Tazrawt tasmidgant i waẓar n yismidgen deg Wewras

A Toponymic Study of The Origin of Place Names in Aures

Une étude toponymique de l’origine des noms de lieux dans les Aurès

دراسة طبونيمية لأصل أسماء الأماكن بالأوراس

Bochra Guerbai, Lameri Benguesmia et Salah Bayou

p. 119-133

Citer cet article

Référence papier

Bochra Guerbai, Lameri Benguesmia et Salah Bayou, « Tazrawt tasmidgant i waẓar n yismidgen deg Wewras », Aleph, Vol 11 (3-1) | 2024, 119-133.

Référence électronique

Bochra Guerbai, Lameri Benguesmia et Salah Bayou, « Tazrawt tasmidgant i waẓar n yismidgen deg Wewras », Aleph [En ligne], Vol 11 (3-1) | 2024, mis en ligne le 01 juin 2024, consulté le 27 juin 2024. URL : https://aleph.edinum.org/12041

يندرج هذا العمل ضمن مجال علم أسماء الأماكن الأمازيغية في مناطق الأوراس، حيث ناقشنا فيه تعريف أسماء الأماكن وكل ما يتعلق بهذا العلم، ثم قمنا بجمع أسماء الأماكن من بلديات الأوراس الثلاث، بلدية تكوت، وبوزينة، ومنعة، وكان عملنا دراسة ميدانية بخصوص تسمية هذه الأماكن إذا كان لها نفس الاسم بين سكان هذه المناطق والاسم الذي أطلقته عليه الإدارة، أو لا يوجد هناك اختلاف، وقد قمنا بتحليل ما جمعناه من الميدان وأسقطنا هذه الأسماء على الخرائط الجغرافية لتوضيح مواقع الأماكن المدروسة.

Ce travail s’inscrit dans le domaine de la science des noms de lieux en amazigh dans les régions de l’Aures, dans lequel nous avons abordé la définition des noms de lieux et tout ce qui touche à cette science, puis nous avons collecté les noms de lieux dans les trois communes de l’Aures, la commune de Tkout, Bouzina et Manaa, notre travail a été une étude de terrain concernant la dénomination de ces lieux s’ils avaient le même nom parmi les habitants de ces zones et le nom que leur a donné l’Administration, ou s’il y a une différence, nous analysé ce que nous avons collecté et inscrit ces noms sur des cartes géographiques pour clarifier la localisation des lieux étudiés.

This work falls within the field of the science of place names in Amazigh in the Aures regions, in which we discussed the definition of place names and everything related to this science, then we collected the names of places in the three municipalities of Aures, the municipality of Tkout, Bouzina, and Manaa, our work was a field study regarding the naming of these places if they had the same name among the residents of these areas and the name given to them by the Administration, or there is a difference, we analyzed what we collected and entered these names on geographical maps to clarify the location of the studied places.

Agzul

Aruzi-aya yudef deg taɣult n tesmidegt n Tmaziɣt deg Wewras, deg-s nesbadu-d awelen yellan qqnen ɣer tesmidegt, seg din nlayem-d ismawen n yidgan yellan deg kraḍ n tɣiwanin n Wewras am umedya n tɣiwant n Tkukt, Buzina d Menεa u nexdem fell-asen tazrawt deg unnar deg wayen yerzan yismidgen jar n zik d luqq-a, u jar imezdaɣ n yidgan-idin aked mamek rsin deg tedbelt, u nexdem tesleḍt tusnat i wayen i d-newwi seg unnar, seg din nessidef yal isem n wadeg seg tɣiwanin-aya deg tkerḍiwin i usishel n usbiyen n wadeg n yismidgen di trakalt.

Awalen ireẓẓamen

Tasnisemt, Tasmidegt, Tarakalt, Awras, Aẓar.

Tazwert 

Tafriqt n Ugafa d tamurt i yirawen gut, tajumma-nnes d tameqqrant nezha, ula d agama-nnes yettemgarad seg uɣir ɣer yiǧ, ama d idurar, taneẓruft, ilel neɣ d iẓuɣar, d imukan yellan s tuget di tmurt-a i yellan tutlayt-nnes taneṣlit d Tmaziɣt. Tutlayt Tamaziɣt am tutlayin ukk tettemhiz tettbeddil, amhaz-ayettili ilmend n wakud si tallit ɣer tict, neɣ ilmend n tmetti seg umdan ɣer yiğ, neɣ ilmend n trakalt seg wadeg ɣer yiğ, amhaz-a yetteğa-tt ad tebḍa d tantaliwin yal tantala tebḍa d timeslayin, si tantaliwin-a : tantala taqbaylit, tatergit, tumẓabt akked tcawit i ttmeslayen yudan deg uɣir n Wewras s umata.

Tutlayt d allal n taywalt jar yudan, tutlayt-a yesseqdac-itt umdan i usishel n usiweḍ n yizen-nnes d wa i t-yeǧǧin ad yuc ismawen i yal tɣawsa d tagmawit, neɣ tettwaxdem s yifassen-nnes. Seg tɣawsiwin tigmawiyin i yisemma ad naf : iɣemmayen, tiṭṭawin, tiqliɛin, imudren akked yidgan, i yellan d iswi n uruzzi-nneɣ yellan ad yemmug ɣef cra n tɣiwanin n uɣir n Wewras.

Ihi Tazrawt-nneɣ tcudd ɣer uḥric n tesnilest s umata.Tasnilest tebḍa ɣef labas n tussniwin jar-asent tasnisemt.Tasnisemt tudef di taɣult n tesnilest, tzerru tadra n yismawen imaẓlayen n yudan akked yidgan. Maca ismawen-a tɛeddan si tallit ɣer tict bdun truḥan seg uzerrer n tutlayin tiberraniyin ɣef tutlayt Tamaziɣt d umhaz-nnes.

Yal adeg s yisem-nnes, ismawen-a qqimen-d d inigan ɣef tutlayt-nneɣ, tazrawt-a ɣef tesmidegt yellan d tussna izerwen ismawen n yidgan d iẓuran-nsen akked yinumak-nsen, daɣen d allal irennin i tutlayt, yettɛawan deg unadi ɣef wawalen iqburen, iswi-neɣ deg tezrawt-aya ad neẓr assaɣ n yismidgen akked trakalt, d wassaɣ-nnes aked tɣawsiwin teyyiḍ, daɣen ad neẓr ma qqimen ismidgen-a s yiğ n yisem di tedbelt d tkerḍiwin n trakalt, sisya ad d-nuc aseqsi : Matta tella tesmidegt ? U ma yella wassaɣ jar n yisem n wadeg akked trakalt-nnes ? U ismawen n yidgan-aya ṭṭfen deg wawal anesli neɣ ttubedlen ?

1. Tasnisemt

D awal uddis si sen n wawalen “tussna” + “isem”, i d-yucin isem awalnut “tasnisemt” (onomastique). Tasnisemt d tussna tzerrew ismawen imalayen am yismawen n yidgan aked taggayin-nsen, daɣen tzerrew ismawen n yimdanen. Γer Dubois, Jean (1999 : 334) :

« Tasnisemt d aḥric i d-yergensi tesnawalt tzerrew aẓar n yismawen imaẓlayen, tikwal yettas-d beṭṭu n tezrawt-aɣef sen nyixfawen, tasmiddent (terza ismawen n yimdanen), tasmidegt (terza ismawen n yidgan), Tasnisemt d aḥric deg tesnalest, tzerrew tadra n yismawen imaẓlayen », « L’onomastique est une branche de lexicologie qui étudie l’origine des noms propre .on divise parfois cette étude en anthroponymie (concernant les noms propre de personne), et la toponymie (concernant les noms de lieux), l’onomastique est une branche de la lexicologie étudiant l’origine des noms propres. » (DUBOIS, 1999, p. 334).

Tasnisemt teba ɣef sen n yericen : Tasmiddent d Tasmidegt.

2. Tabadut n tesmidegt

Tasmidegt d tussna izerwen ismawen n yidgan, d ici deg tesnawalt, d tussna i zerrun ismawen n yidgan, d teslet-nsen. Tasmidegt d afurek, neɣ d ici n tesnisemt izerwen awalen imalayen i d-yemmalen cra n wadeg, tettnadi deg yinumak-nsen, lasel-nsen, amhaz-nsen, Γer Dubois, Jean. (1999 : 485) :

« Tasmidegt d tazrawt n tadra n yismawen n yidgan, d wassaɣen-nsen aked tutlayt n tmurt, tutlayin tibarraniyin aked tutlayin yejlan, s umata, tussna-aya tebḍa ilmend n trakalt llan imaẓẓagen n yismawen n yisaffen (Tasmamant) d yismawen n yidurar (Tasmidrart) llan daɣen imaẓẓagen n temnaḍin », « La toponymie est l’étude de l’origine des noms de lieux, de leurs rapports avec la langue du pays, les langues d’autres pays ou des langues disparues, la matière est généralement divisée selon la géographie (il existe des spécialistes des noms de fleuves[hydronymie], des noms des montagnes [oronymie], des spécialistes aussi pour telle ou telle région déterminée. » (DUBOIS, 1999, p. 485).

Tasmidegt d adda n ubnay adelsan n tmetti, acku seg-s nezmer ad d-negzu ayen i icudden ɣer tmetti, ama d idles, ama d ansayen neɣ d tasreḍt, ilmend n wayen i d- yenna Dauzat, Albert. (1939 : 9) :

« Tasmidegt d aḥric deg tesnisemttanmettit, tesselmad-ay mamek i tt-semman ilmend n talliyin d yidgan, timdinin aked yiqewwaren, taɣulin d yigran, isaffen d yidurar, tessegzay-d iman aɣerfan timuɣliwin-nnes d wallalen s matta i d-yessenfali », « La toponymie constitue d’abord un chapitre précieux de psychologie sociale, en nous enseignant comment on a désigné, suivant les époques et les milieux, les villes et les villages, les domaines et les champs, les rivières et les montagnes, elle nous fait mieux comprendre l’âme populaire, ses tendances mythiques ou réalistes, ses moyens d’expression. » (Dauzat, 1951 : 9).

Γer Mounin, Georges. (1974 : 326) tabadut i as-yuca :

« d tussna tasnilsant i yizerrwen ismawen imaẓlayen n yidgan », « Discipline linguistique dont l’objet est l’étude des noms propres de lieu. » (Mounin, 1974, p. 326).

Tasmidegt tesɛa assaγ γer tesnilest.

2.1. Amezruy-nnes

Ula ma tella d tict n tezrawt ɣef tesmidegt, sdat tasut tis (20), matta ad as-yucen azal, maca seld tasut-a, tebdu tettban-d s usufeɣ n cra n tezrawin. Jar n wa i d-isawan tizrawin ɣef tesmidegt, ad d-nebder Dauzat, Albert, i yeǧǧin tasmidegt ad tuɣal d taluft n yimesnilsen, ma yella nutlay-d ɣef tezrawin n tesmidegt deg tmaziɣt ad d-nini llant di tezwara s ufus n yiberraniyen, ma yella ɣef tgara n yiseggasen-a banent-id s ufus n yimaziɣen.

2.2. Azal-nnes

D tussna tettnadi ɣef tadra n yismidgen d yinumak-nsen, tettnadi daɣen ɣef wayen yerzan asileɣ-nsen. Tasmidegt ɣer-sazal d ameqqran i wid yettnadin ɣef umezruy n yidgen, tettɛawan ad yessen umdan laṣel-nnes d umezruy-nnes, s tesmidegt nezmer ad nuɛa ayen yejlan, teskan-ay-d assaɣ jar yisem n wadeg d unamek-nnes. Ad nerni ɣer wa, tasmidegt d tamussni tasnilsant azal-nnes d ameqqran, tezmer ad sent-terni i tussniwin talsanin. Tasmidegt tessemras labas n tussniwin di tezrawin-nnes. Γer Dubois, J, d yyi (1999 : 485) :

« Tanafut tagejdant n tesmidegt deg uswir amatu d wassaɣ idersen yellan jar ismawen n yidgan n tmura d tutlayt n ugdud-nsen, yessegzay-it-id uzbu i iǧehden n lsisan n tutlayt-a », « La principale constatation de la toponymie sur un plan général et le peu de rapports qui existe entre les noms de lieux d’un pays et la langue de peuple qui l’habite. On explique cela par la forte résistance des substrats dans ce domaine. » (DUBOIS, 1999, p. 485).

2.3. Taggayin-nnes

Tasmidegt d tussna i d-yergin si tesnisemt i yellan d taɣult di tesnilest, deg-s labas n yiḥricen, tebḍa d taggayin ilmend n Cheriguen, Foudil (1993 :130) :

  • Adrar: tawrirt, aɣil, tizi ; dayen yesɛan assaɣ yid n yidurar.

  • Amdan: d yidgan yetwasemman ilmend n yismawen n yimdanen.

  • Iyer: iyer, agni ; dayen yesɛan assaɣ d yidgan.

  • -Ismawen n waman : tala, lɛuner ; dayen yesɛan assaɣ aked waman.

  • Tamezduɣt : dayen yesɛan assaɣ yid n yedgan n tmezduɣin am : tajmaɛt, axxam. (Cheriguen, 1993 : 130).

Taggayin i tesɛa tesmidegt n yismawen n yidgan imeyanen, jar-asent ad d-naf :

  1. Tasmidrart : D awal uddis (isem+adrar) : d tussna izerwen ismawen n yidurar, d wid yeṭṭfen aric ameqqran deg yismidgen n yidgan i ṭṭfen deg tmura n yimaziɣen, sɛan assaγ yid n udrar tiγaltin, ira. Md : awrir, iγil.

  2. Tasmamant : D awal uddis (isem+aman) : d tussna izerwen ismawen yesεan assaγ yid n waman, tala, iγer, suf. D tussna yeqqnen ɣer tessnisemt tzerrew ismawen n tiṭṭawin d yinumaknsen.MD : Ti-n-ulu.

2.4. Assaɣen n tesmidegt ɣer cra n tusniwin

Tasmidegt d tict n tama tettagem-d si tuget n tussniwin tinmettiyin d talsanin deg wayen yerzan ama igemma-nsent, ama tarrayin-nsent, seg tama tict tettzerrir ɣef tusniwin-aya, ladɣa deg wayen yeɛnan asenqed n turdiwin-nsent ; seg tusniwin-aya ad nebder :

2.4.1. Tasnilest

Tasnilest ɣer-s assaγ d ameqqran yid n tesmidegt, ladγa ma nexs ad nesegzi qli n yismidgen, ilaq ad nesseqdec iswiren n tesnilest ilmend n matta id-yenna Cheriguen, Foudil. (1993 :21) :

« Tasnilest d tussna tagejdant i d-yesbedden tasmidegt[…]tamsislit d tesnalɣa d iḥricen igejdanen deg usegzi n qli n yismidgen », « la linguistique demeure la discipline qui fonde la toponymie [...] la phonétique évolutive et la morphologie sont essentielles dans l’explication de certains toponymes. » (CHERIGUEN, 1993, p. 21).

Nesseqdac labas n yiḥricen n tesnilest jar-asent tagmuzart, tamsislit, tasnamka, tasnalγa, d tussniwin tigejdanin deg usegzi n yismideg i yettekkan deg umawal n tutlayt. Ad naf daɣen Atoui, Brahim (1996 : 31) yenna-d :

« Ismideg i yellan d aferdis si tutlayt ilaq ad tili tesleḍt deg uswir n tesnilest », « à ce titre le nom de lieu en tant qu’élément de la langue doit être soumis à une analyse à partir des méthodes propres à la linguistique. » (Atoui, 1996, p. 31).

  • Tagmuart : D tussna izerwen ismidgen s usekfel n uar n wawal-idin, amek i d-yenna Cheriguen, F. (1993 : 22) :

« Aẓar yezmer ad yili d ttawil i umassan n tesmidegt ilmend n tifin n unamek s telqayt n yisem amaẓlay, imi isem amsiher it-d-yefkan yejlu seg tutlayt », « La notion de racine [….] parfois la seule dont dispose la toponymie pour retrouver par confrontation, signification d’un nom propre, le nom commun correspondant ayant disparu. » (Cheriguen, 1993 : 22).

  • Tasnalɣa : D tussna izerwen talɣa n wawal, seg talɣa-nnes taqburt ɣer tmirant, ihi talɣa d tin yetbeddilen seg tallit ɣer tict, seg tutlayt ɣer tict, rni ɣer wa tettadef deg usegzi n labas n yismidgen.

  • Tamsislit : D tusna yerzan tazrawt n yimesli, tamsislit tamatut tzerrew tagruma n tzemmar timesliyin n umdan deg teɣzi n tutlayin aked tinegmayin. Deg wa ad naf Dauzat, A. (1951 : 75), yenna-d fell-as :

« Ismawen n yidgan twasilɣen-d di tutlayt ttmeslayen-ten yudandi wakud i deg i d-nnulfan, maca imir-a tbeddalen ilmend n ubeddel n yilugan imsislanen n tutlayt-idin », « Les noms de lieux étaient formés par les langues parlées à l’époque de leur création, et ils se transforment suivant les lois phonétiques propres aux idiomes. » (DAUZAT, Les noms des lieux, origine et évolution, 1951, p. 75).

  • Tasnamka : Tasnamka d yixef agejdan deg tesnilest, tzerrew anamek n wawal tessemras tazrawt tussnant ɣef unamek n wawal, u tasnamka ɣer‐s azal deg usegzi n yinumak n yidgan, Tenna-d deg-s Sadiki, Fatima. (1997 : 233) :

« Tasnamka tettnadi srid ɣef tmiḍrant n unamek, tasnamka d yixf n tesnilest i d-yelhan d wayen yerzan anamek amezwaru n wawalen, d wuddusen d tefyar », « La sémantique s’articule donc directement autour de la notion de sens, c’est la branche de la linguistique qui s’occupe de tout ce qui a trait au sens premier des mots, des syntagmes et des phrases. » (SADIKI, 1997, p. 233).

2.4.2. Amezruy

Bac ad d-nessegzi adeg ilaq ad d-nwella ɣer umezruy, acku yella unekcum n yibarraniyen, yal yiǧ s tutlayt-nnes, d yidles-nnes, d wa i yeǧin ad yili uzerrer deg usemmi n yismawen n yidgan, ɣef wa tasmidegt tesseqdac amezruy deg tezrawt-nnes. MD : abrid n baylek, yemmal-d anekcum n yiturkiyen ɣer Dzayer. Ilmend n Atoui, B. (1996 : 32) :

« Mi ad tili qli n tmurt ɣer-s aḥric asnilsan d aguccil, ad d-naf ismawen n yidgan d yijenṭaḍ, ɣef wa ilaq ad yili unadi ɣef umezruy-nnes bac ad d-naf tadra d umeyili-nsen », « Lorsque dans un pays appartenant à un espace linguistique déterminé on trouve des noms de lieux appartenant à d’autres langues cela nécessite une recherche historique, afin de déterminer leur origine et leur appartenance. » (ATOUI, 1996, p. 32).

2.4.3. Tarakalt

Llan labas n yismidgen am : aɣil, axennaq, cudden ɣer trakalt, taneggarut-a tessegzay-d agama n yidgan, ɣef wa i tesɛa azal d ameqqran di tesmidegt. Agama n wadeg, ssenf n ucal-nnes, ɣer-sen azal d ameqran deg usileɣ n qli nyismidgan. Md : alda ad naf adeg semman-as “sammer” ad nefhem belli adeg-a yella di tama n usammer n temnat- idin.

2.4.4. Asiḍenawal

D tict n tarrayt i tesseqdac tesmidegt deg tezrawin-nnes s labas, bac ad aɣen-tt-sbeyyen manti d tutlayt i d-yefkan labas n yismidgen deg temnat mani llant ugar n tict n tutlayt.

Nezmer daɣen s unefar-aya, ad ner manti taggayt n yismawen i yugten, yenna-d Cheriguen, F. (1993: 23):

« Asiḍenawal yeqqar-d di cra n temnaḍt ma yella d ismawen n yidurar i yugten ɣef wid mani llan waman », « Elle répond par exemple à la question de savoir si dans une aire géographique donnée les noms de reliefs sans plus ou moins important que les hydronyme. » (CHERIGUEN, 1993, p. 23).

2.4.5. Tasnamettit

Azal-nnes d ameqqran deg usegzi n yismidgen n yal aɣref, d usnerni di ccan n tmetti n umdan, d wa i d-yebder Comproux, C. (1982 : 12) :

« Tasmidegt ɣer-s assaɣ yid tesnametti, s labas n wudmawen yemgaraden jar-asen, win i d-yessegzayen timental-a ɣer-s azal d ameqqran », « La toponymie entretient donc d’intimes relations avec la sociologie, sous différents aspects, l’un des aspect certainement d’un très grand intérêt, c’est entre autre, l’aspect étiologique. » (Comproux, 1982, p. 12).

Assaɣ n tesnametti aked tesmidegt, Baylon, Christian. aked Fabre, Paul (1982: 242), uran-d:

« Tasmidegt tesɛa assaɣ yid yidgan n yiɣerfan, aked d tiwɣiyin (imnekcamen) n tmur », « La toponymie est en relation avec les migrations des peuples, les conquêtes de territoires. » (Baylon & Fabre, 1982 : 242).

Adaf n yiberraniyen yettili d timental n ubeddel n yismawen n yidgan, yerni tasenmetit temmal-d adaf n yiɣerfan ɣer tmura yemxalfen, ɣef wa nezmer ad d-nini tuɣalin ɣer tesnametti dayen yeḥlan i usegzi n qli n yidgan.

2.4.6. Tasnalest

D allal agejdan i tesmidegt, acku ayen yeqqnen ɣer tmetti ɣer-s assaɣ yid n tesmidegt seg yal tama, ama deg uḥric n wansayen, timarrewt aked tesreḍt. Tasmidegt tesseqdac tasnalest deg usegzi n yismawen n yidgan yeqnen ɣer tmetti, tasreḍt, ansayen..., sɛan azal deg usileɣ n qli n yismidgen.

3. Tasmidegt deg tmaziɣt

Tasmidegt maci d tusna tugrint, terza neɣ teqqen berk ɣer tesnilest maca tettuč turdiwin i wayen yeɛnan ismawen n yidgan. Tasmidegt di tmaziɣt ur tzerru ca ismawen n yidgan berk, maca tzerru daɣen awalen i yeqnen ɣer tinga n waman (Hydronomie), ɣer tinga n teywalt (Odonymie), ɣer yimɣan yellan deg ucal (Phythatoponymie), daɣen ɣer taɣulin yellan d timeẓyanin labas (Microtoponymie) ; am yesmawen n tiddar, isensiyen, tiɣsar n usiweḍ, tutlayt tunsibt (ismawen i isemrasen deg tedbelt).

4. Tasleḍt tasnalɣamkant s ttawil n (SIG)

Takerḍa N° 1 Tesbeyyan-d ismidgen n tɣiwant n Tkukt i d-nesserg seg useɣzan MapInfo

Takerḍa N° 1 Tesbeyyan-d ismidgen n tɣiwant n Tkukt i d-nesserg seg useɣzan MapInfo

Si tkera-a yellan sdat-neɣ nufa belli iqewwaren n tɣiwant n Tkukt usin-d mmefraqen yal yiǧ di teɣmert, ma d ismawen ulac n umgired gut jar yisem anesli d yisem n tedbelt.

Tafelwit N° 1 Tasleḍt n yismidgen n tɣiwant n Tkukt

Isem

Anamek n yismidgen

Tkukt [Kukɵ]


Image 1000020000000013000000164D4A0B358D1024F3.png

Amsalɣu : Amkan-a iɛerrem deg-s Ttkuk d aɣemmay ini n tnewwart-nnes d azeggaɣ.
Asegzawal :Seg wa
ar n usmideg-a ulac n unamek-nnes deg yisegzawalen i nessemres.
Turda : Yezmer ad yili yus-d seg wawal atergi akkuy anamek-nnes taqliɛt, u day iwata tarakalt n tkukt. Tamawt : [y] yezmer ad itwanteq ‘’k’’ d unziɣ di tantala tacawit.
Yezmer ad yili yisem-aya s ubeddel n tergalt (K) ad twella [c], Tkukt, Tcukt > Ccukt : tc = cc (s temsertit) : anamek-nnes ; adeg-aya yus-d deg ccukt n udrar, ma d assaɣ yid n tarakalt, ad d-nini yella.

Alma [alma]


Image 100002000000002000000015C249F3200F34DF6D.png

Amsalɣu :Qqaren alma yus-d seg Talma ; d aɣemmay yella s tuget deg umkan-aya, seg-s i s-semman Alma, am tsemmumt i d-yusen seg usemmum (d aɣemmay isemm (yeme) am usemmum.
Asegzawal : Seg wa
ar n usmideg-a ad naf deg usegzawal n J.M. Dallet, yeqqar « Prairie naturelle. Fréquent en top » d adeg yella deg-s lecic i yelan i tmuksit. Tilmatin : « Prairie ; endroit marécageux humide et herbeux », d tamrijt yeḥlan, deg-s iɣemmayen yellullin. (Dallet, 1982, p. 454).
Seg waẓar n usmideg-a ad naf deg usegzawal n M. Taifi, yeqqar : « Prairie humide et herbeuse ». d adeg yellan deg-s aman d leḥcic. (Taifi, 1991, p. 379).
Turda : Awal ‘’alma’’ yemmal-d lmerj neɣ adeg deg tella tizzuzzut d tuget n waman.

Cennawra [šəNawra] Image 100002000000003700000015272CEE190D241F9D.png

Amsalɣu : Semman-t ɣer yisem n ugellid yellan yeṭṭef tamurt-aya isem-nnes : Cenyur. Awal-a ad yili d asget s taεrabt tantalayant.
Asegzawal : Seg wa
ar n usmideg-a ulac n unamek-nnes deg yisegzawalen i nessamres.

Turda : Isem-aya yeba ɣef sen n wawalen icc d tawra ; icc d amkan i iɛalan, tawra d aɣemmay deg-s isennanen yettsawa-d tinin. Mmala amkan-aya yus-d iɛala tɣemmi-d deg-s tawra. Icc yettili ɣer-s daɣen anamek n yixf n udrar.
yezmer ad yili unamek-nnes d adeg i d-yusin awra n yic iɛalan, neɣ n udrar yellan deg-s adrar n Lhara, seg yisem-aya nezmer ad nini ɣer-s assaɣ aked trakalt.

Leqser [ləqṣər]

Image 10000200000000280000001753BA1E7530D0A638.png

Amsalɣu : Ɛerment deg-s teqliɛin tteffren deg-s yudan aɛwin-nsen n yirden d temin.
Asegzawal : Seg wa
ar n usmideg-a ur nufi ca anamek-nnes deg yisegzawalen i nessemres. Yezmer seg-s i d-yusa wawal n Γasira, Iɣasiren, acku (ɣ) ussid yetwella d [q].

Turda : Yezmer ad yili ɣer-s wassaɣ yid n umyag anamek-nnes yexneq neɣ yeqfel, immala amkan-aya yus-d am uqellal tteffren deg-s iɛwinen-nsen.

Taddext [haDəxƟ]

Image 100002000000002200000017B276B76C08AA4237.png

Amsalɣu : Di temsertit : [ɣt] yezmer ad iwella : [xt].
Ilmend matta i ɣen-nnan yudan, d adeg yus-d deg wellaɣ n uɛerqub, yedduri ur d-yettban ca kis ma ad tkenned sma-nnes.
Asegzawal : Seg wa
ar n usmideg-a ur nufi ca deg yisegzawalen i nessamres.
Turda : D amkan yehwa yus-d deg teksart ffren-t iɛerqab, srewsen-t i taddext n tfekka n umdan, acku ur yettban ca.

Taɣit [haɣiƟ]

Image 10000200000000170000001717221527D5611B75.png

Amsalɣu :D axennaq d ameqran, yus-d deg wammas n ubri.
Asegzawal : Seg wa
ar n usmideg-a ulac n unamek-nnes deg yisegzawalen i nessamres.
Turda : Qqaren-t i webrid i yuɣin jar imukan i
ecren am lkifan, tixennaqin, ma d assaɣ yid n trakalt nezmer ad nini yella.

Tiɣezza [hiɣəZa]

Image 100002000000002000000017DE8E256CBC053DA4.png

Amsalɣu : D adeg yellan cal-nnes n tkerza, yela gut, cal-nnes d azeggaɣ, ɣzan-t waman, yus-d deg tama n yeɣer, zlint-as-d tegwa, d adeg i d-yusin yemmis, iselle deg-s ufelle.
Asegzawal : Seg wa
ar n usmideg-a ad naf deg usegzawal J.M. Dallet, yeqqar : « Champs, terrain en bordure de la rivière ». D lejnanat, neɣ d annar i d-yusin sma n yiɣzer. (Dallet, 1982, p. 634).
Seg waẓar n usmideg-a ad naf deg usegzawal M. TAIFI, yeqqar : « Petit dépression Cultivée, champ terrain en bordure de riviére, terre défrichée et préparée pour les labours » ; D iger i d-yusin ɣef yiri n usuf, cal-nnes yeḥla i ufelleḥ. (TAIFI, 1991, p. 213).
Turda :
- D adeg i d-yusin jar n sen n yidurar, luḍa, aẓaɣar.
- D adeg i yettilin sma n yeɣẓer.
- Yus-d seg wawal yiɣzay anamek-nnes yehwa gut, yezmer ad yili seg tuget n tmetna, neɣ seg waman mɣir tehwa mliḥ, ma d assaɣ yid n trakalt ad nini yella.

Takerḍa N° 2 Tesbeyyan-d ismidgen n tɣiwant n Buzina i d-nesserg seg useɣzan MapInfo

Takerḍa N° 2 Tesbeyyan-d ismidgen n tɣiwant n Buzina i d-nesserg seg useɣzan MapInfo

Si tkera-aya yellan sdat-neɣ nufa belli iqewwaren n tɣiwant n Bu zina usin-d ɣef yiǧ n ubrid, ismawen-nsen qqimen amek llan deg tedbelt, maca yella qli n ubeddel deg yeskilen.

Image 1000020100000140000000429E363D728D083208.png

Tafelwit N° 2 Tasleḍt n yismidgen tɣiwant n Buzina

Isem

Anamek n yismidgan

Bu Zina [buzina]

Image 100002000000001E000000157CE2A7C8D126F846.png

Amsalɣu : Semman-as ɣer tmeṭṭut isem-nnes Zina, tella d tagellidt n uqewwar-aya u tella tezyen.
Asegzawal : Seg wa
ar n usmideg-a ad naf deg usegzawal n M. Taifi, yeqqar : « beauté », zzin ; zeyyen. (Taifi, 1991, p. 809).
Turda : Tus-d seg umyag yezyen ; anamek-nnes yebha acku talɣa-nnes tebha tus-d am war yetraja matta ad yečč.
Neɣ d abeddel n tereggalt (S) twella (Z).

Awrir [awrir]

Image 100002000000002300000015C526D1D224CB61E4.png

Amsalɣu :D amkan yiɛlayen s talɣa tezli.
Asegzawal : Seg wa
ar n usmideg-a ad naf deg usegzawal n M. Taifi, yeqqar : « hauteur de terrain ; mamelan, calline » awrir, iwriren. (Taifi, 1991, p. 768).
Turda : D aɛerqub semman-as amma acku tarakalt-nnes tus-d s talɣa tiɛlay, ma d assaɣ yid n trakalt-nnes, ad nini yeqqen ɣer-s

Merxa [mərxa]

Image 100002000000001E000000153337A26D28A90F33.png

Amsalɣu : Qqaren d amkan yekter deg-s lxir. M : am unamek n lal.

Asegzawal : Seg waar n usmideg-a ulac n unamek-nnes deg yisegzawalen i nessamres.

Turda :D amkan tɣawsa i ẓẓun deg-s yudan u ad teɣmi s labas, tettili lɣellet-nnes d lxir d ameqqran.

Nirdi [nirḏi]

Image 100002000000002A000000152E0031118CFB8902.png

Imsulɣa : tamurt deg-s ad ɣemmin yirden s labas.
Asegzawal :Seg waẓar n usmideg-a ad naf deg usegzawal n M. Taifi, yeqqar : ird, irden « grain de blé » ; ɣur-s irden, taggayt, « elle a un grain de beauté sur la joue ». (TAIFI, 1991, p. 565).
Turda : Tella tgellidt tettedder deg-s isem-nnes Nirda.

Sammer [saMər]

Image 1000020000000029000000156610784AB1C1860F.png

Amsalɣu : D amkan teččat-d deg-s tfukt ɣer tnezzakt, yettqabal-it-id umalu.
Asegzawal : Seg wa
ar n usmideg-a ad naf deg usegzawal n J.M. Dallet, yeqqar : Asammer, « Versant exposé au soleil », d amkan i iqablen tafukt. (Dallet, 1982, p. 780).

Turda : D amkan iqabel tafukt, tɣiman deg-s yudan bac ad man deg ussan n tejrest, ma d assaɣ yellan yid n trakalt, seg yisem-nnes ad nini belli yeqqen ɣer-s.

Tagust [hayust]

Image 100002000000001C000000153D4005C65DFD9765.png

Amsalɣu : D taqliɛt tebna s uru zlin-as-d idurar seg yal tama tetcabah di tbeggast.
Asegzawal : Seg wa
ar n usmideg-a ad naf deg usegzawal n J.M. Dallet, yeqqar : tagust, « sangle qui tient le bat ». « Tigusa, pieu, piquet ». « Patère, cheville ». « Bouture prélevée sur une branche ». Yeɛni tersiḍ fell-as tigusa ? « L’aurais-tu retenue, cette place ». (Dallet, 1982, p. 278).
Turda : Talɣa-nnes tqewwes s yidurar am ubeggas, seg-s ad yusa wawal tagust, tigwas, qewsen-as-d idurar seg yal tama, idurar-aya usin-d am tḥezzamt ɣef wadeg-aya, day ad nini isem-aya yesɛa assaɣ yid n trakalt-nnes.

Tijdaḍ [hiždaḍ]

Image 100002000000001B00000017F79BCF869911FB5A.png

Amsalɣu :D adeg mani ttemlayamen yifrax.
Asegzawal : Seg wa
ar n usmideg-a ad naf deg usegzawal n M.Taifi, yeqqar : aji, ija, « oiseau ». (Taifi, 1991, p. 307).

Turda : Adeg-aya sawan-it yifrax i leɛcuc-nsen, deg wass ttruan ttawin-d mačču-nsen seg-din u ad wellan ɣer leɛcuc-nsen.

Takerḍa N° 3 Tesbeyyan-d ismidgen n tɣiwant n Menɛa i d-nesserg seg useɣzan MapInfo

Takerḍa N° 3 Tesbeyyan-d ismidgen n tɣiwant n Menɛa i d-nesserg seg useɣzan MapInfo

Seg tkera-aya yellan sdat-neɣ nufa iqewwaren n tɣiwant n Tifelzi mmefraqen ur d-usin ca ɣef yiǧ n ubrid, ma d ismawen-nsen qqimen amek llan di tedbelt, kes n yisem n tɣiwant i yiruen qič i t-ysnen.

Image 1000020100000140000000447FE2A68BDFBD780A.png

Tafelwit N° 3 Tasleḍt n yismidgen n tɣiwant n (Tifelzi) Menɛa

Isem

Anamek

Tifelzi [hifəlzi]

Image 100002000000002400000015826046997ADFACFF.png

Amsalɣu : Semman-as amma acku tarakalt-nnes teba ɣef sen, neqqar teflez tɣawsa yeɛni teba ɣef sen.
Asegzawal : Ur nufi ca deg yisegzawalen i nessamres.
Turda : Afluz yeqreb aflus, aflus neqqar-t i wezyen n tɣawsa am teyni, d wa i ɣen-d yemmalen belli semman-as tifelzi acku adeg-nnes yus-d yeb
a ɣef sen.

Briyyeḍ [brəYəḍ]
Image 1000020000000029000000172EEB3E301464EB66.png

Amsalɣu : Amkan-aya yus-d yeffer ɣef yimukan yyi, yella deg udrar, seg din wellan faqen ɣer-s yudan bnan deg-s tiddar.

Asegzawal : Seg waar n usmideg-a ulac n unamek-nnes deg yisegzawalen i nessamres.
Turda : Isem-aya yus-d seg wawal areyya
ireyyaen, anamek-nnes d amdan yellan serfen-t bac ad yaf tɣawsa, u amyag-nnes reyye anamek-nnes yufa neɣ isbeyen-d tɣawasa ; seg wamma ad nini amkan-aya yella yeffer, seg din wellan ufin-t bdun bennan deg-s.

Calma [šalma]

Image 100002000000002900000015D330B1789E9538CB.png

Amsalɣu : Calma tus-d seg camlal, yezmer ad yili d : aran (Métathèse) anamek-nnes d ini yewwin ɣer umellal, u semman-as amma seg ucal-nnes yewwin ɣer tmelli.
Asegzawal : Seg wa
ar n usmideg-a ad naf deg usegzawal n J.M. Dallet, yeqqar : « aclim », « belle d’orge, gros son d’orge ». Tesɛa tilkin amzun d aclim ; « elle est pleine de poux et de lentes (elle a des poux comme du son) » (Dallet, 1982, p. 91).
Turda : Tella turda belli isem Calma yebḍa ɣef sen n wawalen : (icc) d (alma) ; icc : d amkan i ɛalan,alma : d lmerj azeyzaw, u isem-nnes yejmel : icc n walma yellan teḍra-as temsertit iwella calma u ad yiwella unamek-nnes : ixf i d-yijebban ɣef lemruj.

Malu Azlaf [maluazlaf]
Image 100002000000002C00000015C06EC0CF2F6D17FD.png

-Image 100002000000002400000015CB1D2F965042E743.png

Amsalɣu : Amkan-aya yus-d deg umalu yettili yesme, seg usemmid-nnes iwata aɣemmay n wezlaf iɣemmi-d s labas deg-s, seg sya ad d-yusa isem n malu azlaf.
Asegzawal :Seg waẓar n usmideg-a ad naf deg usegzawal n J.M. Dallet, yeqqar : amalu « le versant le moin ensoleillé, le coté de l’ombre ou la neige reste longtemps ». D amkan ur txelleḍ ca ɣer-s tfukt, adfel yettɣima labas n wussan. (Dallet, 1982, p. 498).
Turda :Adeg-aya d tili seg amma i iɛerrem deg-s uɣemmay n wezlaf, ikker semman-as malu azlaf ; u d adeg mani ɛermen wamam am mamek i iqqaren imeqranen-nneɣ zik : “lmart n cer d askaf, ma d lmart n waman d azlaf”.

Tagrayt

Tasmidegt n Tmaziɣt tɛedda ɣef labas n usmeskel izerrer fell-as srid, u seg tmental n uzerrer-aya : amezruy, taɣerma, idles i iɛnan amdan aked tmetti, deg uruzzi-neɣ nuc-d anamek n yismidgen ɣer yimsulɣa d yisegzawalen, u nerni nuc-d turda-nneɣ fell-asen, mani nufa ismidgen ṭṭfen deg yisem-nsen anesli, u llan yya iruḥen seg tsertit n useɛreb neɣ seg tsertit n yinekcumen yyiḍ, s umata llan ismawen yesεan assaɣ aked trakalt.

Adlismuɣ

Atoui, B. (1996). Toponymie et espace en Algérie. Université de Provence : Thèse de doctorat.

Baylon, C., & Fabre, P. (1982). Les noms de lieux et de personnes. Paris : Ed Nathan.

Cheriguen, F. (1993). Toponymie Algérienne des lieux habités (les noms composés). Alger : Ed Epigraphe.

Comproux, C. (1982). Noms composé. Ed Epigraphe.

Dallet, J.-M. (1982). Dictionnaire (Kabyle-Français) parler des At Menguellet. Paris : Selaf.

Dauzat, A. (1951). La toponymie Française. Paris, Payot.

Dauzat, A. (1951). Les noms des lieux, origine et évolution. Paris : Ed Librairie de la Grave.

Dubois, J. (1999). Dictionnaire de linguistique et des sciences du langage. Paris : Ed Larousse, Bordas VUEF.

Mounin, G. (1974). Dictionnaire de linguistique.Paris, P.U.F.

Sadiki, F. (1997). Grammaire Berbère. Paris : Ed L’Harmattan.

Taifi, M. (1991). Dictionnaire (Tamaziɣt-Française) Parlers du Maroc central. Paris : Ed L’Harmathan-awal.

Takerḍa N° 1 Tesbeyyan-d ismidgen n tɣiwant n Tkukt i d-nesserg seg useɣzan MapInfo

Takerḍa N° 1 Tesbeyyan-d ismidgen n tɣiwant n Tkukt i d-nesserg seg useɣzan MapInfo

Takerḍa N° 2 Tesbeyyan-d ismidgen n tɣiwant n Buzina i d-nesserg seg useɣzan MapInfo

Takerḍa N° 2 Tesbeyyan-d ismidgen n tɣiwant n Buzina i d-nesserg seg useɣzan MapInfo

Takerḍa N° 3 Tesbeyyan-d ismidgen n tɣiwant n Menɛa i d-nesserg seg useɣzan MapInfo

Takerḍa N° 3 Tesbeyyan-d ismidgen n tɣiwant n Menɛa i d-nesserg seg useɣzan MapInfo

Bochra Guerbai

Université Batna-1 مخبر الموسوعة الجزائرية الميسرة

Lameri Benguesmia

ENS Bouzaréah

Salah Bayou

Université Batna-1

© Tous droits réservés à l'auteur de l'article