Azwir ɣer udlis asnawalan amaziɣ (taqbaylit)

tasnalɣa d tesnamka.

مدخل الى مؤَلف معجمي أمازيغي (القبائلية) : المرفولوجية والدلالة

Initiation à un ouvrage de lexicologiqe amazigh (kabyle) : morphologie et sémantique

Introduction to an Amazigh (Kabyle) Lexicological Work: Morphology and Semantics

Atmane Rahmouni

Citer cet article

Référence électronique

Atmane Rahmouni, « Azwir ɣer udlis asnawalan amaziɣ (taqbaylit) », Aleph [En ligne], mis en ligne le 13 janvier 2024, consulté le 27 avril 2024. URL : https://aleph.edinum.org/10470

العمل اللغوي الدلالي هو أداة أساسية للغة، مثل القواميس وكتب النحو. في المجال الأمازيغي، على الرغم من وجود العديد من الأعمال حول الدلالة وخاصة الصرف، إلا أنها متفرقة عبر مختلف المجلات والأطروحات (الماجستير والدكتوراه)، وعمومًا لا يوجد عمل يجمع العناصر المتعلقة بالدلالة بشكل صحيح.

يعد هذا المقال مقدمة لتصميم عمل دلالي على اللغة الأمازيغية (القبائلية). هدفنا من خلال هذا المقال هو تقديم المحاور الأساسية التي يعتمد عليها العمل الدلالي.

Un ouvrage lexicologique est un outil essentiel pour la langue comme les dictionnaires, les ouvrages de grammaire… Dans le domaine amazigh, même s’il existe plusieurs travaux sur la lexicologie notamment la morphologie, mais ils sont éparpillés à travers des revues et thèses (master et doctorat), d’une manière générale il n’y a pas d’ouvrage qui regroupe les éléments liés à la lexicologie proprement dite.
Cet article est une introduction à la conception d’un ouvrage lexicologique sur la langue amazighe (kabyle). Notre objectif à travers cet article est de présenter les axes essentiels sur lesquels repose un ouvrage lexicologique.

A lexicological work is an essential tool for language, such as dictionaries and grammar books. In the Amazigh domain, although there are several works on lexicology, including morphology, they are scattered across various journals and theses (master’s and doctoral), and generally, there is no work that consolidates the elements related to lexicology.
This article is an introduction to the design of a lexicological work on the Amazigh (Kabyle) language. Our goal through this article is to present the essential axes on which a lexicological work relies.

Agzul

Adlis asnawalan d allal agejdan i tutlayt am yisegzawalen, idlisen n tjeṛṛumt…, deg tmaziɣt ɣas ma ugten yimahilen yemmugen ɣef tesnawalt ladɣa tasnalɣa, maca nceyyaren gar tesɣunin d tezrawin (master d dukṭura), s umata ulac adlis id d-yesnegrawen akk iferdisen i icudden ɣer tesnawalt.
Amagrad-a ad yili d azwir i tigin n udlis asnawalan ɣef tutlayt tamaziɣt (taqbaylit). Iswi-nneɣ d asenked n yigusa igejdanen iɣef ara d-yebnu udlis asnawalan.

Awalen-isura

Tasnawalt, amawal, awal, tasnalɣa, tasnamka.

Tazwert

Amagrad-a ad yili d azwir i usenfar n tigin n udlis asnawalan amaziɣ (tantala taqbaylit), deg-s ad neɛreḍ ad d-nessenked iswiren igejdanen iɣef yres uzraw n wawal. D tidet, tantala taqbaylit tella seg zik d lsas n waas n leqdicat isnawalen. Deg tilawt kra n leqdic i icudden ɣer uzraw n wawal ; tuddsa-s, asileɣ-is, aar-is, tisenfal-is anamek-is… yekcem deg tesnawalt. Ɣef waya, tasnawalt teṭṭef ameqqran yerna d agejdan gar yifurkawen yemgaraden n tesnilest.

Deg taɣult n tmaziɣt wisen ma nezmer ad d-nemmeslay ɣef tesnawalt neɣ ala, mebla cekk, aas n yimahilen i gan yismazaɣen d yinelmaden isdawanen, imahilen-a s wudem neɣ s waye kkin deg taɣult n tesnawalt. Tizrawin, idlisen, neɣ imahilen i d-yewwin ɣef tesnalɣa akked tesnamka ur zmiren ad ttwasisemlen berra n taɣult n tesnawalt.

Maca, nnig n umahil i iga (M. A. Haddadou, 2011) « Précis de lexicologie Amazighe » ar ass-a, ur nwala ara kra n leqdic yemden i iuzan tasnawalt akken iwata. Tutlayt dɣa akken ad tessawe ɣer yisem-a n tutlayt, yessefk fell-as ad tesɛu akk ttawilat i tettuwaj tutlayt gar-asen adlis asnawalan amatu. Deg unamek-a, asteqsi-nneɣ : d acu-ten yiferdisen akk i izmer ad iaz uzraw n wawal ?

Akken ad nessiwe ad dnerr ɣef usteqsi-a, ad nessismel amahil-a ɣef kra n yiswiren :

  • Amezwaru ad yili ɣef tesnawalt d tussna, tilisa-s, assaɣen-is.

  • Wis sin ad yili ɣef uswir asnalɣan n wawal.

  • Wis kra ad yili ɣef uswir asnamkan n wawal.

Ɣer tama n yal aswir ad d-nefk tabadut n yimekta isura i icudden ɣur-sen.

Tasnawalt, s umata d tussna i d-yelhan d uzraw n talɣiwin d yinumak yemgaraden i izmer ad yesɛu wawal deg tutlayt. D tussna daɣen yesɛan assaɣ srid d tseknawalt akken i tt-id-yesbadu G. Mounin (2004 : 203) « Tasnawalt tettbeyyin-d tussna i izerwen amawal neɣ asnirem, tettbeyyin-d daɣen axemmem arayan ɣef wuguren i d-yettilin deg tigin n yisegzawalen »1

Γer F. Sadiqi (1997 : 238) tasnawalt ur tesɛi assaɣ d talɣa n wawal, terza kan azraw n yinumak-is akken i d-yebder, « Tasnawalt d tussna i d-yelhan d teslet tasnamkant n wassaɣen yemgaraden n unamek yellan gar yimudmen (les paradigmes) imawalen n tutlayt. Ɣef waya, tasnawalt teqqen srid ɣer tseknawalt, deg unamek-a tussniwin-a ta tettkemmil ta »2 Γer Sadiqi leqdicat yemmugen deg taɣult n tesnawalt n tmaziɣt yessefk ad ilin rzan kan azraw n unamek, ɣur-s talɣa n wawal ur tesɛi azal, imi deg tmuɣli-is, d abeddel n unamek n wawal i d-igellun s ubeddel deg talɣa.

Tasnawalt, d taɣult i ibnan ɣef sin n yiswiren isnilsanen, tasnalɣa akked tesnamka. Deg tilawt, iswiren-a wa yettkemil wa. Ma nmuqel ɣer wayen i d-yebder A. Meillet (1921, 30) deg udlis-is « Linguistique historique et linguistique générale”, ɣef wayen s wacu yuddes wawal, yettwabder-d sɣur Alise Lehman & Françoise Martin-Berthet (1998 : 01), anda i d-yenna « Awal yettmaga-d s usdukkel n unamek yettunefken i tegruma n yimesla i izemren ad yili kra n useqdec ajerruman »3

Ilmend n tbadut-a, awal ad yili ihi d tayunt yebnan ɣef talɣa akked unamek. D tigejdit iɣef tres tnekti n uzmul asnilsan akken i tt-id-yesbadu (F. de Saussure, 2002), azmul asnilsan, yuddes s sin n wudmawen, ummsil akked wunmik :

  • ummsil, d idis asnalɣan n uzmul i d-yemmalen agbur asnamkan, neɣ d tugna tasenselt akked temsefledt n uzmul.

  • unmik, d tuggna-s tanektant.

Azmul asnilsan ihi, deg tiri n Saussure d tayunt taddayt iɣef bnant tutlayin tigamanin.

Tasnawalt, akken i d-nebder yakan deg tazwara, telha-d d uzraw n umawal. Awal, yezmer ad yettwazrew ɣef sin yiswiren (talɣa d unamek) maca, tuget n yimesnawalen/isnawalen rrnan-d aswir-nnien i icudden ɣer tseddast, dayen umi neqqar asedger4 Aswir-a yerza attal n useqdec n wawal, imi awal yezmer ad ibeddel anamek deg wattal ɣer waye mebla ma ybeddel talɣa. Deg tmuɣli-a, asedger yezmer daɣen ad yettwaqqen ɣer uzraw n wawal deg uswir n unamek.

1.Tasnalɣa

Tasnalɣa d aswir asnilsan i d-yelhan d uzraw n talɣiwin i izmer ad yesɛu wawal, tzerrew taɣessa n daxel n wawal akked usileɣ-is (asuddes, asuddem) ayen umi neqqar tasnalɣa tamawalant.

Tasnalɣa tamawalant d timsemmedt n tesnalɣa timleɣwit i d-yelhan d wezraw n tsenfal n wawalen (taseftit, tannuft) ilmend n taggayin tijeṛṛumin ideg kkint (timeri, tawsit, aman, addad atg).

1.1. Awal

Deg usegzawal n tesnilest, J. Dubois (2007 : 327) yesbadud awal am « Uferdis asnilsan yesɛan anamek yebnan ɣef yiwen neɣ aas n yimeslicen »5 Tabadut-a tegla-d s waas n usenqe ɣer yisnilsanen gar-asen A. Martinet (1970 : 16) yettwalin dakken awal d tayunt ur nefiz ara, yura-d « deg tefranist, yuɛer daɣen akken ad nakez deg yisaka akk ma rzan yiwen, sin neɣ kra n wawalen »6

Tumant-a tettban-d ugar deg wawalen uddisen, deg uswir n unamek mmalen yiwet n tilawt ma deg uswir aseddasan bnan ɣef ugar n tayunt, d amedya, afus n tqabact. Deg taɣult n tesnisemt, tumant-a terna asurif, aynawalen n yismawen uddisen zemren ad awen ɣer semmus neɣ ugar, asakan n Lemqam n Sidi med Bennu, Taemmalt n At Ɛli Webrahem… Ayen yeǧǧan isnilsanen smenyifen ad smersen imekta-nnien ara yesɛun talɣa taddayt deg umkan n wawal gar-asen aynawal, aar, afeggag…

Awal akken yebɣu yili, d aerfi, d uddis, d asuddim…, yesɛa taɣessa taddayt iɣef yebna. Taɣessa-a tettbeddil talɣa yal mi ara s-nernu kra n uferdis ajerruman (tawsit, addad, aman, imataren…) ayen umi neqqar deg tesnawalt taɣessa n daxel n wawal. Iferdisen-a ttemgiriden seg tutlayt ɣer taye, deg tmaziɣt ad d-nemlil.

  • Tileɣwit: Ɣer J. DUBOIS (2007: 204),

« Tileɣwit, d ttawil asnalɣan yerzan timerna i yiẓuran (inemyagen, inismanen, atg) iwṣilen neɣ tihrayin ; wigi, mmalen-d tiwuriwin tiseddasin, taggayin tijeṛṛumin n umḍan, n tewsit n wudem […]. Tileɣwit, tekki deg-s tannuft (tileɣwit tanisemt) akked tseftit (tileɣwit tanemyagt) »7

  • Iwilen: Iwilen, rzan azwir akked udfir, ma d ticrat n usuddem, d alɣacen nrennu-ten ɣer tazwara d taggara n ufeggag akken ad nbeddel anamek akked tawuri n ufeggag-nni amedya:

« amakur »am- (azwir) akked akur seg umyag aker (afeggag / adda n tisuddma)
« alwayan »alway (afeggag) akked -an (adfir)

  • Tihrayin: Tihrayin rzant ticrat n uman, ticrat n tewsit, addad akked tseftit (timeri d yimataren udmawanen). Ticrat-a nrennu-tent akken ad nbeddel addad n wawal war ma negla-d s ubeddel n ufeggag amedya:

Tawsit (ML / NT) « axxam / taxxamt » t-t d ticraḍ n wunti
Amḍan (SF / SG) « axxam / ixxamen » nd ticreḍ n usget
Addad (IL / MR) « Iṭij / yiṭij » yd ticreḍt n turza (tuqna)

  • Timeẓri d yimataren udmawanen : Timeẓri d yimataren udmawanen rrzan taggayt n yimyagen, ttbeyyinen-d ibeddilen i d-yettilin deg umyag yal mi ara ybeddel win i ixeddmen tigawt-nni akked wakud ideg temmug.

Amedya :
uriɣ …… ɣ
turiḍ t …… ḍ
yettaru y……
Ad arun…… n

1.2. Aynawal

Aynawal, d tinekti i d-nettemlil s umata deg taɣult n tesnawalt akked tseknawalt, d tayunt tamawalant taddayt akken i tt-id-yesbadu J. Dubois (2007 : 275) « Aynawal d tayunt taddayt n umawal, deg tenmegla, amawal/ anmeslay, anda amawal yella deg wassaɣ akked tutlayt, anmeslay akked usiwel. Ilmend n teriyin, aynawal ad yili yettwaseb am walɣac ( = alɣac amawalan) neɣ am tayunt talnamekt »8

Gar umeskar d waye, gar usegzawal d waye tettili temgarda deg wayen yerzan tinekti n uynawal. A. Martinet (1967 : 113) yesmenyef deg wadeg n uynawal asemres n tnekti awalec deg tbadut i d-yefka i ttawil n usileɣ yebnan ɣef usuddes, ɣur-s, asuddes yettili s usdukel gar yiwalacen.

Ɣas akken mgaraden yimeskaren-a deg ufran n yisem n tnekti-a maca deg uswir n unamek d yiwet, tettwasemras d tayunt taddayt yesɛan anamek. Ɣer G. Mounin (2004 : 201) « Aynawal, d tayunt n ugsusru tis snat, ihi yesɛan alnamek, ur nezmir ahat ad tbeṭṭu ɣef tayunin timeẓẓyanin »9

1.3. Aar

Tanakti n uar ur telli deg yimahilen isnawalen d yiseknawalen yemmugen ɣef tutlayt n tmaziɣt. Akken i d-yebder S. Chaker (2017 : 01) « Leqdicat imezwura ɣef tmaziɣt, s unamek usdid ɣef umawal, ur ɛlimen ara s tnakti n uar (Cf. Bounfour/Chaker/Lanfry 1995). Armi d taggara n lqern wis XIX, akk isegzawalen d tmawalin, seg win n Venture de Paradis (i d-yeffɣen 1838, maca yemmugen uqbel 1789), ad nɛeddi ɣef usegzawal n teqbaylit 1844, wid n Crusat (1873), Olivier (1878), Huyghe (1896/1901) neɣ leqdic yemmugen ɣef Yitergiyen sɣur Cid Kaoui (1894), asismel-nsen akk yebna ɣef ugemmay, ur d-giren mai tanakti n uar, ula am yisali ajenat »10

Tanakti n uar tekcem-d taɣult n tmaziɣt (tasnawalt d tseknawalt) s lmendad n René Basset d André Basset. Maca ar ass-a mazal llan aas n wuguren i icudden ɣer tnakti-a. Deg wayen yerzan tirgalin tifeggagin iɣef tebna ; ugten yisaka anda ur nezmir ɣas ini-d d awezɣi ad nawe ɣer tergalin tinaliyin iɣef bnan kra n wawalen, d amedya gar “ker” KR akked “nker” NKR. Mebla ma nettu daɣen uguren i icudden ɣer wawalen uddisen, amek ara d-yettwakkes uar-nsen, amek ara d-ttwasisemlen deg yisegzawalen yebnan ɣef uar… ?

Aar deg tmaziɣt ires ɣef tegruma tanmeskilt n tergalin umi neqqar tirgalin tifeggagin akked tezgenargalin (tizgenargalin/ tizgenaɣriyin) w, y yesɛan azal n tergalin. Deg tilawt yezmer ad yesɛu anagar yiwet n tergalt asaka n umyag aru seg uar R akken i izmer ad yawe ar uku tikwal ar semmus n tergalin. Iuran i iǧehden s tuget d iuran bu kra n tergalin M. Taifi (1990).

Kra n yimeskaren ttwalin dakken d iuran bu snat n tergalin i ugten, maca ilmend n R. Kahlouche (1992 : 369), iuran bu kra n tergalin d timerna i asent-terna tergalt (alɣac) n tisuddma deg kra n tallit deg umezruy. Deg tallit tamirant ur nezmir ad t-id-nessukes ɣef tergalin tifeggagin, asaka n walɣac m ara d –nemlil d amedya, deg yisem umeskar « amakur », « amuin « i d-yekkan seg « aker » KR, « aen » N.

Aar d aferdis anadday ur nqebbel asemi d beṭṭu, yecrek akk awalen i ittekkin daxel n yiwet n twacult tamawalant neɣ tasnalɣamkant. Deg tutlayt n tmaziɣt, aar yuddes anagar s tergalin (iɣes argalan fell-as i ires unamek amatu n wawal i d-yefrurin deg-s).

Tarrayt n usuffeɣ n uar deg wawal ires ɣef tukksa n yiferdisen yecban (tiɣra, ticrad n tisuddma, ticrat n tewsit, aman, atg) i tayunt, d amedya, tira d awal yebnan ɣef uar R.

Deg umawal n tmaziɣt nezmer ad d-nessemgired snat n tsekkiwin n uar, ila aar amawalan, d aar i d-yettaken anagar yiwet n twacult tamawalant. Amedya :

« Kms » kmes, kmumes, sekmes, sekmumes, akmas.
« Drɣl » derɣel, aderɣal, tiderɣelt.
Akked waẓar argalan i izemren ad d-yefk aṭas n twaculin timawalin, amedya
« Dr » idir, tiderrit, dari…

Akken nettwali deg umedya-a, yiwen n uar yefka-d aas n wawalen, yal yiwen s unamek-is, s twacult-is tamawalant. Aman n tergalin yettemgirid gar uar amawalan d urgalan ; aar amawalan yettili gar kra d asawen n tergalin, simmal aman n tergalin yuget, simmal ttilint drus n twaculin timawalanin. Ma d aar argalan yesɛa drus n tergalin, gar yiwet ar snat kan.

1.4. Alɣac

Akken aar ad yesɛu tilin, ad yuɣal d awal yessefk ad as-nernu kra n yisekkilen (tiɣra neɣ tiɣra d tergalin), isekkilen-a deg tmuɣli tasnilsant qqaren-asen alɣacen. Ɣer M. Taifi (1990 : 92) « Alɣac yesɛa azal ajeṛṛuman, yettbeyyin-d ɣer wacu taggayt taseddasant iɣer yekki wawal i d-yettwasulɣen »11

Seg uar R s tmerna n teɣra a……u ad d-nessaleɣ amyag deg talɣa taerfit aru, amyag aru yezmer ad yili d adda n tisuddma n waas n taggayin timawalin s tmerna n walɣacen n tisuddma, yura d amyag deg talɣa n yizri udem wis kra amalay asuf, imru d isem n wallal, amaru d isem umeskar. Deg tmuɣli tajeṛṛumant, alɣacen-a d ummuɣ yemmden yekkin deg tjeṛṛumt.

2. Asileɣ n umawal n tmaziɣt (taqbaylit)

Asileɣ n umawal deg taɣult n tmaziɣt ires ɣef sin n ttawilat igejdanen (asuddem d usuddes). Asuddem (ajeṛṛuman akked unfalan) d ttawil yeṭṭfen amur ameqqran deg ukala-a n usileɣ n umawal. Ma d asuddes yettwaseb ɣer tuget n yimesnilsen ur yugit ara deg ufares n umawal, gar-asen S. Chaker (1991 : 179) akken i d-yebder « Asuddes deg tmaziɣt d tumant i d-yettilin d timexa kan, afares-is ur yugit ara, ma d asuddem, ama d anemyag neɣ d anisem, d anagraw agejdan deg tdamsa tamatut n tutlayt »12

Maca deg tilawt, ma nmuqel ɣer yimawalen n waas n taɣulin gar-asen amawal n yimɣan, amawal asmidgan, amawal n yismidden… ad nwali dakken tuget n wawalen bnan ɣef ttawil n usuddes. Ilmend n wammud-nneɣ deg tezrawt n dukura i nga deg taɣult n tesnisemt (tasmidegt) d amedya, ugar n 60 % dismidgen uddisen, ɣef waya, afares yersen ɣef usuddes yeṭṭef adeg s wazal-is deg umawal n tutlayt.

Ɣer sin-a n ttawilat isnalɣanen, nezmer ad d-nernu sin n ttawilat-nnien yesɛan tawuri d tameqqant deg ufaes n umawal ladɣa deg talliyin tizgerkudin.

Amezwaru d win i d-yebder Haddadou, yerza ireṭṭalen. Haddadou, seg useggas 1985 yakan ijbed-d lwelha-s ttawil-a, ɣur-s yezmer ad yili d yiwen n ubrid n usileɣ n umawal. Aas n talɣiwin i d-yekkan seg tutlayin tiberraniyin ttumewlent deg tutlayt n tmaziɣt (taqbaylit), ass-a, ur nezmir ad tent-nessismel gar ireṭṭalen imi uɣent adeg deg tutlayt.

Ma nmuqel ɣer yigemma i d-yebder (S. Chaker, 2004) deg umagrad-is « Le berbère de Kabylie (Algérie) » gar n 35 ar 40 % deg umawal n teqbaylit yebna ɣef yirṭṭalen ladɣa seg taɛrabt (ama d taɣerfant neɣ d taklasikit).

Ttawil wis sin d tinfaliyin tukrifin i d-yebder Tidjet Mustapha, deg tezrawt n nnig turagt i ixdem deg useggas n 1998, ameskar-a iga aric i weslat n tenfaliyin tukrifin, anda i d-ibeyyen dakken tineggura-a ula d nutenti uklalent ad ilint d ttawil n usileɣ.

Areṭṭal n wawalen seg tutlayt ɣer taye, d tumant yellan d tagamant, ulac tutlayt ur nesɛi ireṭṭalen deg umawal-is. Akken i ttinigen yemdanen seg tmurt ɣer taye ula d awalen ttinigen seg tutlayt ɣer taye, maca akken i d-yebder A. Berkai (2009 : 97) ma imdanen ttinigen seg tmura tizawaliyin ɣer tmura timerkantiyin, awalen ttinigen seg tutlayin i iǧehden ɣer tid i ieɛfen.

Akeččum n wawalen iberraniyen ɣer tantaliwin n tutlayt n tamaziɣt ur yeɛdil ara, llant tid i iuza s lǧehd, asaka n teqbaylit, tacawit, tamzabit… akken llant tid i iuza acemma kan asaka n tantaliwin n unul n tmurt (tatergit d amedya anagar n 5 %,) (S. Chaker , 1996).

Ma d tinfaliyin tukrifin, ula d nutenti d tilawt yeṭṭfen amkan deg umawal. Asileɣ-nsent yella-d deg talliyin tizgerkudin. Deg yimahilen n tesnilest i d-yellan deg taɣult n tmaziɣt, tinfaliyin tukrifin ttwabdarent-d kan aka d timexa deg leqdicat-nsen. Tinfaliyin tukrifin s umata d talɣiwin tuddisin yesɛan tulmisin d tierfiyin ladɣa deg twuri-nsent, amedya,

« Yečča aqerruy-is », « Yečča times », « Yefka awal », « Yeffeɣ i leɛqel-is »

2.1. Asuddes

Asuddes d ttawil asnalɣan n usnulfu n wawalen imaynuten seg wawalen yellan yakan. Asuddes ires ɣef usdukel n uynawalen ( sin naɣ ugar) yesɛan anamek, akken-nnien, aynawalen-a zemren ad ttwasqedcen s talɣa tasimant (d ilelliyen), yal yiwen iman-is J. Moeschler & A. Auchlin (2006 : 57), awal i d-yennulfan neqqar-as awal uddis.

Talɣiwin iɣef bnan wawalen uddisen s umata d ti :

  • Isem1 + Isem2, « Aɣesmar » « iɣes » + « amar » (tamart), « Iɣesdis » « iɣes « + « idis »

  • Isem1 + (n) + Isem2, « Afus n tqabact », « Ilmendi »s « ilem » + « n » + « dis » seg « idis »

  • Isem + Amyag

  • Ifireɛqes “d yiwen n ṣṣenf n yiɣersiwen yekkin deg taggayt n yizerman d tɣiredmiwin, deg temnaḍin n tsastant-nneɣ yella s talɣa n wunti « tifireɛqest »

  • Amyag + Isem, « Amagraman » d yiwen n senf n yemɣi, imeqqi-d s umata anida llan waman « mager » + « aman »

  • Amyag + Amyag, « Creqreq » « creq » + « reɣ », d asmideg deg temnat n umalu

  • Aferdis n tjerrumt + Isem

  • « Tagersift » d adeg i d-yezgan deg taddart n Lqelɛa deg tɣiwant n Tmezrit, d awal uddis yersen ɣef « ger » + « asif »

Talɣiwin-a ur rzint ara kan kra n taɣult iman-is, d talɣiwin i nezmer ad d-nemlil akk deg taɣulin yellan deg tutlayt, tasertit, taret, tadamsa, tafellat, imɣan, timarawt, awalen atraren (deg taɣult n tussna)13, tiɣawsiwin, tuddsa tanmettit…, maca s yeiswiren yemgaraden.

Amedya gar talɣiwin yugten d tid yebnan ɣef talɣa isem1 + n + isem2.

Abrid n tmacint, mmi-s n gma, lǧameɛ n talit, lenni n temcict, tamacint n tarda…

Deg taɣult n tesmidegt, ad d-nemlil ismidgen uddisen yeffɣen berra n talɣiwin-a. D taggayt umi nsemma deg umahil-a ismidgen iɣezfanen, talɣa-nsen tezmer ad tawe ɣer 4, 5, 6… n tayunin.

Amedya, « Lemqam n Sidi med Bennu », « Lemqam n Sidi Laǧ Weɛwica », « Tadekkart n At Ɛli Webrahem »

Asileɣ deg taɣult n tesmidegt am tesmiddent daɣen ur yebni ara ɣef kra n yilugan, d asileɣ i d-yettilin aka kan. Talɣiwin ttiɣzifent yal mi ara d yettwaḥettem ɣef yimsiwal ad semgirden amkan ɣef wayeḍ neɣ amdan ɣef wayeḍ.

2.2. Asuddem

S umata, asuddem yerza asnulfu n wawalen imaynuten (tayunin timawalin) seg wawalen yellan yakan deg tutlayt. D ttawil yersen ɣef temgarda n walɣacen imleɣwiyen. Ttawil-a yerza asileɣ n wawal amaynut s tmerna n uferdis n tjeṛṛumt i wawal yesɛan tilin yakan (adda). Deg taɣult n tmaziɣt nezmer ad d-nessemgired deg ukata-a n usuddem : (asuddem ajeṛṛuman akked usuddem anfalan).

2.2.1. Asuddem ajeṛṛuman

Asuddem ajeṛṛuman yerza timerna n yiferdisen n tjeṛṛumt i wadda anemyag neɣ anisem.

2.2.1.1. Asuddem anemyag ɣef wadda anemyag

Seg wadda anemyag nezmer ad d-nessileɣ isuddimen inemyagen s tmerna n uttwaɣ, aswaɣ akked umyaɣ. Timerna n walɣacen-a n tisuddma ur tris ara deg tilawt ɣef kra n yilugan iseddasen neɣ ijerrumen i d-yettbeyyinen anwa alɣac ara d-yernun ɣer wadda n tisuddma amedya, alɣacen (s, ss)deg usaka n uswaɣ nezmer ad t-nernu i wadda « lmed » « sselmed », « ddu » « sseddu », ur nezmir ad t-nernu i wadda « af », « nad"i », « er »

Alɣacen (ttwa, ttu, ttw)n umyaɣ nezmer ad t-nernu i wadda « qqes », « ttwaqqes », « rnn », « ttwarnu », ur nezmir ad t-nernu i wadda « lmed », « af », « er »

Alɣacen n umyaɣ(my, mm) nezmer ad t-nernu i wadda « af », « myaf », maca ur nezmir ad t-nernu i wadda « lmed »

Maca, yezmer wadda n tisuddma ad yeqbel sin n walɣacen ayen umi neqqar alɣacen isemlalen.

Aswaɣ, yettili usileɣ-is s tmerna n yiwen seg walɣacen-a (s, ss, sse, ssu) i wadda anemyag amedya, azwir s- ad tnernu i wadda « Bedd » ad d-yefk « sbed », « Nnerni » « snern »i, « Ečč » « sečč « 

Azwir sse- ad t-nernu iwadda « Rwel »ad d-yefk « sserwel », « Ddu » « sseddu », « Ers » « ssers ». Azwir ssu ad t-nernu i wadda « Ffeɣ » ad d-yefk « ssuffeɣ »

Deg kra n yisaka, timerna n uzwir ussid ss- igellu-d s temlellit deg wadda n tisuddma , amedya

« Afeg » « ssifeg » temlellit ɣer tazwara a ………….i
« Imlul » « ssimle »l temlellit ɣer taggara u………....e
« Irqiq » « ssirqeq » timlellit ɣer taggara i………….e

Deg wayen yerzan attwaɣ, s umata yettili-d usuddem-is srid seg umyag amsuk s tmerna n uzwir (ttu, ttw, ttwa, mm/nn) i wadda anemyag amedya, azwir ttu- ad t-nernu i wadda « Beddel » ad d-yefk « ttubeddel », « Dawi » « ttudawi ». Azwir ttw/ttwa- ad t-nernu iwadda « Azen » ad d-yefk « ttwazen », « Ddem » « ttwaddem ». Azwir mm/nn- ad t-nernu i wadda « Els » ad d-yefk « mmels », « Zlu » « mmzel », « Ečč » « mmečč », « Bru » « nnebru »

Amyaɣ, yettili usileɣ-is s tmerna n (my, mye, myu, m) i wadda anemyag amedya, azwir my-ma nerna-t i wadda « If » ad d-yefk « myif », « Asem » « myasem », « Err » « myer ». Azwir mye-« Kcem » « myekcam », azwir myu- « Zzem » « myuzzam », « Issin » « myussan ». Azwir m- « Nadi » « mnadi », « Gaber » « mgabar ».

Ɣer taggara n ukala-a ad d-nernu asuddim asemlal, d asuddim yebna ɣef tmerna n sin walɣacen i wadda anemyag. Win yugten, d asemlal ms-, yezmer ad yuddes d umyaɣ akked uswaɣ amsuk, amedya : « azel » « sazel » « msazel », « ečč » « sečč » « msečč »

2.2.1.2. Asuddem anemyag ɣef wadda anisem

D ttawil n usileɣ yersen ɣef tmerna n walɣac anemyag (s, m/sm-)14 i talɣiwin tinismawin yemgaraden. Tawuri n walɣacen-a, ttaran taggayin tinismawin ɣer taggayin tinemyagin amedya, « Amsed » « semsed », « awal » « siwe », « amaɣbun » « smuɣben » , « amahbul » « muhbel/smuhbel »

Isem asuddim yezmer ad d-yili seg wadda anisem yakan am wakken i izmer ad d-yettwasuddem seg wadda anemyag. Tuget n leqdicat yellan ɣef usileɣ n umawal deg taɣult n tmaziɣt fkan azal ugar i usileɣ n yismawen seg wadda anemyag. D tidet, d ttawil-a (asuddem seg wadda anemyag) i ugten, maca ula d win yebnan ɣef wadda anisem yesɛa amkan-is deg ukala-a n usileɣ n umawal.

Seg wadda anemyag nezmer ad d-nessuddem isem n tigawt, isem umeskar, isem n wallal, Arbib, ihi seg yiwen n wadda nezmer ad d-nessuddem ugar n talɣa (Tidjet M, 2013). Isem n tigawt yemmal ayen i d-ierrun, tulmisin-is tigejdanin d ti :

Tafelwit 01 : isem n tigawt 

Ticreḍt tigejdanin

Askkim

Adda n tisuddma

Isem asuddim

Tawsit
Amalay – asuf

a……………
a……………ia………………u
i………………..i
u………………..i
u……………….u
Ø

Mured,Ali, Zwi
Semlil, ɣil
budd
bedd, qqim
ečč
zzu
urar, ffad

Amured ,Alluy,Azway
Asemlili, Aɣili
Abuddu
Ibeddi, Iɣimi
Učči
Uzzu
Urar, fad

Amalay – asget

i……………..an

Err-d

Iriran

Asuf - unti

Ta…… a
Ta
…… .i
Ta
…… it
Te
…… .
Ti
…… i
Tu
…… a

Irid
Del, Ssusem, Gen
Dari
Iwzil , Iwriɣ
Zleg , Zegzew
Aker

Tarda
Taduli, Tasusmi, Taguni
tadarit
Tewzel, Tewreɣ
Tizelgi, Tizegzewt
Tuker
a

Unti – asget

Ti……
Tu
…… in

Rzef
Uɣal

Tirezzaf
Tuɣalin

Tuget seg yismawen n tigawt deg tilawt d ismawen umyigen ikmamen daɣen, asaka n yisem tira yemmal tira isem n tigawt, yemmal tira-nni s timmad-is. Učči, yemmal isem n tigawt, terza tigawt n wučči, yerza učči lmakla-nni s timmad-is.

Isem n umeskar yemmal win i ixeddmen tigawt, ilmend n (Nait Zerrad K, 1995b), asileɣ n yisem n umeskar yettili-d s tmerna n uzwir am- neɣ d timexṭa s tsenfelt-is an- mi ara yili deg ufeggag n umyag-nni n tisuddma yiwet seg tencucin (labiales) m,b,t,w.(wali tafelwit i d-iteddun).

Tafelwit 02 : isem n umeskar

Askkim

Adda n tisuddma

Isem asuddim/isem umeskar

Ame……


Am…… u
Am
…… a
Im
…… .
Ane……
aReRRaR

amuRiR

Krez, Zwi


ẓẓall,
eks
inig
lmed
sselmed, smed
a
en

Amekraz, Amezway (yezmer ad yili daɣen d isem n wallal)
Amallu
Ameksa
Iminig
Anelmad
Aselmad, asemmad
Amu
in

Llan yismawen imeskaren ur nesɛi adda n tisuddma deg tmaziɣt, s umata d ismawen i d-ikecmen deg tutlayin tiberraniyin ladɣa deg tefansist akked taɛrbt gar-asen ad nebder wi: abulisi, aǧaarmi, apumpyi, lqayed, aɛeki

Isem n wallal yemmal-d taɣawsa s wayes tera tigawt, yettaleɣ deg tuget n yisaka s tmerna n walɣac s- i wadda anemyag. Ttawil-a ur yugit ara ma nesserwes-it ɣer ttawilat-nnien am yisem n tigawt, isem umeskar ladɣa deg tantala n teqbaylit, azwir s- « Agem », « asagem », « Gnu », « isegni », « tisegnit, », « Qqes », « tisiqqest ». Azwir am/im- « Zwi », « amezway », « Ddez », « amaddaz ». Yezmer daɣen akken i d-nebder deg yimedyaten yezrin dakken awalen « amezway », « amadaz », zemren ad d-mmalen daɣen isem umeskar.

Ma d ayen yerzan arbib, deg leqdicat i d-yellan tazwara ɣef tesnilest tamaziɣt Basset (1952, 1957), (Galand, 1960), (Bentolila, 1981) ur fkin ara azal i taggayt-a tamawalant, ttwalin ulac kra n temgarda gar n urbib akked yisem amilan. Arbib deg-s akk ticrat yellan deg yisem amilan, yezmer ahat d ayen yeǧǧan isnilsanen-a sasemlen-t deg yiwet n taggayt.

Amezwaru i d-yerran lwelha-s ɣer taggayt-a d (Penchoen, 1973/a – b) ɣef tmeslayt n walas alemmas akked (S. Chaker, 1983) ɣef tmeslayt n teqbaylit. Ɣer yineggura-a tamgerda yellan gar urbib d yisem amilan tres ɣef twuri n zyada yesɛa urbib, d tawuri ur nelli deg yisem amilan. Deg uswir aseddasan, arbib yezmer ad yefer isem war ma tekki gar-asen tenzeɣt yerna ad yili deg waddad ilelli, isem amilan → arbib (deg waddad ilelli) amedya, « argaz ameqqran », « aqcic ameẓẓyan », « afus aberkan ».

Tulmist-a terza kan arbib, ma d isem amilan ur yezmir ad yessefer isem-nnien war ma tekka gar-asen tenzeɣt, amedya: afus (n) « taqabact »/ tqabact, axxam (n) « argaz » / w/urgaz

S wudem amatu, asileɣ n urbib ibedd ɣef umyag n tɣara. S umata, ilmend n K. Nait Zerrad (1995b), arbib yettaleɣ s tmerna n uzwr « am » i umyag neɣ edd deg tsenfal-is neɣ s tmerna n udfir « an », « imɣur » « ameqqan », « izdig », « azedgan ».

2.2.2. Asuddem n yisem seg wadda anisem

Deg yiseggasen-a ineggura leqdicat yemmugen ɣef tesnawalt n tutlayt n tmaziɣt (taqbaylit) ladɣa deg wayen yerzan asileɣ n umawal ayen umi neqqar (la synthématique berbère), uzan aas n temsal yellan deg talliyin yezrin, ur asent-yettunefk ara wazal (Tidjet M, 2013).

Asileɣ n yismawen seg wadda anisem yerza s tuget ismawen n yimezdaɣ, seg wadeg n tmezduɣt (tamurt, lɛerc, aɣir, taddart) nezmer ad d-nessudem isem n umezdaɣ/tamezdaɣt akked tutlayt n temnat-nni. D amedya : « Lezzayer », « azzayri », « tazzayrit (tamezdaɣt) » « tazzayrit (tameslayt), « At Ɛidel », « aɛidli », « taɛidlit (tamezdaɣt) », « taɛidlit (tameslayt) »

2.3. Asileɣ anfalan

Talɣiwin tinfaliyin d tumant taqburt deg tutlayt n tmaziɣt, d asmil yuget deg tutlayt, d tasekka yeṭṭfen adeg s wazal-is deg ufares n umawal. Ɣas akken deg tezrawin tismazaɣin taggayt-a tuqa, akken i d-yebder (NaÏt-Zerrad K, 2003 : 28) “Ttawil-nnien n usileɣ n umawal yeqqimen ur yettwassen ara d asuddem anfalan, yezmer ahat, ilmend n luɛara yellan deg usuffeɣ n walɣacen yesɛan kra n unamek ibanen15 .

Deg tmuɣli tadkudant, asmil-a n umawal mazal-it yedder. Maca, ilmend n ugama n usileɣ-is i d-yellan deg talliyin tizgerkudin si tama, akked ttawilat iɣef ires usileɣ-is si tama-nnien (timerna n walɣacen infaliyen) ur as-yettunefk ara wazal.

Deg tallit tamirant (tadkudant), alɣacen-a sruen azal asnamkan-nsen deg tutlayt, dayen yeǧǧan azraw-nsen deg waas n yisaka d awezɣi (Haddadou, 2011). D tikti daɣen iɣef d-yemmeslay (Kahlouche R, 1996) deg umagrad-is tasnilest d tesnalest anda i d-yemmeslay ɣef walɣacen infaliyen, yettwali dakken yewɛer ad d-yini edd deg tallit tadkudant ma yella kkin walɣacen-a deg uar n wawal, neɣ ttwarnan kan deg yiswi anfalan imi yewɛer urmaq-nsen.

Deg tmuɣli tadkudant, asemgired n talɣiwin tinfalanin deg umawal umris d ayen yuɛren, anagar akken i d-yebder (Tidjet M, 2013 :59) ma nga aserwes gar tantaliwin d tmeslayin s wyes ara nessiwe ad d-nin ma d talɣiwin tinfaliyin naɣ ala. Asaka n walɣacen q- d c- deg uqemmuc (imi), ɛ- deg aɛrur, arur deg tcelit.

Ilmend n M. Grammont akken i d-yettwabder sɣur (Haddadou M – A, 1985 :146) asileɣ anfalan yeba ɣef snat n tsekkiwin :

Tasekka tamezwarut terza tamawalt (asnirem) d tulsaslant yersen ɣef uɛiwed n ufares amsislan n les (les n tɣawsiwin, ṣṣut n yimdanen, ṣṣut d usuɣu n yiɣeriwen…), amedya,

« Beɛbeɛ », seg « beɛ + beɛ » « asbeɛbeɛ », « Beḥbeḥ », seg « beḥ + beḥ » asbeḥbeḥ », « Degdeg » seg « deg + deg » « adegdeg, asdegdeg », « Ṭebṭeb » seg « ṭeb + ṭeb » « aṭebṭeb, asṭebṭeb »

Tasekka tis snat d asileɣ yebnan ɣef usuddem ayen umi neqqar asuddem anfalan, ttawil-a iḥuza aṭas n yinurar deg umawal n tmaziɣt.. Ticraḍt n tisuddma iɣef yres usmil-a ssawḍent ad snernint ummuɣ n tayunin yellan deg tutlayt, rnu ssishilent akeččum-nsent ɣur-s (ɣer tutlayt) (Chaker S, 1981).

Alɣacen infalanen ttakken tanila (orientation) tanfalant i unamek amezwaru n uynawal adday, tin ɣur-s, asuddim anfalan iseɛɛu dima azal asnamkan i irennu i wadda n tisuddma (Tidjet M,2013).

Ilmend n (Haddadou M – A, 1985), tuget n yisuddimen n usmil-a ttumewlen, acku si tama, timerna n walɣacen isuddimen i wadda n tisuddma ur ttbeddilen ara talɣa taddayt n tayunin-a, si tama-nniḍen, deg tmuɣli tadkudant tayunin-a tisuddimin ur sɛint ara tillin tasimant.

Asuddem anfalan ires ɣef tmerna n walɣacen infaliyen i wadda n tisuddma (adda anemyag neɣ anisem). Deg ttawil-a ad nessemgired asuddem s uslag (dérivation par redoublement) akked usuddem s usewel.

Asuddem s uslag akken i d-yebder (Berkai A, 2009: 45) « Aslag yezmer ad iaz adda d akemmali neɣ yiwet n tergalt kan i d-igellun dima s uɣelluy n teɣri »16 Aslag n wadda n tisuddma asaka n wadda anemyag, deg teqbaylit yerza anagar ifeggagen bu snat n tergalin, amedya, « Denden » seg « den », « Deqdeq » seg « deq », « Kefkef » seg « kef »

Deg tantala tatergit, aslag yezmer ad iaz ula d ifeggagen bu kra n tergalin asaka n klefklef < seg klef (s’embrouiller dans ses paroles), erranerran< seg erran/ ren (fait de tourner sans cesse, ren< tourner, changer de direction (F. I: 285) yettwabedred daɣen sɣur (Berkai A, 2009: 45) .

Ma d addayen inismawen ad d-nemlil ismawen n timarawt aska n baba, nanna, dadda, asemi deg kra n yismidden qiqi, aa, ǧaǧa…, neɣ deg yimɣan ilili, aɣiɣa… (Tidjet M, 2013).

Deg usuddem s usewel, alɣacen iɣef yres ttawil-a n usileɣ zemren ad ttwasuddsen gar-asen, d ayen yeǧǧan armaq-nsen ur yelli d ayen isehlen. Iwilen-a llan gar-asen wid yesɛan azal n ucemmet; aɣenǧur, axenfur. Llan wid yesɛan azal n usemi wid i d-yettakken ayen umi neqqar imsileqqen (les hypocoristiques) d amedya tafuset (Haddadou M, 2011).

Gar walɣacen infalanen i imucaɛen i d-ikeččmen deg ttawil-a n usileɣ ad d-nebder d amedya17, alɣac - « nunne », « enne », tuzya, adewwe, alɣac q – c- « aqemmuc » « imi », alɣacen-a yezmer mmalen acemmet neɣ asemɣe. Alɣac c/č- « aɛeqquc » « aɛeqqa », d asemi akked walɣac ɛ- « aɛebbu » « bu » deg tumabt, « aɛrur » « arur » deg tantala tatergit (Haddadou M - A, 2011: 94).

2.4. Ireṭṭalen

Seg talliyin timensayin (tiqburin), tamaziɣt tella deg unermis imezgi d tutlayin timeqqranin (tafniqit d yefniqeyen, talainit d yegrigyen akked yirumaniyen, taɛrabt d waɛraben, tafransist d yefransisen). Yal yiwet seg tutlayin-a teǧǧa-d lǧerra-s deg tutlayt tamaziɣt, maca s yeswiren yemgaraden.

Lixsas yellan deg umawal yerzan aas n taɣulin ladɣa tid i icudden ɣer tudert n yal ass deg tamaziɣt si tama, d uayer-is deg tmetti (tuɣal deg rrif) si tama-nnien, fkan afud i yal taɣerma akken ad teẓẓu amawal-is deg-s.

Ireṭṭalen seg tutlayin yellan send akeččum n waɛraben ama d tafiniqit neɣ d talainit d imeṭṭuyac kan i d-yeqqimen ass-a deg tutlayt n tmaziɣt. Wid i mazal dren kra deg-sen ttwaerzen s tallelt n tesnisemt ladɣa tasmidegt, kra tɣumiten taɛabt deg usaka n tefniqit akked tefranist deg usaka n tlainit.

Taɛabt d tefranist, d tutlayin i iuzan aas amawal n tmaziɣt deg tmuɣli tadkudant. Taɛrabt tella deg unermis akked tmaziɣt seg tasut tis VII ar ass-a, azal n 15 n leqrun. Rnu ɣur-s, anzi yellan gar-asent (taɛrabt-tamaziɣt) deg yeswiren isnilsanen yemgaraden akken i d-yebder D. Cohen (1968: 1318) « Deg tuddsa n yinagrawen isnalɣanen i yeǧhed yinzi gar tutlayin tiemsamin »18 , yerna yessashel-d akeččum n wawalen ireṭṭalen seg taɛabt.

Tasut tis XIX, d tasut yellin tawwurt i yinurar ussnanen yemgaraden, ladɣa tatiknulujit i d-yeglan s yimawalen uzzigen. Tasut tis XIX daɣen, d tasut i d-yeɣlin d ukeččum n fansa ɣer tmurt n Lezzayer. Akeččum n Frana akken i d-yegla s ubeddel deg tɣessa n tmetti (tuddsa tanmettit)19 yegla-d daɣen s ttawilat atraren yellan d imaynuten ɣef tmetti-a.

Ireṭṭalen seg tutlayt tafansist ula d nutni ǧehden, maca s umata, rzan kra n taɣulin kan i icuden ɣer tussna, tasertit akked kra n tɣawsiwin.

Deg uswir asnilsan akken i d-yebder ‘Imarazene M, 2007: 31 – 32) deg udlis-is Manuel de syntaxe berbère, llant kra n tsekkiwin n yireṭṭalen, ttwasisemlen ilmend n tfesna n temsertit akked ukeččum-nsen deg unagraw amsislan, asnimeslan akked usnalɣan n tmaziɣt: ireṭṭalen yettumewlen d ikemmaliyen, ireṭṭalen yettumewlen d azgen kan (aric deg-sen kan) akked yreṭṭalen ur yettumewlen ara mati amedya, « Lqelɛa » seg « Lqalɛa/Qalɛa », « Meckura » seg « Cakur/ Cakara », « Lexmis » « Lxamis » d ass n umalas, « Tajmaɛt » seg « Ljamaɛa », « Timeqbert » seg « Maqbara », « Alwi » seg « Law »…

3. Tasnamka

Aswir wis sin iɣef yezmer ad yettwazrew wawal d aswir n unamek, tussna i d-yelhan yid-s d tasnamka tamawalant. Awal tasnamka iban-d ɣer taggara n tasut tis XIX sɣur amesnilsan afansawi (Michel Bréal,1832 – 1915). Awal tasnamka, yekka-d seg umyag agrigi sêma, atos yebɣan ad yinin “signifier”, “vouloir dir”, akked sêmeion (azmul) M. Mahrazi (2011: 171).

Tasnamka deg tazwara telha-d d umhaz n unamek n wawalen deg wakud (tasnamka tazgerkudant), sin ɣer-s, tessahrew taɣult-is tuɣal telha-d daɣen d yinumak i izmer ad yesɛu wawal neɣ tafyirt deg tmuɣli tadkudant.

3.1. Tasnamka tamawalant

S tenmegla ɣer tesnalɣa tamawalant i d-yelhan d tuddsa tasnalɣant n wawalen, i izerrew taɣessa n wawalen akked wassaɣen isnalɣanen yellan gar-asen. Tasnamka tamawalant tzerrew tuddsa tasnamkant n wawalen.

Tsellet inumak n wawalen akked wasaɣen isnamkanen i izemren ad ilin gar-asen. Tasnamka tamawalant, tessemras imekta i icudden ɣer uzmul amesnilsan amedya: deg uzraw n unagraw asnamkan simal teggar-d ugur n tgetnamekt akked tmegdiwt...

3.1.1. Anamek

Tanakti n unamek tella gar wuguren igejdanen i iceɣben imesnilsen seg zik aya, ayen yeǧǧan flalint-d aas n tiriyin yekkaten ad sbadunt anamek, ar ass-a mazal ur yesɛi tabadut i irekden.

Akken ad tili tbadut yemmden ɣef demma-s, yessefk deg tazwara imesnilsen i d-yelhan d usentel-a ad tgezmen deg rray ɣef wacu ara tebnu tbadut n unamek. Ma ɣef unamek n wawal-nni am tayunt tamawalant kan, ilmend n wattal i iseɛɛu deg tefyirt, ilmend n wassaɣen i iseɛɛu d umsisɣul…

Ɣer K. Baylon (1995: 36) anamek n wawal ires ɣef sin n yiswiren:

Aswir amezwaru yerza anamek yesɛa deg tutlayt, d anamek yettwassnen ɣer yimsiwal n tutlayt. Wid i tt-yessemrasen sɛan fell-as tamussni terked ayen umi neqqar anamek adday yerna yettwassen akk ɣer yimsiwal.

Aswir wis sin yerza anamek n usemres-is, d udem yettbeddilen ilmend n waas n temsal. Ayen yeǧǧan anagraw asnamkan ur yefri ara (ur yerkid ara) yezga yuɛer akken ad udd tilist-is.

Anamek d ayen i icudden ɣer wattal n usemres, ɣer uayer n win i d-yettmeslayen, ɣer ugama n usentel iɣef d-yettmeslay, mesub icudd ɣer wayen umi neqqar tasnigit.

3.1.2. Attal

Imekti attal deg tazwara yerza aris yuran, d anamek amatu i ibɣa ad d-yessegzi neɣ d tikti tamatut i ibɣa ad yessawe walbeɛ. Awal deg ugama-s d agetnamkan, yezmer ad yesɛu ugar n unamek, ihi, asemgired gar yinumak-a ur yezmir ad d-yili anagar ma yekcem deg tefyirt, deg uris…

Attal yerza anamek, yettaddam wawal ilmend n wayen i as-d-yezzin. Ɣer J. Dubois (2007: 116) “Neqqar attal neɣ attal imawi, anda i d-tezga kra n tayunt deg uris akemmali, yaɛni iferdisen yezwaren neɣ i d-yeṭṭafaren tayunt-a, d ayen i as-d-yezzin”20

Ilmend n A-M. Chabrolle-Cerretini (2006: 89) imekti attal yezmer ad yerzu: tilawt tasnilsant, mi ara d-yemmal assaɣen yellan sdaxel n uris. Yezmer ad yerzu tilawt ur nelli d tasnilsant (tamefɣilsant) mi ara d-yemmal asdukkel gar afares n tayunt akked twetlin n ufares-is.

Deg tmuɣli taseddasant, attal asnilsan yerza anamek i tettaddam kra n tayunt ilmend n yiferdisen i as-d-yezzin deg tefyirt aamedya, awal afus, deg unamek-is amatu yemmal-d agmam deg tfekka n umdan neɣ n kra n tɣawsa. Maca mi ara d-yekcem deg tefyirt yezmer ad yeddem ugar n unamek. « amdan-a yesɛa afus ɣer ddula », « amdan-a kemmil ufus-is, taɣawsa i teǧǧi sdat-s ur ttettafe ara ».

Deg umedya amezwaru awal afus yemmal-d assaɣen yesɛa umdan-nni ɣer ddula (tamussni), ma deg umedya wis sin, awal afus yemmal-d tukera.

Ma d attal amefɣilsan yerza tagruma n tegnatin ideg d-yella ufares n wawal-nni. Tignatin-a zemrent ad ilint d tinmettiyin, tinmezrayin, d tidelsanin…

3.1.3. Amsisɣul

Tutlayt d tagruma n yizmulen yuddsen akken iwata deg unagarw umi isemma Saussure anagraw asnilsan. Deg tmuɣli-s ayen akk ur nekki deg unagraw-a ur yekki deg tutlayt. Maca tella tilawt yeffɣen berra n unagraw asnilsan ur nezmir ad nerr deg rrif. Akken i d-yebder Jean Dubois (2007 : 405) deg tbadut i d-yefka i umsisɣul « Neqqar amsisɣul, ayen (yedren = l’être) neɣ taɣawsa ɣer wayen yezmer ad yuɣal uzmul asnilsan deg tilawt tamefɣiles »21 Tilawt tamefɣilest terza assaɣ yellan gar uzmul asnilas yebnan ɣef umsil d wunmik akked wayen i d-yemmal deg tilawt. Akken-nnien, amsisɣul yezmer ad d-yettwasegzi s wassaɣ yella gar wawal d wayen i d-yemmal. tiɣawsiwin, timiranin, tigawin. Ɣer G. Mounin (2004 : 284) deg tbadut i d-yefka i temsisɣelt yenna-d dakken “Tutlayt, s timmad-is d tagruma yuddsen d talɣiwin, ur tesɛi tillin anagar ma tella deg wassaɣ d termit sɛan yemsiwal d umaal. S umata, tamsisɣelt d assaɣ-a yellan seg uzmul ɣer tilawt22

3.2. Assaɣen isnamkanen

Assaɣen isnamkanen, d tisekta tisnamkanin i zemren ad sɛun wawalen. Deg taɣult n tmaziɣt am taɣulin n tutlayin tigamanin-nnien, nezmer ad d-nessemgired uku n tsekta tigejdanin23 :

3.2.1. Tasekta tamenzamekt

Anamek amenzamek n wawal d anamek-is amsisɣul, deg tmuɣli tanmuddist, ulac kra n wassaɣ gar talɣa n wawal d wayen i d-yemmal (arasaɣ). Akken-nnien, ayen i d-yemmal deg tilawt (amsisɣul) yezmer ad yeddem ismawen-nnien, amedya, « Tawwurt », deg tantala tAqbaylit, « tiflut », deg tantala n lmaruk, « porte » deg tutlayt n tefansist, « igenni », « ijenni », ciel, « iger », « ariq », « champ ». Awalen-a mmalen-d yiwet n tɣawsa, maca ulac kra n wassaɣ gar talɣa n wawalen-a akked tɣawsa-nni i d-mmalen, d assaɣ yersen ɣef umsasi gar yimsiwal n tutlayt.

Llant kra n tsuraf yerzan assaɣ yellan gar talɣa d unamek n wawal, d tisuraf ara d-nemlil deg umawal ulsaslan. Deg uswir amsislan, awalen-a bnan ɣef les n tɣawsiwin, n yimdanen, asuɣu n yiɣeriwen24… « cercer » yebna ɣef umsefer n yimesla i d-yemmugen seg ucercer n waman, « gerger » yekka-d seg yimesla i d-yekkan seg taɣect

3.2.2. Tasekta tayamekt

Ɣer (Jean Dubois, 2004, 111) « Taydamekt tezmer ad tcudd ɣer termit n temɣiwent tasnilsant akk neɣ ɣer tin n kra n ugraw kan, »25 Tawuri tayamekt n yiwet n tilawt tezmer ad temgired deg temɣiwant ɣer taye. Isnilsanen s umata sbadun-d tayamekt s tenmegla ɣer unamek amenzamek n wawal.

Tasekta tayamekt n wawal tcudd s waas ɣer uayer d wattal n usemres n wawal-nni. Tasekta-a tezmer ad tettwasemres ɣef sin n yiswiren, tezmer ad tili d aceba (d azal), akken i tezmer ad tili deg unamek n ucemmet amedya,

« d izem » argaz-a am zun d izem.
« d tasekkurt / d tafruxt » taqcict-a d tasekkurt.
« d azrem » amdan-a d azrem.
« d tagarfa » amzun d tagarfa.

Deg sin n yimedyaten imezwura, tawuri tayḍamekt n wawalen « izem » d « tsekkurt », mmalen-d acebbeḥ, tirugza d tebɣest, ma deg sin n yimedyaten ineggura mmalen acemmet, leqbaḥa, tixidas atg.

3.2.3. Tasekta tanmuddist

Assaɣ anmuddis d assaɣ i icudden ɣer uswir aseddasan, d anamek i d-ittekken seg usdukel n wawalen. Deg tutlayt n tmaziɣt assaɣ-a yuget nezzeh, nezmer ad d-nebder kra n yimedyaten gar-asen :

« Yečča times » yemmal-d lefqaɛat ; asdukel n wawalen-a fkan-d talalit i unamek d amaynut, dayen i icudden ɣer tilawt yellan berra n unamek ajerruman n tefyirt-a.
« Yesres anzel »yeḥbes lxedma, ur ixeddem ara
« Yerẓa-d adrar » yaɛya
« Yesɛa iles » yessen ad yehder

3.2.4. Tasekta tanmudemt

Assaɣen inmudmen, d inemgalen n wassaɣen inmuddisen, d assaɣen yerzan asdukkel n yinumak n wawalen anida, wa yezmer ad yeṭṭef adeg n wayeḍ deg kra n wattal aseddasan. Assaɣen inmudmen deg tutlayt n tmaziɣt ugtent ugar n wassaɣen inmuddisen, nezmer ad ten-d-nesnegrew deg tsekkiwin-a :

3.2.4.1. Tamegdiwt

Tamegdiwt, d assaɣ asnamkan yettilin gar sin neɣ ugar n wawalen i d-yemmalen yiwen n unamek. Neqqar tamegdawt, snat naɣ ugar n talɣiwin yesɛan yiwen n unamek amenzamek ameday, « tawwurt » « tiflut » « lbab », « tagelzimt » « tagesrart », « lmeqli » « bufru » « awa », « tagrurt » « taneqlet »

3.2.4.2. Tameglawalt

Tameglawalt, d imekti i d-yemmalen tanmegla n unamek, akken-nnin, neqqar tameglawalt, tayunin yellan anamek d anemgal. Yettili tikwal, mi ara nebɣu ad d-nud anamek n wawal nettuɣal ɣer unemgal-is, d ttawil i sseqdacen yemsiwal ladɣa ma ur yelli wawal i d-yemmalen tikti i bɣan ad senfalin amedya, « tama n wadda » « tama ufella », « ddaw n ubrid » « nnig n ubrid », « axxam ufella » « axxam n wadda », « taɛkemt ẓẓayen » « taɛkemt xfifen ».

Da tanmegla tella deg tilawt gar snat n tamiwin, iberdan, ixxamen akked tɛekmin, maca ur nezmir ad d-nessegzi tanmegla yellan gar-asen ɣef waya kecmen-d yinemgalen-a (w)adda <afella, ddaw < nnig, lxeffa < taẓẓeyt. Am waken daɣen i ttilin d tiyigwin kan, sin sin. Amedya, « ameqqran » « ameẓẓyan », « amelan » « amessas », « awtem » « tawtemt », « aɣezfan » « awezlan »

Tamawt: Tikwal, tameglawalt tettili d aserwes gar tɣawsiwin, imdanen…

Amedya:

axxam-a meqqer kter wakken yella zik.
tura tḥerceḍ kter wala uqbel.
Inemgalen n wawalen « meqqer », « tḥerceḍ » deg yimedyaten-a d uffiren, ur d-ttwabedren ara s talɣa tusridt, deg umedya amezwaru yettwasegza-d s tenfalit « kter waken yella zik » « meẓẓi », amedya wis sin s tenfalit « kter wala uqbel » « tiɛugent/ teɛɛugneḍ ».

3.2.4.3. Tagetnamekt d teynisemt

Deg tesnamka, tagetnamekt temmal tuget n yinumak, tagetnamekt s umata tettnadi ad d-tefk akk inumak i izmer ad yesɛu wawal d amedya, awal « ixef « yemmal:

« aqerru »
« tagara n kra n tɣawsa » (ixef n wedrar)
« ikerri » yelhan

Ma d taynisemt, d asaka yemgaraden, ɣer J. Peytard & E. Genouvrier (1970: 270) aynismanen, d awalen yesɛan yiwet n talɣa tamsislant yemgaraden deg unamek. Ma ɣer G. Mounin (2004: 164), « Taynisemt, d assaɣ yellan gar snat (neɣ ugar) n talɣiwin tisnilsanin yesɛan yiwen n wummsil, maca unmiken mgaraden. Talɣiwin i d-yemmalen assaɣ-a, neqqar-asent taynisemt ».26 Akken-nnien, neqqar taynisemt mi ara d-yili sin n waynawalen a1 + a2 cudden ɣer yiwen wummsil, mgaraden deg unamek. Taynisemt teba deg tilawt ɣef snat :

Taynudlift, tettili gar sin n wawalen i iɛedlen deg tira yemxalafen deg unamek.
Amedya, « ifer » ifer n useklu, ifer n wefrux… « ifer/iffer » ifer deg uxxam (tufra). Akked teyenmeslit i d-yettilin gar sin n wawalen i iɛedlen deg ususru yemgaraden deg tira amedya, « ger » deg ger isɣaren ɣer lkanun, « gar » deg gar yiḍ d wass.

Taggrayt

Ayen akka yettwaxedmen ar tizi n wass-a deg tesnawalt n tutlayt n tmaziɣt ladɣa tantala taqbaylit yezga yettabaɛ-it lixṣas, ttmagarent-id waṭas n wuguren d yiɛewwiqen. Iɛewwiqen-a rzan aswir asnalɣan akken rzan daɣen aswir asnamkan. Ssebbat n wanecta ugtent, ad d-nebder d amedya, amawal n tmaziɣt s umata neɣ taqbaylit s unamek usdid ar tura mazal yella wayen ur d-yettwajemɛen ara deg-s asaka n taɣult n tesmidegt. Ayen yeǧǧan simal ad d-nettemlil talɣiwin timaynutin ara d-yessegrayen s yisteqsiyen ɣef wayen yemmugen tazwara.

Deg tutlayin yettuqedmen yecban taglizit, tafansist, taɛabt, ugten yidlisen yemmugen ɣef tesnawalt n tutlayin-a. Idlisen-a yettwajmeɛ-d deg-sen akk wayen yurzen ɣer uzraw n wawal deg uswir n talɣa akked unamek. Imahilen s talɣa-a uqan deg taɣult n tmaziɣt.

1 « La lexicologie, désigne plus particulièrement la science qui étudie le lexique ou le vocabulaire. Désigne aussi la réflexion théorique sur les

2 « La lexicologie est une science qui s’occupe de l’analyse sémantique des différentes relations de sens qui existent entre les paradigmes lexicaux d

3 « Un mot résulte de l’association d’un sens donné à un ensemble de sons donné susceptible d’un emploi grammatical donné ».

4 Asedger yerza s umata attal n usemres n wawal deg tefyirt, imi yezmer wawal ɣas ma yeḥrez talɣa-s, ad ibeddel anamek seg wattal ɣer wayeḍ. Ayen

5 « L’élément linguistique significatif composé d’un ou plusieurs phonèmes ».

6 « En français, il est également difficile de déceler dans tous les cas si l’on a affaire à un, deux ou trois mots »

7 « La flexion est un procédé morphologique consistant à pourvoir les racines (verbales, nominales, etc) d’affixes ou de désinences ; ceux-ci

8 « Le lexème est l’unité de base du lexique, dans une opposition lexique / vocabulaire, où le lexique est mis en rapport avec la langue et le

9 « Lexème, est l’unité de deuxième articulation, donc porteuse de signification, qui peut être indécomposable en unités plus petites ».

10 « Les premiers travaux sur le berbère, et tout particulièrement sur son lexique, ignorent la notion de racine (Cf. Bounfour/Chaker/Lanfry 1995).

11 « Le schème à une valeur grammatikal, il indique à quelle catégorie syntaxique le mot formé appartient ».

12 « la composition n’est en berbère qu’un phénomène sporadique, peu productif, alors que la dérivation, tant verbale que nominale, constitue un

13 Berra n talɣiwin i d-yemmalen irman usnanen, akk talɣiwin-nniḍen d asuddes agdudan.

14 Talɣa n walɣacen-a, tettban-d am tin n walɣacen n uswaɣ amsukk maca, deg twuri mgaraden. Imyagen i yersen ɣef ttawil-a n usileɣ (ɣef wadda anisem)

15 « Une autre formation lexicale qui reste peut connue est la dérivation expressive, peut être qu’il n’est pas toujours facile de dégager des

16 « Le redoublement peut concerner la base entière ou une consonne avec souvent enchâsemment d’une voyelle ».

17 Wid yebɣan ad walin s telqi annar-a n usileɣ anfalan ad yemmuqel imahilen-a (S. Chaker . 1981, M. A. Haddadou . 1985, 2011, M. Tidjet. 2013).

18 « C’est dans l’organisation des systèmes morphologiques que les ressemblances entre les langues chamito-sémitiques sont les plus fortes »

19 Gar n yinekcamen i d-ɛeddan ɣef tmurt n Lezzayer s umata, anagar anekcum afransis i yessawḍen ad iḥaz akken iwata taɣessa tanmettit, yekcem tudrin

20 « On appelle contexte ou contexte verbal, l’ensemble du texte dans lequel se situe une unité déterninée, c’est-à-dire les éléments qui précèdent ou

21 « On appelle référent l’être ou objet auquel renvoie un signe linguistique dans la réalité extralinguistique »

22 « La langue, en elle-même ensemble structuré de formes, n’a de raison d’être que dans la mesure où elle est en relation avec l’expérience que les

23 Tisekkiwin-a nebḍa-tent ilmend (F, Sadiqi, 1997 : 238)

24 Wali asileɣ n umawal n tmaziɣt (taqbaylit), asileɣ anfalan.

25 « La connotation peut être liée à l’expérience de la communauté linguistique toute entière ou bien à celle d’un groupe particulier».

26 «L’homonymie - relation existant entre deux (ou plusieurs) formes linguistiques ayant le même signifiant, mais des signifiés radicalement

Ummuɣ n yidlisen

Berkaï Abdelaziz, 2009, « Lexique de la linguistique Français – Anglais – Tamazight, précédé d’un essai de typologie des procédés néologique », éditions Achab, Tizi Ouzou.

Chaker Salem, 1981, « Données sur la langue berbère à travers les textes anciens : la description de l’Afrique septentrionale d’Abou Obaid El- Bekri », R. O. M. M 31, pp. 31 – 46.

Chaker S, 1991, Manuel de linguistique berbère I, éditions BOUCHENE

Chaker Salem, 1996, Manuel de linguistique berbère - II, syntaxe et diachronie, éditions ENAG, Algérie.

Chaker Salem, 2004, « Le berbère de Kabylie (Algérie) », In Encyclopédie berbère, XXVI, P. 4055 – 4066.

Chaker Salem, 2017, Berb2rité/Amazighité (Algérie/Maroc) : Tomo II, p. 129.

Cohen D, 1968, « Les langues chamito-sémitiques », In le langage, sous la direction de A. Martinet, Gallimard, Encyclopédie de la Pléiade, pp. 1288 - 1330.

De Saussure F, 2002, Cour de linguistique générale, éditions TALANTIKIT.

Dubois Jean, 2007, Le grand dictionnaire linguistique & sciences du langage, éditions Larousse.

HaddadouMohand Akli, 1985, Structures lexicales et signification en berbère (kabyle), thèse de doctorat, Université de Provence. Centre d’Aix-Marseille1. Aix-en-provence, France.

HaddadouMohand Akli, 2011, Précis de lexicologie Amazighe, éditions ENAG, Algérie.

Imarazene M, 2007, Manuel de syntaxe berbère, éditions HCA.

Kahlouche Rabah, 1992, Le berbère (Kabyle) au contacte de l’arabe et du français, thèse de doctorat. Alger.

Lehman. Alise et Martin-Berthet, François, 1998, Introduction à la lexicologie. Sémantique et morphologie. Paris : Dunod.

Mahrazi Mohand, 2013, Lexique de didactique et des sciences du langage, Français – Amazigh Amazigh – Français, édition : HCA.

Martinet André, 1967, Syntagme et Synthème. La linguistique, vol. 3, no Fasc. 2, p. 1 – 14.

Mounin Georges, 4004, Dictionnaire de la linguistique, éditions Quadrige.

Naït-Zerrad Kamal, 2003, contribution aux études berbères : une synthèse, Inalco.

Rahmani Atmane & Tidjet Mustapha, 2022, Taggayin tasnalɣanin d tesnamkanin deg tesmidegt n temnaḍin timesdurar n tmurt n Leqbayel : asaka n temnaḍt n Tmezrit, Sedduq d Bni Maɛuc, In Aleph. Langues, médias et sociétés, vol. 9 (1).pp. 29 – 43.

Rahmani Atmane, 2022, Tasmidegt tamsedrart n tmurt n Leqbayel, asaka n wasunen ; Timezrit, Sedduq d Bni Maɛuc : tasleḍt tasnalɣamkant, tazrawt s laɛnaya n Tidjet Mustapha, Tasdawit n Bgayet.

Sadiqi F, 1997, grammaire du berbère, éd : L’harmattan.

Taifi Miloud, 1991, Dictionnaire Tamazight – Français, (Parlers du Maroc central), édition : L’Harmattan – Awal.

Tidjet Mustapha, 2013, la patronymie dans les Daïras de Timezrit, Sidi Aich et Chemini, étude morphologique et sémantique, thèse de doctorat sous la direction de F.Ch, Université de Tizi-Ouzou.

Amawal

Tamaziɣt

Tafransist

Adda

Base

ajerruman

Grammatical

Alɣac

Phonème

Amsisɣul

Référent

Amudem

Paradigme

Anamek

Sens

Anisem

Nominal

Anfalan

Expressive

Asileɣ

Formation

Assaɣ

Relation

Asnamkan

Sémantique

Asuddem

Dérivation

Asuddes

Composition

Aynawal

Lexème

Imeslic

Phonème

Tagetnamekt

Polysémie

Tahrayt

Désinence

Tamegdiwt

Synonymie

tameglawalt

Antonymie

Tamenzamekt

Dénotative

Tanmuddist

Syntagmatique

Tanmudemt

Paradigmatique

Tasekta

Dimension

Taydamekt

Connotative

Tayenmeslit

Homophonie

Taynisemt

Homonymie

Taynudlift

Homographie

Tileɣwit

Flexion

Timeẓri

Aspect

1 « La lexicologie, désigne plus particulièrement la science qui étudie le lexique ou le vocabulaire. Désigne aussi la réflexion théorique sur les problèmes posés par l’élaboration des dictionnaires »

2 « La lexicologie est une science qui s’occupe de l’analyse sémantique des différentes relations de sens qui existent entre les paradigmes lexicaux d’une langue. La lexicologie est donc étroitement liée à lexicographie en ce sens que les deux disciplines se complètent ».

3 « Un mot résulte de l’association d’un sens donné à un ensemble de sons donné susceptible d’un emploi grammatical donné ».

4 Asedger yerza s umata attal n usemres n wawal deg tefyirt, imi yezmer wawal ɣas ma yeḥrez talɣa-s, ad ibeddel anamek seg wattal ɣer wayeḍ. Ayen yeǧǧan imesnawalen rnan-d aswir-a deg uzraw n wawal.

5 « L’élément linguistique significatif composé d’un ou plusieurs phonèmes ».

6 « En français, il est également difficile de déceler dans tous les cas si l’on a affaire à un, deux ou trois mots »

7 « La flexion est un procédé morphologique consistant à pourvoir les racines (verbales, nominales, etc) d’affixes ou de désinences ; ceux-ci expriment les fonctions syntaxiques, les catégories grammaticales du nombre, du genre de la personne […] La flexion inclut la déclinaison (flexion nominale) et la conjugaison (flexion verbale) ».P.204.

8 « Le lexème est l’unité de base du lexique, dans une opposition lexique / vocabulaire, où le lexique est mis en rapport avec la langue et le vocabulaire avec la parole. Selon les théories, cependant, le lexème sera assimilé au morphème ( = morphème lexical) ou à l’unité de signification ».

9 « Lexème, est l’unité de deuxième articulation, donc porteuse de signification, qui peut être indécomposable en unités plus petites ».

10 « Les premiers travaux sur le berbère, et tout particulièrement sur son lexique, ignorent la notion de racine (Cf. Bounfour/Chaker/Lanfry 1995). Jusqu’à la fin du XIX siècle, tous les dictionnaires et glossaires, depuis celui de Venture de Paradis (publié en 1838 mais constitué avant 1789), en passant par le dictionnaire kabyle de 1844, ceux de Creusat (1873), Olivier (1878), Huyghe (1896/1901) ou le travail consacre au touareg par Cid Kaoui (1894), sont organisés sur la base de l’ordre alphabétique strict et n’introduisent pas la notion de racine, pas même comme information annexe ».

11 « Le schème à une valeur grammatikal, il indique à quelle catégorie syntaxique le mot formé appartient ».

12 « la composition n’est en berbère qu’un phénomène sporadique, peu productif, alors que la dérivation, tant verbale que nominale, constitue un système essentiel dans l’économie générale de la langue »..

13 Berra n talɣiwin i d-yemmalen irman usnanen, akk talɣiwin-nniḍen d asuddes agdudan.

14 Talɣa n walɣacen-a, tettban-d am tin n walɣacen n uswaɣ amsukk maca, deg twuri mgaraden. Imyagen i yersen ɣef ttawil-a n usileɣ (ɣef wadda anisem) s umata d imyagen iramsukken.

15 « Une autre formation lexicale qui reste peut connue est la dérivation expressive, peut être qu’il n’est pas toujours facile de dégager des morphèmes expressifs ayant un sens déterminé ».

16 « Le redoublement peut concerner la base entière ou une consonne avec souvent enchâsemment d’une voyelle ».

17 Wid yebɣan ad walin s telqi annar-a n usileɣ anfalan ad yemmuqel imahilen-a (S. Chaker . 1981, M. A. Haddadou . 1985, 2011, M. Tidjet. 2013).

18 « C’est dans l’organisation des systèmes morphologiques que les ressemblances entre les langues chamito-sémitiques sont les plus fortes »

19 Gar n yinekcamen i d-ɛeddan ɣef tmurt n Lezzayer s umata, anagar anekcum afransis i yessawḍen ad iḥaz akken iwata taɣessa tanmettit, yekcem tudrin yekcem ixxamen atg.

20 « On appelle contexte ou contexte verbal, l’ensemble du texte dans lequel se situe une unité déterninée, c’est-à-dire les éléments qui précèdent ou qui suivent cette unité, son environnement »

21 « On appelle référent l’être ou objet auquel renvoie un signe linguistique dans la réalité extralinguistique »

22 « La langue, en elle-même ensemble structuré de formes, n’a de raison d’être que dans la mesure où elle est en relation avec l’expérience que les locuteurs ont du monde. Au sens le plus large, la référence est cette relation orientée du signe au réel ».

23 Tisekkiwin-a nebḍa-tent ilmend (F, Sadiqi, 1997 : 238)

24 Wali asileɣ n umawal n tmaziɣt (taqbaylit), asileɣ anfalan.

25 « La connotation peut être liée à l’expérience de la communauté linguistique toute entière ou bien à celle d’un groupe particulier».

26 «L’homonymie - relation existant entre deux (ou plusieurs) formes linguistiques ayant le même signifiant, mais des signifiés radicalement différents. Les formes présentant cette relation sont dites homonymes. ».

Atmane Rahmouni

Amazigh Language and Culture Research Centre – Bejaia – Algiers

© Tous droits réservés à l'auteur de l'article