Tasleḍt tazγenmettit n tmedyazt n tfaskiwin : amedya n yisefra n Takfarinas n At Ceɛban n tfaska n Udrar n fad

التحليل السوسيوالنقدي لشعر المهرجان: حالة قصائد تكفاريناس ايت شعبان في مهرجان أدرار ن فاد

Analyse sociocritique de la poésie des festivals : le cas des poèmes de Takfarinas At Chaabane au festival d’Adrar n fad

Sociocritical analysis of festival poetry: the case of Takfarinas n At Chaabane’s poems at the Adrar n fad festival

Nawal Maouchi et Hassina Kherdouci

p. 481-494

Citer cet article

Référence papier

Nawal Maouchi et Hassina Kherdouci, « Tasleḍt tazγenmettit n tmedyazt n tfaskiwin : amedya n yisefra n Takfarinas n At Ceɛban n tfaska n Udrar n fad », Aleph, Vol 10 (2) | 2023, 481-494.

Référence électronique

Nawal Maouchi et Hassina Kherdouci, « Tasleḍt tazγenmettit n tmedyazt n tfaskiwin : amedya n yisefra n Takfarinas n At Ceɛban n tfaska n Udrar n fad », Aleph [En ligne], Vol 10 (2) | 2023, mis en ligne le 30 décembre 2022, consulté le 28 mars 2024. URL : https://aleph.edinum.org/7341

يعتمد النقد الاجتماعي على الدراسة الاجتماعية للنص الأدبي، ويعتمد على مجموعة المفاهيم الأساسية مثل مجتمع النص والمجتمع المرجعي. اخترنا دراسة شعر المهرجانات من أجل استخراج خصائص المجتمع النصي والمخططات الاجتماعية، التي هي السائدة في هذا الشعر، وفقا لنظرية كلود دوشيه. القصائد التي سندرسها مأخوذة من طبعات مختلفة من مهرجان أدرار ن فاد.

La sociocritique est basée sur l’étude sociale du texte littéraire, et elle dépend de la gamme de concepts de base tels que la société du texte et la société de référence. Nous avons choisi d’étudier la poésie des festivals afin d’extraire les caractéristiques de la société textuelle et des sociogrammes, qui sont dominants dans cette poésie, en suivant la théorie de Claude Duchet.

Les poèmes que nous allons étudier sont extraits de différentes éditions du festival d’Adrar n Fad.

Sociocritical is based on the social study of literary text, and it depends on the range of basic concepts such as text society and reference society. We have chosen to study the festivals’poetry in order to extract the characteristics of textual society and sociograms, which are dominant in this poetry, by following Claude Duchet’s theory.

The poems that we will study are extracted from various editions of Adrar n Fad’s festival.

Agzul

Tazγenmettit d yiwet n taγult i isennden γef tγuri timettit n uḍris aseklan. Tbedd γef waṭas n tmiḍranin tigejdanin am tmetti n uḍris, timetti taγbalut, aberra n uḍris isusyugramen d tmiḍranin-nniḍen.
Deg umagrad-a, nesleḍ iḍrisen n Takfarinas n At Ceɛban, akken ad nessiweḍ ad d-nekkes tulmisin n tmetti taḍrisant, d yisusyugramen i itezzin deg-s, ilmend n teẓri tazγenmettit n Claude Duchet.
Isefra-a umi nga tesleḍt, d tukkist seg teẓrigin yemxallafen n tfaska n tmedyazt n udrar n fad.

Awalen igejdanen

Tafaska n udrar n fad, tazγenmettit, timetti n uḍris, isusyugramen

Tazwert

Aris aseklan, yettunesab d lemri n tmetti ideg d-yettufares. Acku yettagem-d seg yiferdisen imettiyen, neɣ seg tefrit tamanayt n yimdanen yettidiren di tmetti n tidet i yellan berra n uris. Ɣef waya, nefren ad neg taslet i uqeddic-a aseklan s tɣuri tazɣenmettit axaer tzerrew tasekla d timant timettit, iwakken ad d-temmel belli yal tanfalit taseklant neɣ n turi tettawi-d aas neγ cwi seg tilawt timettit n tallit ideg d-tettufares (Goldmann, 1964, 23). Ihi, imarayen izɣenmettiyen zerrwen timitar n timetti n tidet akken ad selen tilawt timettit i yellan daxel n uris.

Deg umahil-a, nefren ad nesle tmedyazt n tfaskiwin, anda i d-neddem tamedyazt n Udrar n fad d amedya. Seg tmedyazt n tfaska-a, nxtar-d asefru n umedyaz Takfarinas nat Ceɛban umi ifka azwel « At n tqubbet d wat n tqerɛet » i swayes-s yewwi araz amenzu deg terigt tis 10 n useggas 2013. S wakka, ad as-neg taslet tazɣenmettit s useqdec n teri n Claude Duchet. Dɣa, ad nzerrew timetti n uris (timetti tasugnant), akked yisusyugramen yellan deg uris-a.

Iswi n unadi-nneγ d asukkes n wassaγ i yellan gar uris aseklan d tsuddest timettit iswayes yettwabna uris-a. Гef waya i nefren di tazwara ad d-nennadi γef tγessiwin timettiyin i d-ibanen deg usefru « At n tqubbet d wat n tqerɛet », ayen ara γ-yawin srid γer tgensas tisusyugramanin i yettezzin deffir n yinawen imettiyen i yellan deg uris.

Seld ad nebdu taslet, nwala yessefk ad d-nawi awal ɣas wezzil ɣef tezɣenmettit n C.Duchet, akked tmiranin tigejdanin.

1. Tazɣenmettit n Claude Duchet

Tazɣenmettit d taɣult i izerrwen tasekla ilmend n tmiranin i ittɛuddun timetti d tsekla d sin n yiferdisen i imcubbaken ur nezmir ara ad msebun. Akken daɣen i d-tesbadu aqeddic aseklan, d agemmu n tudert timettit n tallit ideg yedder umaru i t-yuran.

Tban-d tezɣenmettit deg yiseggasen n 1971 ilmend n umagrad i d-yura Claude Duchet umi yefka azwel« Pour une sociocritique ou variation sur un incipit ». Ilmend n Duchet aḍris aseklan d adda agejdan n tesleḍt tazɣenmettit, tarrayt i iseqdec tbedd ɣef tesleḍt n daxel n uḍris akken ad d-yessenṭeq ayen ur d-yettwhdaren ara, neɣ am wakken i d-yenna : « elle interroge l’implicite, les présupposes, le non-dit ou l’impensé, les silences, et formule l’hypothèse de l’inconscient sociale du texte » ( C.Duchet ;1971 : 4). Aya akken ad d-yeffeɣ ɣer tesleḍt n berra n uḍris, akken ad iẓer tanmeẓla gar tmetti yellan deg uḍris, d tin yellan berra n uḍris. Tasleḍt tazɣenmetti tbedd ɣef kra n tmiḍranin d tigejdanin am : Tmetti n uḍris, timetti taɣbalut, isusyugramen...

Deg wayen i d-iteddun ad d-nesbadu kraḍ n tmiḍranin ara nesseqdec deg tesleḍt-nneɣ :« timetti n uḍris, timetti taɣbalut, asusyugram »

1.1. Timetti n uḍris

Timetti n uḍris (La société du texte), d timetti tasugnant i d-yexleq umaru. Tettak tagnit i tesleḍt n tumanin timettiyin. Ihi, timetti n uḍris, d amaḍal asugnan i d-yettaken tigensas ɣef tmetti n tidet i yellan berra n uḍris aseklan. Ama, d tiɣessiwin timettiyin, tisertanin, tidamsanin... Ayen i izemmren akk ad yili deg tmetti n tidet ideg yedder umaru, nezmer ad t-naf deg tmetti tasugnant n uḍris.

Timetti n uḍris, ur tbedd ara ɣef kra n walugen neɣ n tɣessa i iɛedlen akk deg yiḍrisen, maca tettbeddil seg uḍris ɣer wayeḍ. Yal ameskar amek i tt-ibennu. Ɣef waya i d-yenna Claude Duchet : « pour une démarche sociocritique, il ne s’agit pas d’appliquer des normes et des étiquettes, mais d’interroger des pratiques romanesques en tant que productrices d’un espace social, que j’ai proposé d’appeler société de roman » (Duchet ; 1973 :448)

Ihi, timetti n uḍris tettuɣal ɣer tallunt timettit tilawt i yellan berra n uḍris, tin umi qqaren « timetti taɣbalut »

1.2. Timetti taɣbalut

Timetti n uḍris akken d-nenna, d amaḍal imetti asugnan i d-yesnulfa umaru daxel n uḍris, maca timetti-a, tettuɣal ɣer tallunt timettit n tilawt i yellan deg berra n uḍris. Timetti-a, yefren C.Duchet ad as-yefk isem n tmetti taɣbalut(société de référence).

Ihi, timetti taɣbalut, d amaḍal imetti ilaw yellan berra n uḍris, neɣ d timetti tayemmat ideg d-yettagem uḍris tigensas-is timettiyin i d-yettbanen deg tmetti n uḍris.

1.3. Asusyugram

Asusyugram, d yiwet n tmiḍrant tamaynut deg tezɣenmettit. C.Duchet yesbadu-tt-id:

« Le sociogramme est un ensemble flou, instable, conflictuel de représentations partielles en interaction les unes avec les autres, centré autour d’un noyau lui-même conflictuel » (C. Duchet, P. Maurus, 1995 :33).

Ihi, asusyugram d tagruma n yisental d yisteqsiyen imettiyen id-yettwagelmen deg uqeddic aseklan, i d-yemmalen tigensas i itezzin ɣef kra n uɣermi d iɣisi.

2. Tasleḍt n uzwel

Azwel ilmend n Duchet (1973 :143), d yiwen n uferdis agejdan, d tigejdit n uqeddic aseklan,akked yinawen iseklanen. Azwel, yezmer ad d-yeglem asentel d yiswi n uqeddic s lekmal. Acku, yesɛa assaɣ d usrid akked uris akken daɣen i yeqqen ɣer kra n uɣbalu asentalan i yettilin d aberra n uris. Ɣef waya, azwel deg tuget, yettwafran-d ilmend n twuri n unamek i ira umeskar ad d-yemmel deg tira n uqeddic-is aseklan.

Azwel, d yiwen gar yiferdisen iɣef-iḍrisanen. Maca, d aferdis i ilan azal meqqren.imi ilmend n G. Gennette (1987 : 5) :

« [...] cette frange aux limites indécises qui entoure d’un halo pragmatique l’œuvre littéraire –et […] toutes sortes d’œuvre d’art- et qui assure, en des occasions et par des moyens divers, l’ adaptation réciproque de cette œuvre et de son public […] »

Azwel n uḍris iγef nqeddec d « At n tqubbet d wat n tqerɛet » i d-yettalsen amek tbeddel tγessa timettit n taddart n umeskar gar zik d tura, imi d-nnulfant snat n taggayin timettiyin timaynutin. Tamezwarut d At n tesreḍt, i d-yemla s useqdec n wawal taqubbet, i icudden srid γer ddin axaṭer taqubbet d azamul n tmesgida, i tteqsaden wat ddin akken ad gen tigawin-nsen tideyyaniyin. Ma d tis snat, d wid i yemmalen γer zzhu d tissit d ssekra iγer d-iwehha s useqdec n wawal taqerɛet. Ihi azwel i isseqdec umedyaz ila assaγ d usrid ama deg wayen i iɛnan asentel agejdan iγef d-yettales usefru, neγ deg wayen icudden γer tγessa n tmetti n uḍris.

3. Timetti n uris n « At tqubbet d wat tqerɛet »

Timetti n uris n usefru « At tqubbet d wat tqerɛet », tebna γef snat n taggayin timettiyin tigejdanin « at ddin » akked « yisekranen ». Amedyaz yesseqdec lebni-a imetti akken ad yesserwes gar wamek tella taddart-is zik d wamek i tbedel deg lawan amiran, aya si tama. Ma si tama-nniden, yemla-d amgired meqqren yellan gar tayunin timettiyin iγef tebna tmetti n uris-a.

Taγuri tazγenmettit n usefru-a, tessawe-aγ ad d-nessukkes tiγessiwin timettiyin n tmetti n uris, i ibnan γef:

3.1. At taddart

At n taddart d agraw imetti agejdan, i d-yekkren γef yimenzayen iswayes d-tettrebbi twacult. Гas ma ttbeddilent talliyin, neγ ttbeddilent tγessiwin, ttγimman wat taddart d tayunt tagejdant n tmetti, syin akkin ttnulfun-d yigrawen imettiyen-nnien.

Imenzayen imezwura i icudden γer wat n taddart i d-nessukkes s tγuri n yinawen imettiyen n uris, d leya. At n taddart, kkren-d γef unecam d uezzeb, d acu kan akken i ittemhaz wakud, ttbeddilen yimenzayen i isedduyen timetti, almi ula d leya tekfa γer yimdanen aya d ayen i d-ibanen deg tseddart tamenzut ideg d-yenna :

« Tura tbedel tudert-iw
axxam aqdim yettwaffeɣ
Ur mazal ara ad t-zedɣen
Aqermud teffeɣ-it tezweɣ
Segmi akka teffeɣ udmawen
Ulawen ur yezdiɣ yiseɣ
Ɣas ini-d kan d idɣaɣen » ( Takfarinas Nat Chaabane, 2013 : 19)

Deg tseddart-a, amedyaz yemla-d abeddel amenzu i d-yeḍran γef taddart ideg yettidir ugraw imetti n wat taddart, abeddel-a d abeddel n wadeg n tnezduγt, acku ur qqimen ara deg tγessa n lebni aqdim. Abeddel n tγessa n lebni ilmend n umedyaz yegla-d s tukksa n leḥya d uḥezzeb, d ayen i d-yessebgen s useqdec n tumnayt ideg d-yenna : aqermud teffeγ-it tezweγ, segmi akka teffeγ udmawen », ayen i d-iwekkden dakken γef usetḥi i d-yettmeslay d aseqdec n wawal « tezweγ » i icudden srid γer unneḥcem.

Abeddel wis sin, d beṭṭu i d-ilulen gar wat n taddart, almi ur d-tegri ara gar-asen kra n tdukkli. Гef waya i d-banen sin n yigrawen imettiyin i yufan adeg deg tmetti n uris, igrawen-a am wakken i d-nebder d at n tqubbet, d wat n tqerɛet.

3.2. At tqubbet

Amedyaz akken ad d-yemmel agraw n wat ddin, yesseqdec yiwen n uzamul i d-yemmalen tasret, azamul-a d awal « at n tqubet », imi taqubbet d yiwen n uric seg tmesgida. Aas n wayen i d-yemmalen dakken at n tqubbet-a d at n ddin, maca ur llin d wid i ittamnen s tesret neγ ɛad wid i ixeddmen tigawin tideyyaniyin akken i tent-id-ufan yimdanen deg tmetti, maca agraw imetti i d-yeglan s tgensas timaynutin γef tesret, aya d ayen i d-ibanen deg tseddart tis setta n usefru iγef nqeddec ideg d-yenna umedyaz :

Daymi i d-fetken taddart-iw
Wat iččumar d wat n tqubbet
Akked tcacit tamellalt
Yugin temlel n twerqet
D yimru ammer ad tt-yessuden (Takfarinas Nat Caabane, op.cit ; 19)

Deg tseddart-a, amedyaz yemla-d s wudem usrid dakken at n tqbbet d at n ddin, maca ur d-yeqsid ara s yinawen-is wid i yettabaɛen tasret, maca wid i d-yewwin abrid amaynut-ines. Ladγa, ur d-kcimen ara s wudem n talwit γer tmetti n uris maca akken i d-yenna umedyaz : Daymi i d-fetken taddart-iw Wat iččumar d wat n tqubbet ». Aseqdec n umyag « fetken » deg ufyir-a, yeskanay-d anamek n zzema, γas akken urr yelli s lesla. Akken ad isemmed ugar tigensest γef wat n tqubbet, yessemres tumnayt « Akked tcacit tamellalt », aseqdec n wawal tacacit da, yettuγal γef wat n tqubbet, maca da imla-d dakken tasret-nsen d tineslemt acku d inselmen i ittgen ticucay ticebanin deg tmetti.

Ayen i swayes d-yeglem umedyaz agraw-a imetti n wat n tqubbet, d akken ur mmalen ara γer tussna, ma ur d-nenni ara ttagin mai iberdan n tmusni, ladγa kkaten amek ara sbeɛden timetti γef tidet tussnant akken ad qqimen d ineγmaren. Aya iban-d deg yifyar ineggura n tseddart i d-nebder usawen ideg d-yenna : « Yugin temlel n twerqet, D yimru ammer ad tt-yessuden ». Aseqdec n tumnayt deg yifyar-a, yessenfalay-d sin n yinumak, anamek amenzu yesken-d amek i yugi ugraw-a imetti tussna, ma d wis sin yemla-d amek i yugi akk talγiwin n tira, akken ur d- yettban ara umezruy n tmetti. Aya iwakken ur teffer tidet n wat n iččumar-a, axaer iswi-nsen d aγmar mačči d tasret.

3.3. At n tqerɛet

D agraw wis sin i d-ikecmen γer ugraw n wat taddart. Agraw-a, d anemgal n wat iččumar, γas akken ula d netta d awerdan γef tmetti d leɛwayed-is. Amedyaz isseqdec awal taqerɛet akken i t-id-nessegza yakan akken ad d-yessenfali imdanen i tessen, i tteskaren. Acku taqerɛet d azamul n ssekra.

Ilmend n umedyaz, at tqerɛet glan-d s tukksa n leqder d leya γef tmetti s lekmal. Imi am wakken i ten-id-yeglem deg tseddart tis sebɛa yenna :

Si tama diγ taddart-iw
Yegla uzeggaγ n tqerɛet
S tezweγ n wid yettsetḥin
Гlin-d akk γer tqaɛet
D imexḍa wid ur d-iγlin
Ineɛmaren d tafawet
Izedren gar tγersiwin (Takfarinas Nait Caabane ; op.cit : 19)

Di tseddart-a, am wakken i d-nenna amedyaz iglem-d amek i glan yisekranen s leḥya i d-yeqqimen di tudrin, acku win iswan, tettruḥ-as leḥya, izmer ad d-yini neγ ad yeg ayen ur yezmir ara ma ur yeswi ara, γef waya i d-yenna« yegla uzeggaγ n tqerɛet s tezweγ n wid yettseḍhin ». Tezweγ n tqerɛet, da, anamek-is d tissit neγ d ssekkra. Syin akkin isken-aγ-d dakken tuget n yimdanen ma maci akk, uγalen efren abrid-a n tissit, ula d wid akken i d-yettbanen d ineɛmaren errzen iman-nsen d tedrimt-nsen γas akken qlilit uqbel ma d-tban ssekra-a, uγalen γlin di tefxet n tissit am nutni am wiya merra.

Amedyaz yufa-d tawwurt i tissit i d-yennulfan γer tmetti, yessegza-tt-id di tseddart tis tmanya mi d-yenna :

Axaṭet di taddart-iw
Ayen akken i bγan yilmeẓyen
Urğin d-isewweq γer taddart
Atni γef Rebbi ugaren
Armi kra rran-as tudert
Akken tt-bγun ktalen
Zzher yerna di taγert.(Takfarinas Nat Caabane, Op.cit :19)

Am wakken i d-nenna, amedyaz yessegza-d tawtilt n tissit, aya deg tlata n yifyar imenza, ilmend-is, ayen akk ssaramen yilmeẓyen ur t-ufin ara deg taddart-nsen, almi regglen γer tissit ara ten-yessettun iγeblan-nsen. Syin akkin amedyaz yerra-d lewhi γer yiwet n tumant timettit i d-yennulfan γer ugraw-a imetti n wat tqerɛet, tumant-a d « anγiman », aya iban-d deg ufyir wis rebɛa d wis xemsa, ideg d-yenna γef yilmeẓyen :« Atni γef Rebbi ugaren, armi kra rran-as tudert », tanfalit rran-as tudert, tessenfalay-d dakken ilmeẓyen-a neqqen iman-nsen, seg wakken qeḍɛen layas.

4. Isusyugramen

4.1. Asusyugram n zik

Taγessa n ususyugram teqqen γer kra n tewtilin, tamenzut yessefk ad tili tegruma n tgensas tiγisiyin, i itezzin γef kra n uγermi ula d netta d iγisi. Akken ara yili « Zik » d asusyugram deg usagem-nneγ, akud-a yessefk ad d-yessiwel γer uγref neγ γer tmetti s umata i unemgal-is ara yilin d « Tura » neγ d imal, d ayen iγer nerra lwelha deg waṭas n tegnatin deg usagem-nneγ, acku akken i d-nenna yal tikkelt yettili-d userwes gar zik n yimdanen akked tura. Imi am wakken i t-id-yesbadu Claude Duchet : « Le sociogramme est un ensemble flou, instable, conflictuel de représentations partielles en interaction les unes avec les autres, centré autour d’un noyau lui-même conflictuel » (C.Duchet, P.Maurus, 1995 :34)

Ad d-nesmekti di tazwara dakken inawen γef zik d iγissiyen, d ayen i d-ibanen deg userwes n yimeskaren gar zik d yimal, ama deg wayen irzan lebni, neγ addad n tmetti amek yella d wamek yuγal.

Aseqdec n « Tura » i d-yettwaḍefren s uglam n wamek i tuγal taddart, yeffures-d yiwen n yinaw iγisi gar wakud amiran akked wakud aqbur (zik), neγ s wawal-nniḍen gar waddad n taddart tura, akked waddad-is zik. Ayen i d-yemmalen akud d waddad ideg d-yekkes umeskar tigensas i d-yefka, d waddad n taddart-is i ismenyef. Inaw-a iγissi, yessawel-d γef tγessa n lebni n taddart gar zik d tura, maca daγen yewwi-d ula γef yimenzayen n tgemmi gar snat n talliyin-a d wamek i ilaq ad ilin.

4.2. Asusyugram n lers

Gar yisusyugramen igejdanen iγef nra ad d-nemmeslay, d asusyugram n lers. Asusyugram-a iban-d s waas deg talγiwin tisusyugramanin i yettusqedcen deg usefru « at tqubbet d wat tqerɛet », acku tettarra-d akk γef tewtilin n ususyugram, ladγa tettezzi γef yiwen n yiγermi d iγisi i ibedden γef tlelli mgal lers.

Akken ad d-nessegzi tiγessiwin n tgensas tiγermiyin iγef yebna ususyugram n lers, ad d-nemmeslay s tewzel γef kra n yisental iγef tezzint tgensas-a.

Asentel amezwaru iγer yeqqen ususyugram n lers, d ayen i d-wwin neγ i d-ettmen wat n iččumar i yugin akk talγiwin n tussna d tira. Ladγa imi sɛan amur n uneγmar γef yigrawen-nnien. D ayen i igan tilisa i yimusnawen d yimazrayen ladγa akken ad gen leqdic-nsen di tmetti, acku ilmend n wat n tqubbet, tira d useqdec n yimru mxallafen neγ d inemgalen γef tesret.

Asentel wis sin iγer cuddent tgensas n lers, d asirem i iffγen akk ilmeyen almi llan kra rran tilist i tudert-nsen, neγ efren abrid n wat n tqerɛet. Ayen ur nelli ara d lasel neγ d amenzay deg tmetti n uḍris.

Lḥers i yettidir umdan, d ayen i d-tettḥettim tmetti, neγ xersum walbeɛd n yigrawen-is, ayen i isseḥbasen amdan, yettekkes-as tilelli n ufran, ama deg wayen irzan tasreḍt, neγ tussna, neγ ula deg tγessa n tudert. war agraw-is imetti deg waya tenna T.Yacine (T.Yacine ; 1990 : 19)

« L’individu en soi n’a pas d’existence indépendante : il est d’abord un rôle dans le jeu social souvent compliqué, il vaut ce que sa contribution personnelle peut apporter au (ou aux) groupe (s) dont il fait partie »

Taggrayt

Tazγenmettit am wakken i d-nessegza deg umagrad-a, d taγult i isennden γef tegruma n tmiḍranin n tesleḍt am tmetti n uḍris, timetti taγbalut akked ususyugram. Nekkni deg tγuri n usefru n Takfarinas n at Ceɛban, nga-as tasleḍt tazγenmettit ideg nerra lewhi γer tmetti n uḍris akked yisusyugramen i tezzin deg usefru « At n tqubbet d wat n tqerɛet » ideg d-nekkes amgired i d-yeḍran γef tmetti taḍrisant gar zik d tura.

Tigensas tigejdanin tiγisiyin iγef d-yewwi umedyaz awal, ssawḍent ad d-suddsent sin n yisusyugramen d igejdanen amenzu d win n zik, wis sin d win n lḥers.

Iγbula

Duchet, Claude & Maurus, Patrick. « Entretiens de 2006 », p. 01, in Sociocritique.com https://fr.sociocritique.com consulté le 30 avril 2022.

Duchet, Claude. 1971. « Pour une sociocritique ou variations sur un incipit », dans Littérature N° 01.

Duchet, Claude. 1979. La sociocritique. Paris : Nathan.

Gerard, Genette. 1987. Paris : Le Seuil.

Goldmann, Lucien. 1986. Pour une sociologie du roman. Paris : Gallimard.

Lukacs, Georges. 1963. La théorie du roman. Paris : Denoël-Gouthier,.

Nat Chaabane , Takfarinas. 2013 « At n tqubbet d wat n tqerɛet », dans Adrar n fad n° 12, Bgayet,.

Yacine, Tassadit. 1990. L’Izli ou l’amour chanté en Kabylie, Alger : Bouchène-Awal.

Nawal Maouchi

DLCA - université « Bouira »

Hassina Kherdouci

DLCA – Mouloud Mammeri - Université de Tizi Ouzou

© Tous droits réservés à l'auteur de l'article