Aseggem amawalan di tmaziγt:Tamlilt n usuddes d tmuγli tasnirmant

الترتيب المعجمي في تغيزامت: المساهمة في التكوين ووجهات النظرالمصطلح

Aménagement lexical en tamaziγt : l’apport de la composition et perspectives terminologiques

Lexical Development in Tamziγt: The Contribution of Composition and Terminological Perspectives

Rachid Adjaout

Citer cet article

Référence électronique

Rachid Adjaout, « Aseggem amawalan di tmaziγt:Tamlilt n usuddes d tmuγli tasnirmant », Aleph [En ligne], mis en ligne le 10 novembre 2023, consulté le 27 avril 2024. URL : https://aleph.edinum.org/10066

Le but du présent article est de présenter le mode de fonctionnement du phénomène de la composition lexicale en tamazight du point de vue lexico-sémantique. D’emblée, il sera question d’une étude qui tentera de brosser le panorama de ce procédé lexical dans cette langue qui se focalisera essentiellement sur le volet morphologique et sémantique. Ensuite, voir dans quelle mesure sont construits les composés néologiques amazighs. Car avec l’évolution des études dans le domaine, on assiste actuellement à des créations lexicales aussi bien dans la dérivation que dans la composition. Ainsi, nous nous interrogeons dans cet article sur le poids de la composition dans l’aménagement du lexique amazigh et de son apport en termes de perspectives terminologiques. C’est-àdire, est-ce que la composition lexicale est en mesure de combler un manque aberrant essentiellement en matière de terminologie ? Comment la structure lexico-sémantique des composés amazighs pourrait-elle être porteuse d’éléments de réponse à une langue en quête de solutions terminologiques ?

الغرض من هذه المقالة هو تقديم طريقة عمل ظاهرة التكوين المعجمي في الأمازيغية من وجهة نظر المعجم الدلالي. منذ البداية ، ستكون مسألة دراسة ستحاول رسم بانوراما هذه العملية المعجمية بهذه اللغة والتي ستركز بشكل أساسي على الجانب الصرفي والدلالي. بعد ذلك ، انظر إلى أي مدى تم بناء المركبات العصبية الأمازيغية. لأنه مع تطور الدراسات في هذا المجال ، نشهد حاليًا إبداعات معجمية في كل من الاشتقاق والتكوين. وهكذا نتساءل في هذا المقال عن ثقل التكوين في تطوير المعجم الأمازيغي ومساهمته من منظور اصطلاحي. وهذا يعني ، هل التركيب المعجمي قادر على سد نقص شاذ في الأساس من حيث المصطلحات؟ كيف يمكن للبنية المعجمية الدلالية للمركبات الأمازيغية أن تحمل عناصر الاستجابة للغة في البحث عن حلول اصطلاحية؟

The purpose of this article is to present the mode of operation of the phenomenon of lexical composition in Tamazight from the lexico-semantic point of view. From the outset, it will be a question of a study which will try to paint the panorama of this lexical process in this language which will focus essentially on the morphological and semantic aspect. Next, see to what extent the Amazigh neological compounds are constructed. Because with the evolution of studies in the field, we are currently witnessing lexical creations in both derivation and composition. Thus, we wonder in this article about the weight of the composition in the
development of the Amazigh lexicon and its contribution in terms of terminological perspectives. That is to say, is lexical composition able to fill an aberrant lack essentially in terms of terminology? How could the lexico-semantic structure of Amazigh compounds carry elements of response to a language in search of terminological solutions?

Agzul

Iswi n umagrad-a d asenked n wamek tettwuri tumant n usuddes amawalan deg tmaziɣt s tmuɣli tasnamkawalt. Di tazwara, ad yili d tazrawt ara iɛerḍen ad sken tugna n wallal amawalan deg tutlayt-a ara ireṣṣin timsal ɣef aḥric asnalɣan d usnamkan. Syin akin, ad nwali d acu-t webrid yes i d-nbennu iwalnuten uddisen n tmaziɣt. Acku s wemhaz n tezrawin di taɣult, nettwali tura belli isnulfuyen imawalanen ttilin-d ama deg usuddem ama deg tuddsa. S wakka, nesteqsay deg umagrad-a ɣef wemḍiq n usuddes deg useggem n umawal amaziɣ d wamek ara yezdi deg tmuɣli tasnirmant. S webrid niḍen, ma yella asuddes amawalan izmer ad itteki deg uɣumu neɣ deg tduli n lixṣaṣ ameqqran deg tesniremt ? Amek i tezmer tɣessit tasnamkawalant n wuddisen n tmaziɣt ad tawi iferdisen n tritit i tutlayt ittnadin tifrat s webrid n tesniremt ?

Awalen isura

Amawal ; tasnamkawalt ; asuddem ; tuddsa ; tasniremt.

Tazwart

Iswi n umagrad-a d asebgen n wamek d tettili tumant n usuddes amawalan deg tmaziɣt ɛlasab n tmuɣli n tsenamkawalt. Deg tezrawt-a, ad nebdu yakan s usenked n weric n tesnalɣa, syin akin ad nezri ar waric n tesnamkawalt, ar taggara ad neɛre ad nwali amek i tezmer ad tili tmuɣli tasnimant n yiwalnuten uddisen di tmaziɣt.

Tazrawt-a tetekka ɣef yiwen wamud d-ittugemren ama seg usegzawal n J. M. Dallet: tameslayt n At Mengellat Taqbaylit/Tafransist, ama seg tussniwin i nekseb deg teqbaylit n yal ass, ayagi deg tama. Seg tama nien, iwalnuten uddisen kkan-d s umata seg tesniremt i neseqdac deg teɣmert n tutlayt d yidles n tmaziɣt n bgayet. Amud d-yettugemren yeba gar yigran n tsenamkawalt n tutlayt taqbaylit (ibelkac d yiɣesiwen, imɣan, naɛi tiqburin, aanen, asemmi n tusniwin tatrarin, atg.).

Nesteqsay deg umagrad-a ɣef temlilt n usuddes deg useggem n umawal n tmaziɣt d wamek i ilaq ad nesilleɣ awalen uddisen abeɛda i waric n tesniremt. S tmuɣli nien amek ara yizmir usuddes ad ifekk afus deg lebni n tesniremt? Amek ara ad tawi tɣessa tasnamkawalt n wuddisen n tmaziɣt amaynut i tutlayt i d-yettmagaren uguren deg weric asnirman?

Tasnamkawalt tbedd s umata ɣef tagruma n tɣessa i yettağğan ad neg asemqireb gar kra n wunmiken n wawalen (Mounin G. 1970: 124). Myal iger asnamkan isebgan-d azuzer n yezmulen i yella. Am akken daɣen i d-yettbin s wemgired asnalɣan d usemmi n wawalen i d-yesdakal. Ihi, anagraw n umawal yettwabna deg wudem asnamkan ɣef akk ayen d-teṭṭef tmeslayt.

1. Asuddes

Asuddes amawalan d yiwen webrid gar wiya n usilleɣ n umawal deg tutlayt. Γas akken di tmaziɣt asuddes ur yelli ara s waas am usuddim, d acu kan mazal terez tutlayt aas seg-s. Deg tesnilest tamatut, tumant n usuddes tettunesab akken ttyettwali (Benveniste E. 1974: 145) amzun d tameskalt deg usilleɣ n yismawen am tsuddimt. Maca, (Martinet A. 1968: 55) yenna-d dakken asemgired gar sin yiberdan-agi yettili-d deg ugama n wawalen izeddin deg uselleɣ-nsen. Wid n usuddes ttilin anda nien mači ala deg usuddes, ma d wid n usuddim ur zmiren ara ad ilin ala deg waddad amaruz. Tamela n usuddes temgared ɣef tin n usuddim, amgired-agi yekka-d seg tillawt n daxel i myal abrid n usilleɣ. Ayen yesnemgalen asuddes ɣef usuddim, d tamamakt s wacu myal yiwen seg-sen amek d-yuɣ abrid. Asuddem yettili-d s usene n yiferdisen ideg yiwen, ma ulac, ur yezmir ara ad yili d amunnan, ma d iferdiesen n usuddes zemren ad ilin s talɣa taymant.

Seg tmuɣli-a ɣef usissen n usuddes, nezmer ihi ad nesissen daɣen dakken asuddes am weric deg yinaw d-yettbinen s wudem aseddasan amzun d yiwet n tayunt maca tezmer ad ttwasle ɣef aas n tayunin tilnamkanin i nettaf anda nien amzun d tayunin tiymanin.

Uqbel ad nezri ar wezraw n usuddes s tmuɣli tasnamkant, yewwi-d ad nsuk ti d asmekti ɣef wudem asnalɣan.

2. Tasnalɣa n usuddes

S umata, asuddes deg tmaziɣt ɣur-s snat n talɣiwin: asuddes isebken d usuddes icebken. Asbak d win ideg imsuddas ur llin ara gar-asen wassaɣen iseddasen akken t-id yeskan umedya-a: Alemsir (d aglim n yizimer iɣef srusuyen tissirt n webla iẓẓaden ibawen akk d yirden), meččudi (d abaɛuc neɣ yella wanda s ttsemmin tteryel), bbirwel (abelekkuc iteqqsen deg umeẓẓuɣ), artg. Tawya n usuddes-a tezmer ad d twasle s webrid asnalɣan akka: Uddis amezwaru alemsir: Alem (ilem) + ta/ti sir(t), deg sdukel-a yella-d: isem + isem. Wis sin d meččudi: ečč + udi, amyag + isem. Ma d wis kra d bbirwel bbi (skuṭṭef) + rwel (tarewla), amyag + amyag.

I tamawt kan, yewwi-d ad nini dakken asuddes isebken yezga wayen i d-asen iruen am tergalin neɣ tiɣra, anect-a itekk-d seg effu asnislan, dɣa taslet-nsen tettaɛer acku ayagi yeqqen ar wemhaz n tutlayt s wudem amzger-kudan.

Asuddes icebken d asuddes ideg irman izeddin degs skanayen-d assaɣen iseddasen yettuzemlen s “n” n tilin. Gar imedyaten i d-nefren deg enf-a, ɣur-neɣ: claɣem n wemcic (imɣi gar wiya), adrar ufud (d tama deg uar n wemdan d-yezgan s daw tgecrirt), ifadden n tmurt (d imɣi nien), artg. Tawya n usuddes-a tezmer ad twasle s tmamakt-a: claɣem + n + amcic: isem + n + isem; Adrar + ufud ma d n tɣelli deg waddad amaruz. Anect-a yettili-d melmi i d-temlal tenzeɣt n akked teɣra a s tumant n temsertit afud yettuɣal ufud.

Alami d da nekkes deg usuddes isuddimen s usezwer, nezmer daɣen ad nernu tinfaliyin isebken d usemi n wawalen. Tanfalit: tasa n tyai (tugdi) tettuseqdac am yiwet n tayunt, tettili-d dima s unamek yemgaraden ɣef win n wawalen melmi iten-nerfed myal yiwen iman-is. D acu kan deg usuddes d awezɣi ad d-yili ubeddel yecban-wagi, acku ur yezmir ara ad yili s daw n umriri d umyebdel d ayen d-isebganen timanit n wesbak n usuddes. Amedya-a yeskan-d taluft-a akken iwata: Aberkan uqerruy (aji, afrux) yettbin-d amzun d asuddes axaer arbib n tefyirt izeggir-d isem ara ibeddel: aqerruy aberkan.

Maca, asusɣet n unamek n tenfalit isebken yettbin-d s sin wudmawen: deg weswir aseddasan, iferdisen izeddin deg usilleɣ n tenfalit ur llin ara faen, acku senkaden-d tagnit i wemriri d umyebdel melba ma yella-d makes ɣef unamek s umata. D ayemi, deg weswir asnamkan ideg d-tili tmunnent n unamek n tayunin timawalanin n yimsuddas n tenfalit myal yiwen seg-sen ierrez anemek-is. Ma deg usuddes n tidet imsuddas ɣur-sen anamek ur nelli ara d win isen-yettunefken di tazwara. Ar taggara, gar isfernen d-ittusumren i waken ad nsemgired gar wuddisen d tenfaliyin, ijwal ijerrumaniyen d wid d-yufraren s waas, maca d wid yellan d ismekalen iweɛren i wannay.

D yiwet n tamawt i yimuddisen yettugezlen ur nelli ara ala d asegzel n tenfaliyin isebken, amedya: ulayɣer d-yekkan seg: ula i ɣer.

Ma dayen yeɛnan amuddem war d yiwen wawal i nettaf deg usilleɣ n kra n tenfaliyin am: war-isem, war-ɛad, war-ğğin, d awal i nufa deg waas n tentaliwin n tmaziɣt. Yella-d d askasi gar yimussnawen n tmaziɣt ilmend umsulles uayer-is deg tutlayt. Fukru-a d win ara ɣ-yeğğen ad nini dakken war ur yesɛi ara aayer aseddasan. Maca, akken yettwali (Basset A. 1940: 210) war-ğğin yettuseqdec s tmamakt tamunnant melba ma yella yeqqen ar yisem neɣ usemmad n yisem. Yerna-d daɣen dakken ur yelli kra izemren ad-aɣ d-yefk tilisa useqdec-is. Basset isakkez dakken war ittenemgal i wawal bu d-yusan seg tutlayt n taɛrabt. Aneggaru-a ahat yeṭṭef amiq n win tesɛa tmaziɣt, yeqqel yejla. Akken daɣen i yezmer ad yili d azwir.

3.Tasleḍt tasnamkawalt

Ula deg weswir asnamkan yettili-d umgired gar snat n tawyiwin n ususddes: wid ideg anemek yemgared ɣef umnenni n sin n yinumak n wuddis d wid ideg anamek ur nelli d ayen nien ala afares usemnenni.

3.1.Tasleḍt n berra

Imi akken d nega asemgired asnalɣan gar wuddisen d yisuddimen, nezmer tura ad neg aserwes deg weswir asnamkan. Tinfaliyin isebken qebblent amriri d temkust. Amedya: tawwurt n wefrag, tezmer ad twabeddel ɣar ṭṭaq n wefrag melba ma yella-d kra n wucu asnamkan.

S unemgal, awal uddis ur iqebbel ara amriri d temkust ɣas ahat deg weswir asnalɣan, tanfalit tusbikt tettwuri amzun d awal uddis icebken (Haddadou M. A. 1985). Ihi, ur nezmir ad nger arbib izeggwaɣen gar wuddisen n wuddis claɣem n wemcic melba ma neswaɣ tayunt n wuddis. Dɣa deg tekti-a, Benveniste yenna-d mači d isfren n tummlin i ɣ-yettanfen ad nini ma yella amuddis d tadukelt neɣ ala: aɛessas lara d uddis aduklan, maca tiɣmert lara ala. Acku, deg weswir amselɣuyan aɛessas lara isebgan-d tilawt ittuqdsen i yettawin ar tgensas tidelsanin. Ma d tiɣmert lara ur telli alnamek amsulɣan ala tixeddit n wexxam s timmad-is.

3.2. Tasleḍt n daxel

Ma deg teslet tasnalɣant nsemgared gar sin lesnaf n wuddisen (isebken d icebken), deg weswir asnamkan asemgired-a ur yesɛi ara kra n wazal, d ayen ara yeğğen amiq i sin lenaf nien n wuddisen ittenmgalen s wudem asnamkan amsulɣan.

Asuddes asnamkan d win ideg anamek yemgared acemma deg wesdukel n wunmiken n yemsuddas-is: Unmik 1 + Unmik 2= Unmik 3 taneggarut-a d tayunt tamaynut d-yefɣen seg wesdukel n sin wawalen Unmik1 d Wunmik2. D ayen d-yemmalen dakken tawya n wuddisen-a tettwabna seg sin imselɣuten yellan tadra temgarad, d ayen i yeğğan ad yili usemmi n tilawt nien izeddin ar umaal. (Guirauld P. 1969), deg yiwen gar yidlisen-is iwimi yettsemmi: Tiɣessa tisnadriwin n umawal n trumit, yeqqar-d dakken tummlin n kra n tɣawsiwin, abeɛda, imɣan treṣṣa ɣef umserti n yemɣi n kra n tsebgan tisengamanin n uɣersiw. Amedya d-yufraren deg taɣult-a d uddis: Ameẓẓuɣ n tixsi d-yewwin abrid amelan n texmam-a:

Ameẓẓuɣ n tixsi (Unmuk 1 + Unmik 2= Unmik 3.

S wakka ihi, uddis ara yilin d anmuddis asegzawalan yezmer ad yesɛu anamek anmuddis ur nelli ara d ajmaɛ n yinumak n wawalen yettwadmen myal yiwen iman-is. Ma d anamek n wuddis asnalɣan d asdukel n wunmiken n yimuddisen akken t-id yesknay umedya-a:

wesmar : iɣes + (t)mar(t)
Unmik 1 + Unmik 2 = Unmik 1+ unmik 2

Di taggara, uddis-a ur yettazen ara ar umselɣu amaynut maca yesteqneɛ s weglam n tsebgan temesgamanin n wudem n uwadem. Anect-a yeqqen ar ṣenf aseddasan n wuddis i d-aɣ yettawin ar wuddis asnalɣan t-id islalayen akken d-yeqqar Benveniste.

Ihi, nezmer ad nesummer tifrat-a:

I wuddisen yella amselɣu n berra, ad nekkes kra tersaḍuft icudden ar usemmi n tɣawsa s timmad-is. S webrid niḍen, imsuddas n umuddis d-yettusalɣen sruḥuyen asnamek amezwaru-nsen, lmaɛna-s anamek amezwaru n myal yiwen seg yimsuddas i yisilliɣin amuddis ur yettili ara d win kan, ijellu akken ad yeğğ amḍiq i unamek idaklen n wawal uddis d-yettusalɣen. S yin akin, i yellan d asdakel n unamek n yimsuddas deg wuddisen isnalɣanen acku ur yettazen ara ar umselɣu n berra. Tawya tis snat, melmi wagi yettazen ar umselɣu n daxel, d ayen d-yettaken assaɣ gar yemsuddas ur telli ara d tameẓlant maca d tamselɣut.

4. Makes n unamek n wuddisen deg/ɣef tutlayt

Squ n tutlayt yettusaqqal-d s sɛaya n daxel (idles, amezruy, artg.) abeɛda amawal-is. Acku anect-a d ayen d-yettaken afud i tutlayt deg taywalt n yal ass. Tignatin d ttak tutlayt i yemsiwal-is yestaqat iberdan usiwel d ayen i yettağğan ineggura-a ad sqedcen tumanin n tulsa n usilleɣ.

Ma d tadamsa n tutlayt, d ayen iwimi nger tamawt ula d tumant n wuddis tzeddi akken iwata deg uselu ilaqen n unamek. Amzun tettak anzi ar temlilt tetturar tgetnamka di tdamsa n tmeslayt « Tutlayin tigamanin, niqal ad sɛunt aṭas n tayunin i myal tikti, myal tamiḍrant, myal tawengimt (…) seqdacent imeslayen d wida kan s yinumak yemgaraden » (Taifi M., 2000: 161).

D tidet, tawuri tamawalant n ususddes temgared ɣef tin tgetnamka, tetanef mači kan d abeddel n unamek rnu ula d asilleɣ n wuddisen isnamkanen. Tawya n wuddisen-a tesdakal tijwal tidamkanin illan assaɣ d waas n wawalen akken ad silɣen ar taggara yiwet tayunt tumrayt yettaznen s wudem asnamkan ar umselɣu n berra, akken t-id skanen imedyaten-a deg teqbaylit: asɣersif, tabaqit n tqesrit, meččudi, artg.

Asuddes ur yesteqnaɛ ara ad isdakel kan snat n tayunin timawalanin tierfiyin maca yesawa ar usnulfu n tayunin tumrayin d wesnulfu daɣen unamek nien amezwaru i tayunt yettwabnan d zyada i win-a sɛan wawalen deg waddad ilelli (uqbel asilleɣ n usuddes). Abrid-a n usilleɣ n unamek izeddi deg lebni n umawal d igellun s usuddes deg tutlayt ara yilin melba cekk d tifrat i wuguren d ttmagar tutlayt n tmaziɣt assa-a, abeɛda deg taɣult n tesniremt.

Asuddes di tmaziɣt (taqbaylit) agama-s d amezgerkudan am akken t-id seknen imedyaten nwala uqbel. Talɣa-nsen tetteg-d kra wuguren abeɛda melmi iten-id nemlal deg yinaw. Uguren-nsen ad ilin kan-d seg unerni n tutlayt ẓẓayen deg wakud, d ayen i d-yeskanayen aayer uɛzil n webrid-a n usilleɣ. Maca, s unekcum n wuddisen iwalnuten n tmaziɣt d ayen ara d-yefken afud s waas i wemselsiwel n tutlayt.

I wesmekti kan dakken taddra n yiwalnuten n tmaziɣt (awalen ierfiyen d wuddisen) ur d-llin ara s webrid ussnan akken t-id qqar tesniremt, acku tilin-nsen ur twulem ara timental n usemmi akken t-id yenna Guilbert L. 1975. Maca, assa-a yewwi-d ad nreṣṣi tilufa ɣef yimeskar ideg d-ban twalnut-a i waken ad neɛre ad naf tifrat ilaqen i tuciwin yemgarden i xedmen yimuzigen d war imuzigen. Iswi agejdan d sebded n yisaramen n unadi ara yeṭṭfen amiq n yieffaen. Zeddi n wuddisen iwalnuten, abeɛda, ussnanen d-yellan ar tura am awal n tesnilest1, tasnalest2, tasnarrayt3, tasnimant4, tasniremt5, artg. Akken yebɣu yili, asuddes d aric ittikin deg umawal n tmaziɣt, d acu kan ilaq ad s nfekk azal-is i waken ad nesuffeɣ tusniwiw selawen wawalen.

5. Asaka n wuddisen iwalnuten

Iseggas-a ineggura nettwali fetti n yiwalnuten deg taɣult n tmaziɣt. Aya d asaka n waas n tutlayin illan ansay n timawit am tmaziɣt. Azray ar tira i yebdan seg waas aya masub ɣur-s azal n lqern d wezgen d yiwen ukala ẓẓayen nezzeh yesrin ad nru ar wesnulfu awalnut melmi i terra tmara. Acku, tiwlacin n umawal uzzig yettbin-d am yiij deg waas n tegnatin, abeɛda, deg tlufa yeqqnen ar umaal atrar. Tamaziɣt tettunesab ass-a amzun d tutlayt tameyant, asqdec-is yuwağ asnulfu n yiwalnuten ixuṣṣen s waas deg weswir ussnan, neɣ deg tugnatin nien ar urṭṭal neɣ ad yutlay s tutlayt nien mai wala agla-s; yakan deg teswiɛin ideg d-yewwi wawal ɣef tussna.

Tisrit n tilin akked d tilawt d yiwet gar tewtilin yellan azal i izemren ad aayent ɣef tmaziɣt. Deg tekti-a i d-yenna (Deroy L., 1971: 6) « ara d-yiqqimen ala tutlayin yettbeddilen ɛlasab n wakud, ara yeddun d imeɣlayen akked d tesriyin timaynutin, melba ma ttwattlent s tikta tiqburin d usizdeg nezzeh ». S wakka, asemhez n tmeslayt n tmaziɣt d unerni-ines deg usnulfu amawalan d ayen ara d-yawin ayen igerzen i tutlayt akken ad tili twata i wid yurğan ahat ugar.

Deg tezrawt-a ur nettaɛra ara ad nini dakken akk ayen d snulfan imezwura diri-t neɣ yeffeɣ i weric ussnan abeɛda iwalnut ierfiyen (tasniremt ittusqedcen ass-a) d-yuttusnulfan deg webrid n twalnut, acku ur tili ara d asentel n umagrad-a, maca nerra ad negzi kan wid d-yellan deg wawalen uddisen. Tamezwarut, uddisen iwalnuten s waas am yierfiyen, s yin akin iberdan n usnulfu mgaraden.

Γef aya, nezmer ad nebder imedyaten n kra n yiwalnuten uddisen d-yettusnulfan deg yiseggasen n 1990 (Mammeri M., 1990) d (Boudris B., 1993), akken t-id skanen yirman-a: « tasnilest », « tasnalest », « tasnarrayt », « tasnamka », artg. Iwalnuten uddisen-a ɣur-sen akk asɣim i ten-yesdaklen: « tassna, » ← « tussna, », anamek-is ɣef tneɣruft n tutlayin tigrigiyin-tilatiniyin iseqdacen irem « logos » iwimi fkan agdazal deg tmaziɣt « tussna » deg waas n yisakaten. S wawal nien, qqaren-asen udissen ussnanen s ureṣṣi n tekti ar tɣerma tagrigit.

Ma yella neɛre ad nesle uddis « tasnamka » d-yellan agdazal deg tefransist i yirem « sémantique ». « tasnamka » i wesmekti kan, - d awal yettusemres di teɣmert n tutlayt d yedles n tmaziɣt n Bgayet – deg unamek tasnamkawalt. Aric-a n tɣuri semman-as akka, ma d tamuɣli-nneɣ, nesteqsay ma yewwi-d lal dakken awalnut-a yettusemres akken ur ilaq ara? Acku, deg tmuɣli n tussna tussnant, awalnut-a degs ugur d ameqqran, anect-a deg tama. Deg tama nien nesteqsay ma yella nezmer ad sen-semmi i yirem-a « tasnamkawalt »? Yettusalɣen ɣef yiris n kra wawalen: « tassna », « anamek » d (w) « awal ».

Maca, ma neqbel asilleɣ-a – ara yili s tidet d asnulfu awalnut – n yirem tasnamkawalt ur d-yettili ara d ugur ussnan n tussna, ma yella daɣen ur d-yettawi ara ara makes neɣ amsulles? Irem-a d asnamka n wawalen (lexico-sémantique) neɣ d awalen n usnamek (sémantique lexicale)?

D acu kan, ma yella neɛlem dakken di tmaziɣt (taqbaylit) alay ur d-yettas ara am akken ara d-yas deg tutlayt n tefransist. Γef akken nettwali, amyezwer n welay yettili-d meqlubi; d ayemi i d-nenna iwsawen belli asilleɣ-a d ugur ussnan. Ar taggara, yewwi-d ad nefk tamawt d asmekti dakken aric yeɛnan asɣari n unamek deg teɣmert n tmaziɣt n Bgayet, mazal qqaren-as tasnamka (lexico-sémantique).

S wakka, zeddi n wuddis awalnut ad yili s tixuert tameqqrant ma yella webrid d-wwin wid neɣ tid yettuwelleh ar tegtawalt. Akken d-yenna (Mejri S.,: 2013/3: 29-30)

« d agtawal myal tayunt tamawalant yettusalɣen ma yella ulac s sin wawalen, lmaɛna-s snat tayunin timawalanin i zemren ad ilint anda niḍen d tiymanin ».

D tumant azal i usbak n tayunin s daxel unagraw n tutlayt d ayen ara ad yawin tadamsa n wawalen di taggara. Syin, yerna-d umyaru-a ar sdat

« […] yeddal akk tisekta n tutlayt: Amawal, taseddast, tasnamka, tangawt, artg. Asbak, melba ccek d tigit tamawalant: yettgensis gar tliwa n usilleɣ amawalanan ».

S tekti nien, asbak yettanef mači kan i tulsa usexdem n tayunin tayenawalant, maca daɣen asnulfu n tayunin tumrayin.

Γas ahat ar tura awalnut amawalan n tmaziɣt yella-d d asqecma ar kra n yimeskaren i yettwellihen anadi deg webrid n usizdeg n tutlayt, abeɛda, ireṭṭalen tyeččuren, ihi ur yelli kra n yeswi ala azmulan (Ameur M., 2012: 3). D ayemi i ilaq ad nefren taɣulin ideg newağ ugar i waken ad ndel lixsas deg weric n umawal.

Tutlayt n tmaziɣt tewağ ass-a ad sitrer asartu amawalan ma yella tebɣa ad teddu d wemhaz n tmetti. Ar ass-a deg wussan, asartu n wawalen iwalnuten (Mammeri M. 1990, Boudris B. 1993, Mahrazi M. 2017, artg.) d-yettusnulfan ur watan ara akken ma llan, rnu ur ten-yeqbil ara weɣref, d ayen i tyeğğan ad iru ar useqdec ireṭṭalen, aya seg tama. Seg tama nien, iwalnuten uddisen llan-d kan deg semmiyen ussnanen d-yettusbedɛen ɛlasab n tneɣruft tagrigit-talatinit. Abrid-a ur yelli ara d ayla n tmaziɣt kan, maca d asaka n wakk tutlayin tuzzigin.

Tugna d-takken iwalnuten uddisen deg tmaziɣt d-yettufarsen iseggasen-a ineggura yettusebgen s temeri tafarasant, akken t-id skanen imedyaten-a: « tassnawya » (typologie), « taerɣessit » (structuralisme), « tasemimdant » (anthroponymie), « tasniremt » (terminologie), « aerglem » (descriptivisme); « takussna » (encyclopédie), « amegdazal » (équivalence), artg.

Asnulfu n yiwalnuten uddisen yettwasker-d s wefran n yiwen umelay am: yirem eg iwimi nerna irem nien imeli azal iwakken ad nesilleɣ awalnut: amegazal. D agi, anamek n umselɣu yemmal-d tilawt nien ur nelli ara d tin i sɛan yirman di tazwara.

Ma d lixas akked tuciwin ɣef swir asnilsan d waɣefasnilsan, anect-a isebgan-d dakken yewwi-d ad neg addad ɣef anida tewwe ass-a tesniremt n tmaziɣt s umata d yiwalnuten uddisen s webrid unfil. Akkin i tmamakt n wamek d temug twalnut n tmaziɣt d wuguren d-yettmagar yimeɣri di taluft-a, llant-d aas n talɣiwin timawalanin ur nettwabna ara akken iwata, nezmer ad nini d tirsaufin.

Tiwlacin n tsuddut tunibt ara d-isdaklen akk tikta d-tawin yinadiyen deg taɣult n tesniremt isawwe-aɣ ass-a nettaf-d iman-nneɣ sdat n waas n tmiranin n usemmi illan ugar n sin neɣ kra n yismawen iwalnuten i yiwet n tilawt. Imedyaten-a d inigiyen i taluft yecban ta: Asemmi i kra n tmiranin n tesnilest n tmaziɣt am: Tesnasɣalt akked tesnazmult6 (tigi, anamek-nsent yettusakez deg tussna n yezmulen). Γur-neɣ daɣen sin iwalnuten nien am: Takusnayt akked tsannayt7. Dɣa dagi i tuen icc-is, anwa irem ara neṭṭef anwa ara neğğ? Anwa i yettwaqbalen seg-sen? Asegzawal n tefransist Larousse d-yessasnen awal Encyclopédie / Takussnayt neɣ tassanyt: « 1- d adlis ideg d-nesummur tagruma n tussniwin timaalin (takussnayt/tassanyt tamatut) neɣ d tuzzigt i kra n taɣult n tussna (takussnayt/tassanayt tuzzigt). 2- Deg usegzawal akussnay/assanay uzzig, amhaz d-yesenkaden isallen yettuɣessan ɣef tmirant d-yemugen d tikcemt ». Tamuɣli-nneɣ, d irem takussnayt i zemren ad yili d agdazal n win tefransist. Ma d irem tassanayt ad iliq i kra n taɣult ara yilin d tuzzigt nezzeh.

Taggrayt

Ar taggara n umagrad-a, i tamawt kan tamirant n usuddes d abrid nien n usilleɣ n umawal d-yewwi ad snefk azal am usuddem. Acku, yezmer ad yurar tamlilt iwatan deg useggem asnilsan di tmaziɣt s umata akked d umawal swudem unfil.

Asuddes awalnut s tidet yella-d ass-a di tmaziɣt, acku aas n yimawalen i d-yettufarsen iseggas-a ineggura, d ayen iwimi i nger tamawt (Mammeri, Boudris, Mahrazi, artg.) yettaken azal i usuddes awalnut, abeɛda deg taɣult n tussna. D acu kan, yewwi-d ad tili tɣimit i wayen d-yeffɣen d-iwalnuten uddisen akken ad tusɣreblen. Anect-a d ayen ara d-yefrun uguren n usemnenni n tmiranin i yiwet n tilawt. Rnu ar wanect-a, amer teddukel tmuɣli n tmura n tmazɣa ahat ad siwent ad kksent uguren yecban wigi, akken ad tili yiwet n tsertit n useggem asnilsan.

Ilmend n waya, ilaq ad temmag yiwet n terkawelt8 ɣef ddema ara isdaklen timura n tefriqt ugafa deg yiwet tsertit n useggem asnilsan, ara yilin d mana i tutlayt n tmaziɣt di temna n tefriqt ugafa. Tirmi n Tmurt n Quebec di Canada i d-yewwi ad nefer, acku d tinigit yufraren, rnu tesawe ad terez tutlayt n tefransist din.

Ass-a awal n tmaziɣt (taqbaylit), abeɛda win yeqqnen ar usuddes awalnut, yuklal ad s-nefk azal deg usilleɣ n wawalen uddisen. Asnulfu n waas n tmiranin ideg gten wid yettrajun tifrat i tugget n tegnaten izgan ttuɛelqent tlufa. Aya, ahat ara t-yeğğen ur tettruu ara ar tutlayin nien am ureṭṭal. Iswi yecban wa, yeqqen ahat ar tulya n yisaramen n unadi di tesdawiyin di tmurt-nneɣ.

1 Tasnilest : Linguistique.

2 Tasnalest : Anthropologie.

3 Tasnarrayt : Méthodologie.

4 Tasnimant : Psychologie.

5 Tasniremt : Terminologie.

6 Tasnaɣalt akked tesnazmult agdazal-nsen deg tutlay n tefransist d : sémiologie et/ou sémiotique.

7 Akusnayt akked tasannayt agdazal-nsen deg tefransist d: encyclopédie.

8 Tarakwelt : Charte.

Iɣbula

Adjaout R., (1997) : La composition lexicale dans la langue berbère, Mémoire de Magister soutenu sous la direction du Pr. S. Chaker, Département de Langue et de Culture Amazighe de Béjaia.

Ameur M., (2012) : « La néologie en amazighe : exigences linguistiques et retombées sociolinguistiques », Tizi-Ouzou, Revue Iles d imesli, pp. 34-54.

Basset A., (1940) : « Élement de négation ‘’war’’ en berbère », In journal asiatique (Juillet /

Décembre 1940), quatre études de linguistique berbère.

Benveniste É., (1974) : Problèmes de linguistique générale, I, Paris, Éd. Gallimard.

Bloofield L., (1933): Language, New York, Holt Renihart and Winston.

Boudris B., (1993) : Tamawalt usegmi : Vocabulaire de l’education Francais - Tamaziɣt, Éd. The Marocan printing and publishing co.

Deroy L., (1971) : Néologie et néologismes, Liège, Éd. CILF.

Guilbert L., (1975) : La créativité lexicale, Paris, Éd. Librairie Larousse.

Guiraud P., (1969) : Structures étymologiques du lexique français, Paris, Éd. Larousse.

Hadaddou M. (1985) : Structures sémantiques du lexique berbère (kabyle), thèse de doctorat 3ème cycle, soutenue sous la direction du Pr. S. Chaker, Aix-en-Provence.

Mahrazi M., (2015) : Lexique des sciences du langage : Amaziɣ / Français / Anglais, Bejaia, Éd. Tira.

Mejri S., (2013) : « Figement, néologie et renouvellement du lexique », Paris X, Nanterre, revue des linguistes Linx, pp. 163-174.

Mammeri M., (1990) : Lexique : Tamaziɣt – Tafransist / Tafransist - Tamaziɣt, Bejaia, 3ème Éd.

Martinet A., (1968) : Le langage, Paris, Éd. Gallimard coll. Tel, encyclopédie de la pléiade, Paris.

Mounin G. (1970) : Clefs pour la linguistique, Ed. Paris, Seghers

Taïfi M. (2000) : Sémantique linguistique : Référence, Prédication et Modalité, Éd. Faculté des Lettres et Sciences Humaines Dhar El Mehraz-Fes.

Ijenṭaḍ : Ammud

Uddisen iqburen (Les composés traditionnels)

Uddisen atraren (Les composés modernes)

Tabaqit n tqesrit (hanche) ;
Lberquq n wuccen (prunellier sauvage) ;
Aberquq n taɣaṭ (prunellier des chèvres) ;
Ibiw n yilef (lupin ou fève du sanglier) ;
Bbirwel (pince-oreille) ;
Mcaḥ n terbuyin (l’index) ;
Claɣem n wemcic (variete d’herbe graminé) ;
Mceggel izerban (variété de tissu rentrant dans la confection des robes chez la femme kabyle) ;
Ccix lebqul (Bourache officinale) ;
Ccεer n yilef (Bome) ;
Meččiɣyal (Chauve-souris) ;
Ddawdis (Diaphragme) ;
Adebbuz n telkin (Pouce) ;
Taduṭ n wulli (Mâche) ;
Adrar ufud (Tibia) ;
Amder nwaẓil (clavécule) ;
Tifleft (Variété de navet) ;
Cuff-mejjan/Mejjir (Gongllions) ;
Ifadden n tmurt (Orobanche) ;
Tifkert n wul (Creux de l’estomac) ;
Ifelfel n yezgaren (Fragon) ;
Ifern tzizwit/Iferzizwi (Mélisse) ;
Sgunfu (Se reposer) ;
Tagerṭeṭṭuct (Lové spirale) ;
Agusim n tɣeṭṭen (Plante) ;
Ḥebb lemluk (Cerise) ;
Aḥbac nwezrem (Plante) ;
Aḥmam aεrab (Nom d’un oiseau a longue queue : Merle ?) ;
Ajedεun n leqbur (Gerafe) Litteralement : cheval des cimétières ;
Ijeǧǧigen n tefsut (Pâquerettes) ;
Ijeǧǧigen n ṭikkuk (Petite centaurée) ;
Jarret meyem (Absenthe) ;
Mkerfud (Plante indéterminée) ;
Kkesbidi (Nom d’un oiseau d’hiver (enlève burnous) ;
Kawkaw umeksa (Variete d’herbe) ;
Ul n wezgar (variété de tomates ou de raisins) Ildayen nwezgar (Narcisses des champs) ;
Alemsir (Peau de mouton dont on se sert comme accessoire pour poser le moulin à grain traditionnel) ;
Lemleḥ ufus (Honoraires ou gratifications) ;
Iles funas/ ilesfunas (Bourache) ;
Iles n yilef (Molène) ;
Mummu n tiṭ (Prunelle de l’oeil) ;
Timceṭṭ uḍar (Ensemble des orteilles ;
Timceṭṭ n temɣart (Erodium) ;
Amagraman (Plante) ;
Ameqran n tudrin (Majeur) ;
Mgersif (Plante) ;
Mageriṭij (Tourne-sol) ;
Ačamar uḥuli (Plante) ;
Times n waḍu (Mille-pattes/Scolopendre) ;
Mûsa n tuzzlin (Perce-oreille) ;
Tinzar n wemcic (Plante : Trifalium stellatum) ;
Aɣbub usekkur (Cailles du désert) ;
Tuɣmest n temɣarin (Pissentit) ;
Tameɣra n wuccen (Fine pluie de printemps éclairée par un rayon de soleil) ;
Aqesbuḍ (Gigot, Cuisse) ;
Aɣesmar (Menton) ;
Tiqesrit (Moitié inférieure du corps : d’être humain ou de l’animal) ;
Tiqeslin ubabdar (Ombilic) ;
Mɣeẓiɣsan (Charognard) ;
Tiqqad n yesɣi (Fûme-terre) ;
Aqejmur n maras (Bûche de tout arbre atteint ; d’une maladie appelee « Maras ») ;
Taqejjirt n tsekkurt (Geranium lucidium ou môlle) ;
Tara wuccen (Blyon) ;
Merẓbiqes (pic-vert) ;
Merẓbuqal (Variété de liseron) ;
Iselman n waεrur (Colone vertebrale) ;
Asɣersif (Peuplier) ;
Tawriṭ umeksa (Plante) ;
Tixfet n medden (Chorion) ;
Tasnilest (Linguistique).

Tasnalest (Anthropologie) ;
Tasnamkawalt (Lexico-sémantique) ;
Tasnalɣa (Morphologie) ;
Tasnislit (Phonétique) ;
Tasniremt (Terminologie) ;
Tasnimant (Psychologie) ;
Tasnalmudt (Didactique) ;
Tasnazmult (Science du signe : Sémiologie ou sémiotique) ;
Tasnarrayt (méthodologie) ;
Tasenmettit (sociolinguistique) ;
Taksenṭeḍt (diglutination) ;
Aẓerglem (descriptivisme) ;
Taksaɣect (dévoisement) ;
Azgerdeg (diatopie) ;
Tamyiftlayt (diglossie) ;
Takkusna (encyclopédie) ;
Amegdazal (équivalence) ;
Tiraɣreft (ethnographie) ;
Tasnaɣreft (ethnologie) ;
Taɣliawt (Feed-back) ;
Afransawal (francophone) ;
Tutlaytakal (géolinguistique) ;
Tarakalt (géographie linguistique) ;
Tasenselmant (informatique) ;
Azdutlay (koinè) ;
Taẓerɣessit (structuralisme) ;
Tasmimdant (anthroponymie) ;
Amkerḍutlay (trilingue) ;
Tasnawya (typologie).

1 Tasnilest : Linguistique.

2 Tasnalest : Anthropologie.

3 Tasnarrayt : Méthodologie.

4 Tasnimant : Psychologie.

5 Tasniremt : Terminologie.

6 Tasnaɣalt akked tesnazmult agdazal-nsen deg tutlay n tefransist d : sémiologie et/ou sémiotique.

7 Akusnayt akked tasannayt agdazal-nsen deg tefransist d: encyclopédie.

8 Tarakwelt : Charte.

Rachid Adjaout

Tasdawit n Bgayet – Université Abderahmane Mira- Béjaia

© Tous droits réservés à l'auteur de l'article