., Tunisia, Algeria): an oasis; e.g. in the Saharan Atlas of Algeria, the fertile Zab or Ziban palm district composed of four groups of oases (NITunisia, NIAlgeria); Zab is also the name of two affluents of the Tigris, the Great and Litle Zab, or Zab-ala, ‘Upper Zab’, and Zab-asfal, ‘Lower Zab’, though there seems to be no linguistic connection»Fitzwilliam-Hall, S. (2012), P.126.

7 « the Shawia therefore mistrust the employment of modern watches, whose rate can be dishonestly adjusted, as a means for measuring the time for which each owner is entitled to the flow of the canal. Instead, they make use of a system of measuring time which must be of very great antiquity. » M. W. Hilton-Simpson, 1921, P.44

8 Ila = tasɣert

9 « meškuda (Zab): the bowl that serves as a water-clock called tanast by Moroccan Berbers is called kharruba at Figuig, meškuda in the oasis of Zab, and qadus at Ghadamès (Laoust7, p. 414)»(Fitzwilliam-Hall, 2012, P.94).

10 amedday "inférieur" (tɛ.) adna. (Motylinski, 1898.)

11 « kharouba (Mzab): “The parts of water are named kharouba; the kharouba is equal to one sixteenth of the flow of a well which does not dry up; these last wells are called ouarouara” »Fitzwilliam-Hall, S. (2012), P. 93.

12 Amutti = abeddel

Tawleft 01. Agelmim n Cennawra

Tawleft 01. Agelmim n Cennawra

Aɣbalu: tawleft s ɣer yimyura n umagrad

Azenziɣ 01. Timnaḍin i yeṭṭef ugelmim n Cennawra

Azenziɣ 01. Timnaḍin i yeṭṭef ugelmim n Cennawra

Aɣbalu : azenziɣ s ɣer yimyura n umagrad

Tawleft 02. asiḍen n tesmekta n waman s wallal n treṭṭa

Tawleft 02. asiḍen n tesmekta n waman s wallal n treṭṭa

Aɣbalu: tawleft s ɣer yimyura n umagrad.

Tawleft 03. Timert tafukant

Tawleft 03. Timert tafukant

Aɣbalu: tawleft s ɣer yimyura n umagrad.

Tawleft 04. Tawleft n sin n yimɣaren, skanayen-d tarrayt n usiḍen n wakud s Tmeckudt deg temnaḍt n At Freḥ deg useggas n 1920.

Tawleft 04. Tawleft n sin n yimɣaren, skanayen-d tarrayt n usiḍen n wakud s Tmeckudt deg temnaḍt n At Freḥ deg useggas n 1920.

Aɣbalu: HILTON-SIMPSON, Among the Hillffolk of Algeria , Journeys among the Shawia of the Aures mountains, 1921, 44.

Tawleft 05. Tameckudt neɣ Tameccult

Tawleft 05. Tameckudt neɣ Tameccult

Aɣbalu : Tawleft seg ugraw n Facbook Beni ferah ain zaatout, https://colibris.link/foE0c

Tawleft 06. Tawleft tettbeyyin-d tarrayt n useqdec n tmeckut s ɣur uɛeggal i tefren tejmaɛt.

Tawleft 06. Tawleft tettbeyyin-d tarrayt n useqdec n tmeckut s ɣur uɛeggal i tefren tejmaɛt.

Aɣbalu: Tawleft yessuneɣ-itt mass M.L.Boussekar s usalel n uselkim d MediBang Paint pro. Version 2022.

Tafelwit 01. Tafelwit n tikli n wunniḍen

Tafelwit 01. Tafelwit n tikli n wunniḍen

Tafelwit 02. Tafelwit n tiram n wass

Abdelwahhab Boussekar

Université de Bejaia

Moustapha Tidjet

Centre de Recherché en Langue et Culture Amazighes-Bejaia

© Tous droits réservés à l'auteur de l'article