Tazrawt tasnirmant n yisental n yikayaden n lbak n Uɣlif Aɣelnaw n Usegmi n tmurt n Lezzayer : tasleḍt n yirman uzzigen n yisental n teqbaylit d tcawit

دراسة مصطلحية لمواضيع امتحانات البكالوريا لوزارة التربية الوطنية الجزائرية : تحليل المصطلحات الخاصة المستعملة في مواضيع القبائلية والشاوية

Étude terminologique des sujets d’examen du baccalauréat du Ministère Algérien de l’Education Nationale : analyse des termes spécialisés utilisés dans les sujets du kabyle et du chaouia

Terminological study of the baccalaureate examination subjects of the Algerian Ministry of National Education: analysis of the specialized terms used in the examination subjects of the Kabyle and Chaouia languages

Abdelaziz Berkai, Abderrahmane Mira -Université de Bejaia, Youva Djouadi et Khoudir Ouicher

p. 383-402

Citer cet article

Référence papier

Abdelaziz Berkai, Abderrahmane Mira -Université de Bejaia, Youva Djouadi et Khoudir Ouicher, « Tazrawt tasnirmant n yisental n yikayaden n lbak n Uɣlif Aɣelnaw n Usegmi n tmurt n Lezzayer : tasleḍt n yirman uzzigen n yisental n teqbaylit d tcawit », Aleph, Vol 10 (4-1) | 2023, 383-402.

Référence électronique

Abdelaziz Berkai, Abderrahmane Mira -Université de Bejaia, Youva Djouadi et Khoudir Ouicher, « Tazrawt tasnirmant n yisental n yikayaden n lbak n Uɣlif Aɣelnaw n Usegmi n tmurt n Lezzayer : tasleḍt n yirman uzzigen n yisental n teqbaylit d tcawit », Aleph [En ligne], Vol 10 (4-1) | 2023, mis en ligne le 31 mars 2023, consulté le 28 avril 2024. URL : https://aleph.edinum.org/8669

L’objet du présent article est l’étude de la terminologie spécialisée utilisée dans les épreuves de la langue amazighe du baccalauréat algérien de 2008 à 2021, en tenant compte des sujets dans deux variétés de cette langue : le kabyle et le chaouia. L’objectif est double : connaitre une partie de la terminologie spécialisée implantée dans l’enseignement de tamazight à travers les épreuves du bac ; et étudier le problème de la variation concernant l’usage de la terminologie spécialisée en tamazight en comparant les terminologies utilisées dans les sujets du kabyle et du chaouia. Nous avons, de ce fait, essayé de faire le lien entre les terminologies spécialisées déjà publiées, décrites auparavant et ayant un rapport avec le vocabulaire de l’enseignement, et celle utilisée dans les épreuves du bac pour tenter d’en établir la “filiation”. Mais avant cela, nous avons tenté un bref exposé sur la terminologie, une discipline scientifique relativement nouvelle, dans laquelle s’inscrit notre étude.

موضوع هذا المقال هو دراسة المصطلحات الخاصة المستعملة في مواضيع امتحانات البكالوريا الجزائرية من 2008 إلى 2021 لمادة اللغة الأمازيغية، مع الأخذ في الاعتبار كل من مواضيع القبائلية والشاوية. الهدف من هذه الدراسة ذو شقين: التعرف على بعض المصطلحات المتخصصة المنغرسة في تدريس الأمازيغية من خلال امتحانات البكالوريا. ودراسة مشكلة التغير المصطلحاتي في اللغة الأمازيغية من خلال مقارنة المصطلحات المستخدمة في مواضيع القبائلية والشاوية. ونتيجة لذلك، حاولنا الربط بين مصطلحات المعاجم المتخصصة التي سبق نشرها، والتي لها علاقة بمفردات التعليم، والمصطلحات المستخدمة في امتحانات البكالوريا للإثبات « بنوتهم ». لكن قبل ذلك، حاولنا تقديم تذكير نظري موجز لأسس علم المصطلحات، وهو علم جديد نسبيًا، تقع فيه هذه الدراسة.

The object of this article is the study of the specialized terminology used in the exams of the Amazigh language of the Algerian baccalaureate from 2008 until 2021, taking into account subjects in two varieties of this language: Kabyle and Chaouia. The objective is twofold: to know some of the specialized terminology established in the teaching of Tamazight through the baccalaureate exams; and study the problem of variation in the use of specialized terminology in Tamazight by comparing the terminologies used in Kabyle and Chaouia subjects. We have therefore tried to make the link between the specialized terminologies already published, described previously and having a relationship with the vocabulary of teaching, and that used in the baccalaureate exams to try to establish the « filiation » of it. Nevertheless, before that, we have attempted a brief presentation of terminology, a relatively new scientific discipline, in which our study falls.

Agzul

Deg umagrad-a, newwi-d awal ɣef tesniremt tuzzigt n yisental n yikayaden n lbak n tamaziɣt i yettwasɛeddan seg 2008 ɣer 2021 di Lezzayer, s userwes gar yisental n teqbaylit d wid n tcawit. Deg uḥric n teẓri, newwi-d awal ɣef tesniremt d yiɣerbazen-is, imi tazrawt-nneɣ teqqen ɣer taɣult-a n tussna. Sakin, neglem-d tisnirmin tisnetlanin i ilan assaɣ d uselmed n tutlayt tamaziɣt. Ssin ɣur-s, deg uḥric n usnas, newwet ad d-nekkes acali asnirman i yellan gar usentel n teqbaylit d win n tcawit. Dɣa, aya d ayen ara aɣ-yeǧǧen ad d-nessuffeɣ s ttawil n yikayaden n lbak kra n yirman i yeẓẓan deg uselmed n tmaziɣt. Γer taggara, nemmeslay-d ɣef wassaɣ i yellan gar yirman n tesnirmin tisnetlanin – neɣ imawalen uzzigen – i d-yeffɣen s wallalen n usiẓreg d yirman i yettuseqdacen deg yikayaden n lbak n tmaziɣt akken ad nẓer ansi i d-kkan.

Awalen-tisura

Tasniremt, uẓu asnirman, akayad n lbak, taqbaylit, tacawit.

Tazwart

Segmi i tekcem tmaziɣt ɣer uɣerbaz azzayri deg useggas n 1995, seld mi d-yella wayen i wumi qqaren “aɣunzu n ukerṭabl” deg useggas aɣurbiz 1994/1995, d nettat teqqim kan akken ur d-yettili ara usɛeddi-ines deg yikayaden unṣiben n taggara n useggas. Aselmed n tmaziɣt, deg tazwara-s, yella-d s lmendad n yiselmaden ur nesɛi ara asileɣ uzzig – neɣ agerdas – deg tutlayt tamaziɣt. Dɣa, ɣas akken win yekkren ad yuɣal d aselmad n tutlayt-a – ula d imaswaḍen ara yessilɣen iselmaden xuṣṣen1 –, ulac aṭas n yiselmaden rnu drus n yinelmaden i tt-yeqqaren. Deg tallit-a, aselmad n tmaziɣt yegra-d d yinelmaden-is deg tzeqqa sdat n waṭas n wuguren, gar-asen : ugur n tesniremt tuzzigt.

Deg useggas n 2008, mi d-yella ubeddel deg wahil n usegmi sɣur imḍebbren n tmurt n Lezzayer, yettwasuddes-d i tikkelt tamenzut ukayad n lbak s tutlayt tamaziɣt ɣef tanga n uselmed n tutlayt n tmaziɣt. Sya i d-yeqqel lewhi ɣer tesniremt ara yettusxedmen i uselmed d wamek i ilaq ad tili gar yiselmaden d yinelmaden i yerza uselmed d ulmad n tmaziɣt s tmaziɣt. S wawalen-nniḍen, qrib tura 30 d aseggas segmi i tebda tirmit n uselmed n tutlayt tamaziɣt, qrib 15 d aseggas segmi i tekcem ɣer ukayad n lbak, wissen amek i tga, ass-a, tutlayt tuzzigt n uselmed n tmaziɣt ? D tiririt ɣef usteqsi-ya i d aɣbel n tezrawt-a

Deg ubrid n unadi ɣef tririt, nerfed tikti n userwes gar yirman uzzigen n sin yimcalayen n tmaziɣt: taqbaylit d tcawit. Akken nera, asentel n ukayad n lbak n tmaziɣt yettili-d s 3 n yimcalayen: taqbaylit, tacawit d tmahaq. Ar deqqal, s uxeddim-a-nneɣ, ad nnadi ɣef usuffeɣ n tmuɣli tamatut ɣef tutlayt tuzzigt i yettuseqdacen deg yisental n sin yimcalayen-nni imezwura akken ad ner amhaz-is d wamek i tedda ɣer zdat.

Tazrawt-a ihi teba ɣef sin n yixfawen: tiri d usnas. Deg yixef amezwaru, ad d-nawi awal ɣef waddayen n teri n tesniremt d terrayin-is; ad d-neglem daɣ tisnirmin tisnetlanin, i ilan assaɣ d uselmed n tutlayt, i d-yeffɣen s tmaziɣt. Deg yixef wis sin, ad nekcem ɣer teslet tasnirmant n yirman uzzigen i d-nugem seg yisental n yikayaden n lbak seg useggas n 2008 ar 2021.

1. Tiẓriyin d yiberdan ussnanen n tesniremt 

Send ad nekcem ɣer wul n tezrawt-a-nneɣ ara d-yilin d aserwes gar yirman n teqbaylit d wid n tcawit, i yettusqedcen i usebded n yisteqsiyen n yisental n yikayaden n lbak – i d-yettunefken i yinelmaden n useggas wis 3 n tesnawit gar yiseggasen n 2008 d 2021 –, yewwi-d fell-aɣ ad d-nawi awal, s tewzel, ɣef kra n waddayen n teri i ɣef tres tesniremt; ɣef yiɣerbazen-is i yemgaraden deg tmuɣliwin d terrayin n usnas; ad newwet ad d-nesbadu d acu i d irem. Dɣa, d ayen ara d-nesken deg uzwel-a amezwaru ara d-yinin ɣef waniwa ajgu n teri, deg wayen i yerzan taɣult n tesniremt s wudem amatu, i nessers tiktiwin-nneɣ.

Segmi i d-tlul tussna n yirman, s unamek-is atrar, deg useggas n 1930 – s tezrawt n ddukura i yessuli Wüster (Rondeau, 1984: 6) – ɣer wass-a, tedda-d abrid ɣezzifen, ama deg waddayen-is n teri; deg terrayin-is n usnas; deg yiswan i ɣer tettnadi ad tawe, atg. Ad newwet ad d-nemmeslay, s tewzel, ɣef yineggura-ya akken ad ner ma yella ad nizmir ad nessiwe ad d-naf anida ara nessers tasniremt tamaziɣt.

Deg wayen i yerzan addayen n teri, Humbley (1994: 161) yemmeslay-d ɣef sin n yiɣerbazen igejdanen n tesniremt i yemgaraden deg tmuɣli, deg kra n tlufa i yerzan tiri d usnas: aɣerbaz n Vienne mgal aɣerbaz n Prague d Québec. Akken ad d-yessegzi tamgirda i yellan gar sin n yiɣerbazen-a, yebder-d Humbley (1994: 160) taslet i yexdem Laurén. Ɣur-s tasniremt n uɣerbaz n Vienne d tussna i wumi fkan udem agtaɣulan, imi tasnilest d yiwet n tussna gar tussniwin-nnien – neɣ d afurek gar yifurkan – i yellan deg tesniremt. Ɣur-s daɣen, tasniremt n Wüster d wid i tt-yeṭṭafaren, ɣur-s yiwet n tmuɣli tagraɣlant, imi iswi-s d asmagnu n wayen i d-snulfuyen ijenyuen deg taɣulin-nsen, i usifses n teywalt tussnant gar-asen, anida i bɣun ilin deg umaal. Ma yella ɣer uɣerbaz n Prague d Québec, tasniremt d amur seg wamuren i tla tesnilest, rnu d taɣelnawt. Iswi n tesniremt n uɣerbaz n Québec d asmagnu utlayan n tefansist deg Canada; iswi n tesniremt n win n Prague d asmagnu n tutlayt tačikit i wakken ad tizmir i taɣulin tatrarin n tussna; ad d-tekkes amkan-is gar tutlayin-nnien.

Cabré (1998: 37-39) seg tama-s, s usenned n tekti-s ɣef wayen i yexdem Auger, teba tarrayin i yettuseqdacen deg taɣult n tesniremt ɣef 3 n yiberdan igejdanen i ttaṭṭafen yimazzagen n tussna-ya. Ɣur-s, tarrayt tamezwarut, i wumi tsemma tarrayt tasnilsant-tasnirmant, teṭṭafar tiri n Wüster. Iswi-s d asmagnu n tnaktiwin d yirman i usifses n teywalt tussnant gar yimassanen n kra n taɣult tuzzigt. Tarrayt tis snat, i wumi tsemma, tasniremt n usuqqel, tennerna deg tmura i deg llan yimsiwal n tefansist. Iswi-s d asebded n yigdazalen s tutlayt B i yirman i d-yennulfan s tutlayt A. Tarrayt taneggarut, i wumi tsemma tarrayt n useggem utlayan, tlul-d seg yisenfaren i d-ssulint kra n tmura, am Québec, i usnerni n kra n tutlayt tadersant i ɣemrent tutlayin-nnien tineɣmarin deg wakal-is.

Deg yiseggasen-a ineggura, ddeqs n yimnadiyen, deg taɣult n tesniremt, i d-yewwten deg tarrayin n tesniremt n Wüster, i yettwalin irman d tayunin ur nesɛi ara imegdawalen – ma nra ad d-nebder ala attwel-a – s usebded n terrayin d tmuɣliwin timaynutin i tesniremt. Gar yimassanen i d-yefkan tineggura-ya, nezmer ad d-nebder Rousseau (2013: 45-59) d Cabré (2013: 133-168), deg yimagraden i d-uran deg udlis amegru Dans tous les sens du terme i d-yeffɣen ddaw ufus n Quirion, Depecker d Rousseau: tasnirmettit n Gaudin, tasnirmettit tamusnant n Temmerman, tamuɣli taywalant n tesniremt i d-teglem Cabré d tesniremt tadelsant n Diki-Kidiri.

Seg tama n yimnadiyen n tesniremt tamaziɣt, yemmeslay-d Amaoui (2015: 322-336) ɣef waddad i deg tella tesniremt tamaziɣt, d waniwa abrid n tesnarrayt i d-tewwi. Ɣur-s, d win n useggem utlayan d tsuqqilt i d-tewwi, ɣas ur d-yekki ara seg yisudduyen uniben n uwanek.

Tazrawt-nneɣ, nekni, nesbedd-itt ɣef tarrayin-a n tesniremt:

  • Tasniremt n useggem utlayan n uɣerbaz n Québec: nra ad nwali ma yella ucali, neɣ ulac, gar yirman n teqbaylit d wid n tcawit;

  • Tasnirmettit n Gaudin: nebɣa ad nwali aniwi irman i yeẓẓan deg uselmed n tmaziɣt, s wudem amatu, ladɣa deg yikayaden n lbak;

  • Tasniremt taywalant n Cabré: nra ad nwali s wanita tasniremt i d-tettili teywalt gar wid i d-yessebdaden isental n yikayaden n lbak d yinelmaden i t-yesɛeddayen.

2.Tisnirmin tisnetlanin i ilan assaɣ d yisental n ukayad n lbak n tmaziɣt

Awal ad yezzi, deg uzwel-a wis sin, ɣef yimawalen uzzigen – neɣ tisnirmin tisnetlanin – n tmaziɣt i yesɛan assaɣ d usentel n umagrad-a-nneɣ. Asebded n yisteqsiyen n yikayaden n lbak n tmaziɣt, s yimcalayen n tmaziɣt, yuser asexdem n tesnirmin n taɣulin i yemgaraden i usuddes n yinaw aɣefmeslay ara yegzu unelmad. Send ad nekcem ɣer teslet-nneɣ, ara d-yilin deg uzwel wis 3, yewwi-d ad d-nesmekti, s tewzel, d acu i wumi neqqar tasniremt tasnetlant ; ad d-nebder daɣen imawalen, i ilan assaɣ d uselmed n tutlayt, i d-yeffɣen s wallalen n usireg.

Ma nefer tikti n Rondeau (1984 : 69), tasniremt tasnetlant d agraw n yirman uzzigen – neɣ d umuɣ n yirman i ilan tilisa – i tezdi yiwet n taɣult, yiwet n ttiknikt, yiwet n tussna, yiwet n turi, atg. S tsuqqilt n wawalen s wacu i d-yeglem tasniremt tasnetlant d yiswi-s : « Iswi n tesniremt tasnetlant d asebded n yirman akk yeqqnen ɣer yiwet n taɣult, s timmad-nsen ma yella wamek (...), ama deg yiwet n tutlayt neɣ gar snat n tutlayin neɣ ugar. »

« La recherche terminologique thématique a pour but d’établir, de façon plus ou moins exhaustive (...), l’ensemble des termes (...) rattachés à un domaine (...), soit à l’intérieur d’une même langue, soit par rapport à deux ou plusieurs langues. »

Ur d-nettawi ara awal ɣef terrayin n usebded n tesnirmin tisnetlanin i d-yeglem Rondeau (1984), ad nɛeddi srid ɣer uglam, s talɣa tawezzlant, n tesnirmin tisnetlanin – i ilan assaɣ d uselmed n tutlayt – i d-yeffɣen, s wallal n usiẓreg, s tmaziɣt. Dɣa, ɣer tneggura-ya ara nesserwes irman i d-negmer, seg yisteqsiyen n yikayaden n lbak, deg uzwel wis 3.3 n tezrawt-nneɣ akken ad nwali ma yella seg yimawalen-a uzzigen i d-ttwakksen yirman-nni neɣ ala.

  1. Tajeṛṛumt n tmaziɣt n Mouloud Mammeri : Adlis amezwaru i ilan irman n yiwet n taɣult tuzzigt d win i d-yessuffeɣ Mouloud Mammeri ɣer taggara n yiseggasen n 1970 : Tajeṛṛumt n tmaziɣt (Tantala taqbaylit)2 Deg-s, azal n 176 n yirman uzzigen i d-yettwasnulfan i uglam n tjeṛṛumt n teqbaylit, s teqbaylit : 151 n yirman deg wumuɣ-nni asintlay tamaziɣt-tafṛansist ; 13 n yirman deg ulɣu ; 12 n yirman deg uḍris (Achab, 2014 : 17).
    Deg tezrawt i yexdem Amaoui i udlis-a amezwaru i d-yewwin ɣef tjeṛṛumt n tmaziɣt s teqbaylit – ma nekkes win i d-yessuffeɣ Saïd Hanouz deg useggas n 1968 (Amaoui, 2015) – yessuffeɣ-d 299 n yirman uzzigen i yettwasqedcen deg wayen i wumi isemma, s ubdar n Rey-Debove, « amawal aɣefmeslayan ». Ma yella d ayen i yerzan « tasniremt n tjeṛṛumt » s timmad-is, yufa-d 239 n yirman (Amaoui, 2021 : 88).

  2. Amawal n tmaziɣt tatrart3 n Mouloud Mammeri : Amawal n tmaziɣt tatrart d tasniremt i d-yessebded Mouloud Mammeri, d kra n yimnadiyen-nnien, gar yiseggasen n 1972 d 1974 (Achab, 2013 : 116). Deg-s azal n 1941 (Ibid. : 127) n yiwalnuten i d-yettunefken d igdazalen i yirman n tutlayt tafansist. Akken i d-yenna Amaoui (2015 : 325), amawal n tmaziɣt tatrart d adlis i deg llant ddeqs n taɣulin i yemgaraden, gar-asent : tafizikt, tasensertit, tusnakt, tajeṛṛumt, atg. Ɣas ur yelli ara d tasniremt tasnetlant am tiya, yeqqim umawal-a d azamul, deg wayen i yerzan tarrayin n usebded n yirman, i yiqeddicen i d-yeffɣen deffir-s.

  3. Amawal n tesnilest4 n Abdelaziz Berkaï : Adlis-a n yirman uzzigen i d-yeffɣen ɣer terigin Achab deg useggas n 2009 d umuɣ n taynunin tisnirmanin i yerzan taɣult n tesnilest. Deg-s nnig n 2000 n yirman i yegdan deg wazal asnamkan s tlata n tutlayin i yemgaraden : tafansist, taneglizit d tmaziɣt. Yessawe umeskar n tesniremt-a tasnetlant ad d-yesnulfu agdazal, s tmaziɣt, i yal irem i d-yennulfan s tutlayt tafansist s usexdem n kra n terrayin n tesnulfawalt i yellan d timaynutin i tutlayt n tmaziɣt. Tineggura-ya, yeglem-itent-id s telqey deg sin n yimagraden i d-yura ɣef ccɣel-a (r. Berkaï, 2007, 2011, Bounfour et al., 2009 : 33-52).

  4. Amawal n tjeṛṛumt5 n Usudu Ageldan n Yidles Amaziɣ (IRCAM) (ddaw n ufus n Boumalk d Nait-Zerrad) : Amawal n tjeṛṛumt d adlis i d-yessaẓreg Usudu Ageldan n Yidles Amaziɣ6 deg tmurt n Meṛṛuk, deg useggas n 2009. Asebded n tesniremt-a d lɣella n tdukli gar yimnadiyen n Usudu Aɣelnaw n Tutlayin d Tɣermiwin n Usammar7 akked wid n Usudu Ageldan n Yidles Amaziɣ. Deg-s 352 n yirman uzzigen n taɣult tanjeṛṛumt i d-sbedden s rebɛa n tutlayin yemgaraden : tafṛansist, tamaziɣt, taneglizit, taɛrabt (Boumalk & Naït-Zerrad (ddaw n ufus n.), 2009 : 12).

  5. Asegzawal ameẓẓyan n tsekla n Mohand Akli Salhi : Adlis-a aseknirman i d-yessuffeɣ Mohand Akli Salhi deg useggas n 2009 – d useggas 2017 i tikkelt tis snat – d tasniremt tasnetlant n taɣult n tsekla. Deg-s, « 938 » n yirman uzzigen i wumi yessebded tibadutin tiseknawalin i usegzi-nsen d usbadu-nsen (Salhi, 2012 : 117). Akken i t-id-yenna netta yakan deg umagrad i d-yura ɣef terrayin i yessexdem deg usali n tesniremt-a (Salhi, 2010 : 169). Iswi-s d asnulfu n yirman i uselmed n tsekla tamaziɣt, seg uɣerbaz alemmas ɣer tesdawit. Deg tezrawt-a-nneɣ, ad nesseqdec imagraden i d-yura Salhi ɣef yirman n tsekla (r. Salhi, 2010a ; 2010b, 2012).

  6. Amawal n tesnalmudt d tussniwin n umeslay n Mohand Mahrazi : Tasniremt-a tasintlayt n Mohand Mahrazi tla 1600 n yirman uzzigen i d-yewwin ɣef taɣult n tesnalmudt d tussniwin n umeslay s wudem amatu, s snat n tutlayin : tafṛansist d tmaziɣt. Deg tezwart n udlis-a (Mahrazi, 2013 : 7), yebder-d, umeskar-is, tadɣulin i ɣer ttekkin yirman i d-yesnulfa, gar-asent : tamsiselt-tasnimeslit, tasnawalt, tasnamka, tasnilesmetti, atg.

  7. Asegzawal ameẓẓyan n tesnilest n Azedine Idir, Mehdi Yahiaoui d Nacer Mehdi : Adlis-a aseknirman yerza irman n taɣult n tesnilest. Ineggura-ya, d wid i sseqdacen yiselmaden n tesnilest, n tesdawit n Bgayet, deg ukala n taywalt i d-yettilin gar-asen d yinelmaden-nsen. Deg tesniremt-a, llan 90 n yirman uzzigen i d-yettwasnulfan i usemmi n tnaktiyin tisnilsanin n tadɣulin-a am unagraw n umyag d yisem, tasnamka, taseknawalt, atg., s tikci n tbadutin-nsent. Akken i t-id-uran deg tezwert n usegzawal-a (IYM, 2020 : 16), adlis-a n yirman rnu-t ɣer win i d-yessuffeɣ Mohand Akli Salhi (r. Azwel wis 2.5) i taɣult n tsekla.

3. Tasleḍt tasnirmant n tayunin tinmawalin n yisental n lbak n tmaziɣt

Deg uzwel-a, ad newwet ad nesle irman i yettusqedcen deg yisteqsiyen i d-ttaken, wid i d-yessebdaden isental-nni, i yinelmaden n tmaziɣt deg ukayad n lbak, yal aseggas, seg 2008 ar 2021. Deg teslet-a tasnirmant, ad d-nessuffeɣ irman – neɣ iremnuten – i yettusexdamen deg usebded n yisteqsiyen i d-yettawin ɣef tutlayt n tmaziɣt. Dɣa, yelha ma nesmekta-t-id, taɣessa n usentel n ukayad n tmaziɣt deg lbak am tin n yisental n tutlayin-nnien. Deg-s 3 n yiswiren i ɣef d-ttilin yisteqsiyen : isteqsiyen ɣef uris, isteqsiyen ɣef tjeṛṛumt n tutlayt d yisteqsiyen ɣef ufares n kra n uris. Deg uheyyi n teslet-nneɣ, nekka-d ɣef yisental n lbak, yiwen yiwen ; awal awal, akken ad neɛqel yal irem uzzig i yettusxedmen deg usatal n tikci n yisteqsiyen i yinelmaden n useggas wis 3 n tesnawit.

S usien d teslet i nexdem i yal asentel i d-yeffɣen seg useggas n 2008 ar 2021, nufa-d ttusqedcen 326 n yirman deg usentel n teqbaylit d 323 n yirman deg usentel n tcawit. Aman-a i d-nessuffeɣ d umuɣ amatu n yirman i yettusxedmen deg yal tarigt n lbakyal tarigt deg-s sin n yisental. Deg wumuɣ-a amatu, nsedda-d irman i d-yettuɣalen yal aseggas dacu kan ur d-nseddi ara irman i d-yettuɣalen deg yisental n yiwet n terigt akken ad nesle, ad nektazel acali d usmeskel gar teqbaylit d tcawit, d wamek i iga (r. Azwel 3.1) ; ad nwali daɣen aniwi irman i yeẓẓan deg usatal n uselmed n tmaziɣt d waniwi ur yeddin ara aas (r. Azwel 3.2). Lasun, mi nekkes irman i d-yettuɣalen deg wumuɣ-nni amezwaru n 326 n yirman deg tama n teqbaylit d 323 n yirman deg tama n tcawit, deg yal tarigt, nessawe ad d-nessuffeɣ 115 n tayunin tisnirmanin deg yisental n lbak n ulqem ( ?) n tutlayt taqbaylit ; 112 n yirman deg yisental n ulqem n tutlayt tacawit. Irman-a, ama deg teqbaylit neɣ deg tcawit, ṭṭafaren 3 n taɣulin tigejdanin : tajeṛṛumt (tasnilest) (51 %) ; tasekla (28 %) ; tasnalmudt (15 %) (r. Azenziɣ 1).

Azenziɣ 1

Azenziɣ 1

3.1. Aserwes gar yirman n ukayad n teqbaylit d win n tcawit

Deg tazwara, akken i d-nesken deg uzwel i yezrin, mi i d-nessuffeɣ irman i yettusqedcen deg yisental n yal tameslayt, nufa-d agmuḍ n tayunin tisnirmanin i yemgaraden : 112 n yirman deg tcawit d 115 n yirman deg teqbaylit. Tamgirda-ya tamezwarut tesban-d llan yirman – 3 n yirman – n teqbaylit i wumi ur d-fkin ara igdazalen s tcawit (ẓr. Tafelwit 1). Nnig n waya, mi nesleḍ umuɣ-nni n 326 n yirman, nufa-d 294 seg-sen i deg ulac acali gar teqbaylit d tcawit : d irman i yettusqedcen deg teqbaylit i yettusqedcen deg tcawit. Seg tama-nniḍen, nessaweḍ ad d-naf 3 n yiswiren-nniḍen – 4 n taggayin n ucali ma nerna tin i d-nebder deg tseddart-a ufella – i deg yella ucali gar yirman n teqbaylit d wid n tcawit. Iswiren-nni n ucali, nsemma-yasen s tesniremt-a :

  • Acali asnirman (6 n yirman) (r. Tafelwit 2) ;

  • Acali deg tirawalt (5 n yirman) (r. Tafelwit 3) ;

  • Asemres n tmegdawalt i usegzi n yirem i yettusqedcen (7 n yirman) (r. Tafelwit 4).

Tafelwit 1ut : irman ur nli ara igdazalen deg tcawit

Irem s teqbaylit

Irem s tcawit

Taɣult n yirem

Taẓrigt n lbak

Taluft

/

Tasekla

2012

Isegran n tefyirt

/

Tajeṛṛumt

2013

Tiwuriwin n wawalen

/

Tajeṛṛumt

2012, 2015

Awennet n tfelwit 1ut

Deg taggayt-a tamezwarut, nessers irman i wumi ur d-nufi ara igdazalen deg tcawit. S wawalen-nnien, wid i d-ixedmen isental n yikayaden, sxedmen tarrayt i yemgaraden deg lebni n usteqsi s tcawit :

  • Udus asnirman « Isegran n tefyirt » yettuseqdec tikkelt kan deg usentel n teqbaylit, deg terigt n 2013. Deg tcawit, fkan-d agdazal-is s tukksa n Isegran i usifses n usteqsi.

  • Irem « Taluft » ur yesɛi ara agdazal deg tcawit, deg usentel n lbak n terigt n 2012. Deg teẓrigin n 2010, 2011, 2012, 2014, 2016, 2019, 2020 d 2021 yesɛa agdazal.

  • Udus asnirman « Tiwuriwin n wawalen » yettuseqdec deg usentel n teqbaylit, deg teẓrigin n 2012 d 2015. Deg tcawit ulac agdazal-is.

Tafelwit tis 2 : acali asnirman gar teqbaylit d tcawit

Irem s teqbaylit

Irem s tcawit

Taɣult n yirem

Taẓrigt n lbak

Aknaw

Iken

Tajeṛṛumt

2010

Tinawt

Inaw

Tasnilest/ Tasekla

2010

Tizza n wullis

Ullis

Tasekla

2010

Irwasen

Akniwen

Tajeṛṛumt

2011

Unti

Tawtemt

Tajeṛṛumt

2014

Aḍris amullis

Aḍris ullis

Tasekla

2021

Awennet n tfelwit tis 2

Deg taggayt-a tis snat, nessers-d irman i yettbeddilen seg usentel aqbayli ɣer usentel acawi. S wawalen-nnien, wid i d-yessebdaden isteqsiyen n yikayaden n lbak, ssexdamen irman i yemgaraden, gar teqbaylit d tcawit, akken ad d-inin yiwet n tɣawsa :

  • Irem « Aris amullis » yettuseqdec deg terigt n 2021, deg usentel n teqbaylit kan. Wama deg terigin i yezrin d tayunt « Aris ullis » i yettusmersen ama deg teqbaylit, ama deg tcawit. Ma nra ad d-nessegzi amaynut i yellan deg yirem-a d wamek i d-yera s yiwet n tefyirt : d asileɣ n urbib seg urbib s tmerna n uskim « am- » ɣef uskim « u-i ».

  • Irem « Aknaw » ila ddeqs n yirman-nnien i yettusexdamen deg umkan-is, gar-asen : « Iken, Arwas » (r. tafelwit tis 4).

  • Irem « Tinawt » yettusexdem s talɣa n umalay deg terigt n 2010 deg tcawit. Deg terigin-nnien d talɣa n wunti i yettusqedcen ama deg teqbaylit, ama deg tcawit.

  • Udus asnirman « Tizza n wullis » yettuseqdec tikkelt kan deg terigt n 2010. Deg tiyaḍ, d irem « Ullis » i yeṭṭfen amkan-is.

  • Tamgirda i yellan gar yirman « Unti » d « Tawtemt » tera-d tikkelt kan deg terigt n 2014. Syin d afella, d irem « Unti » i yettuseqdacen ama deg tcawit, ama deg teqbaylit.

Tafelwit tis 3 : acali deg tirawalt gar yirman n teqbaylit d tcawit

Irem s teqbaylit

Irem s tcawit

Taɣult n yirem

Taẓrigt n lbak

Taseddart tis snat

Taseddart tis sent

Tasekla/ Tasnalmudt

2010

Udem wis sin

Udem wis sen

Tajeṛṛumt

2016

Taseddart tis ukuzzet

Taseddart tis ukuzzt

Tasekla/ Tasnalmudt

2016

Ssileɣ

Sileɣ

Tajeṛṛumt

2019

Taseddart tis ukuẓ

Taseddart tis ukuẓẓet

Tasekla/ Tasnalmudt

2019

Awennet n tfelwit tis 3

Deg taggayt-a tis tlata, nra ad d-nesbin tamgirda i d-yettilin deg wayen i yerzan tirawalt. Akken i t-id-nessers deg tfelwit-a ufella, llan kra n yirman i yettwarun s tira i yemgaraden :

  • Tussda n « S » n usswaɣ deg tira n yirem « Ssileɣ » deg teqbaylit ; tukksa n tussda n « S » n usswaɣ deg tira-s s tcawit.

  • Deg wayen i yerzan imanen imagnuyen, yella umgired deg wayen i yerzan tira ama gar teqbaylit d tcawit, ama deg teqbaylit yakan seg terigt ɣer taye ; ama deg tcawit yakan seg terigt ɣer taye. Seg tama-nnien, deg tira n twilawin « Tis » d « Wis » ulac amgired.

Tafelwit tis 4 : asemres n tmegdawalt i usegzi n yirem i yettusqedcen

Irem s teqbaylit

Amegdawal-is

Irem s tcawit

Amegdawal-is

Taɣult n yirem

Taẓrigt n lbak

Agensay

Asaḍ

Agensay

/

Tasekla

2012

Arwas

Aknaw

Aknaw

/

Tajeṛṛumt

2012

Aknaw

Arwas

Aknaw

/

Tajeṛṛumt

2013

Tisɣunin

Tasɣunt

Tisɣunin

Tasɣunt

Tajeṛṛumt

2014

Ales

/

Ales

Ḥki

Tasekla

2015

Isem n umeskar

Isem n umigaw

Isem n umeskar

/

Tajeṛṛumt

2017

Aktawal

Iger n umawal

Aktawal

/

Tajeṛṛumt

2013, 2017

Awennet n tfelwit tis 4

Deg taggayt-a tis rebɛa, nra ad d-nesken tarrayt i ssexdamen, wid i d-yessebdaden isteqsiyen n yikayaden n lbak n tmaziɣt i usegzi n kra n yirem s yirem-nniḍen. Aneggaru-ya ggaren-t gar tacciwin. Tixxamin-nni i nesbeɣ s yini awraɣ deg tfelwit-a ufella, d irman-nni s i d-ssegzayen irman-nni imezwura ama deg teqbaylit, ama deg tcawit.

  • Irem « Agensay » yettwasegza-d s yirem « Asa » deg teqbaylit. Deg tcawit, ur d-yettwasegzi ara s yirem-nnien. Asexdem n yirem « Asa » i usegzi n yirem « Agensay » deg umedya-ya ur d-yelli ara s wassaɣ n tmegdawalt. Ahat, sxedmen irem « Asa » i usmekti n unelmad ɣef unamek n yirem « Agensay » imi deg yiwen n ueṭṭa asnaktan i llan.

  • Irem « Aknaw » yettwasegza-d s yirem « Arwas » deg teqbaylit. Deg tcawit, ur d-yettwasegzi ara s yirem-nnien.

  • Irem « Aktawal » yettwasegza-d s wudus asnirman « Iger n umawal » deg teqbaylit. Deg tcawit, ur d-yettwasegzi ara s yirem-nniḍen.

  • Irem « Ales » ur d-yettwasegzi ara s yirem-nnien deg teqbaylit. Deg tcawit, yettwasegza-d s wawal amagnu « Ḥki ».

  • Irem « Arwas » yettwasegza-d s yirem « Aknaw » deg teqbaylit. Deg tcawit, ur d-yettwasegzi ara s yirem-nnien.

  • Udus asnirman « Isem n umeskar » yettwasegza-d s wudus asnirman « Isem n umigaw » deg teqbaylit. Deg tcawit, ur d-yettwasegzi ara s yirem-nniḍen.

  • Irem « Tisɣunin » yettunefk-d s talɣa n usget, yiwet n tikkelt kan, yettwasegza-d s umḍan asuf « Tasɣunt ». Dɣa, ur d-yelli ara ucali asnirman s useqdec n tmegdawalt, d aseqdec n talɣa-nniḍen n yirem-nni yakan i d-yellan.

3.2. Irman uzzigen i yeẓẓan deg yisental n yikayaden n lbak

Deg uḥric-a, ad yezzi wawal ɣef yirman i yuɣen amkan deg yisental n yikayaden n lbak, ama deg win n teqbaylit, ama deg win n tcawit. Akken i d-nenna yakan, tasleḍt-nneɣ terza akk ikayaden n tmaziɣt i d-yeffɣen seg useggas n 2008 ar 2021. Ihi, nnig n ugmuḍ i d-nufa deg wayen i yerzan acali i yellan gar yirman n teqbaylit d wid n tcawit, tura ad newwet ad d-nessuffeɣ irman i deg ulac acali d usmeskel ; irman i yettusxedmen s waṭas ; irman uzzigen i yeẓẓan deg usatal n tikci n yisteqsiyen.

Tarrayt i neḍfer deg tezrawt-a, deg ukala n usiḍen d uktili n yirman i d-yettuɣalen s waṭas, am tin i sseqdacen yimnadiyen n taɣult n tektamawalt. Dɣa, nesseqdec yiwen n wallal umḍin n uktili n yirman i wumi semman TermoStat9 Akken i d-nenna yakan, amḍan n yirman i d-nekkes deg teqbaylit d tcawit yemgarad : 326 n yirman deg teqbaylit, 322 n yirman deg tcawit. Deg teslet-a, nger ɣer useɣan TermoStat irman-nni n teqbaylit iman-nsen, akken i nexdem daɣen i wid n tcawit i wakken ad d-naf asnagar n yirman i yal tutlayt. Ɣer taggara, seg tama n teqbaylit nufa-d 9 n yirman i d-yuɣalen nnig n 9 n tikkal seg useggas n 2008 ar aseggas n 2021 (r. azenziɣ wis 2 d tfelwit tis 5). Seg tama n tcawit, nufa-d 9 n yirman i d-yuɣalen nnig n 9 n tikkal seg useggas 2008 ar aseggas n 2021 (r. azenziɣ wis 3 d tfelwit tis 6).

Azenziɣ 2

Azenziɣ 2

Tafelwit 5

Irem

Amḍan n tuɣalin

Tigzi n uḍris

15

Tafyirt

14

Sleḍ

14

Tadyant

12

Isumar n tefyirt

12

Isestanen

12

Tinawt

10

Tasɣunt

10

Afares s tira

9

Azenziɣ 3

Azenziɣ 3

Tafelwit 6

Irem

Amḍan n tuɣalin

Tigzi n uḍris

15

Tafyirt

14

Sleḍ

14

Tadyant

12

Isumar n tefyirt

12

Isestanen

12

Tasɣunt

10

Tinawt

9

Afares s tira

9

Awennet n tfelwit 5 d 6

Ama deg yisental n teqbaylit ama deg wid n tcawit, d udus asnirman « Tigzi n uris » i yettusxedmen s waas. Dɣa, yuɣal-d deg terigin n lbak akken ma llant. Ar deqqal, aca deg usentel wis sin i d-yettunefken deg 2021 i yettuseqdec wudus asnirman-nnien i usemmi n tnakti-ya : « Tigzi n tirawt ».

  • Irem « Sle » i d irem wis sin i d-yuɣalen s waas deg yisental n teqbaylit d tcawit. Anagar deg teẓrigt n 2010 i ulac-it.

  • Irem « Tafyirt » ur d-yuɣal ara deg lbak n 2010. Dɣa, d talɣa-s n usget « Tifyar » i yettusqedcen.

  • Irem « Tadyant » ur d-yuɣal ara deg lbak n 2008, 2013 d 2018.

  • Udus asnirman « Isumar n tefyirt » ulac-it deg 3 n terigin : tin n 2010 ; deg tin n 2011 ; deg tin n 2013 d udus asnirman « Isegran n tefyirt » i yettuseqdacen deg umkan-is.

  • Irem « Isestanen » yuɣal-d 12 n tikkal. Ur yettwaseqdec ara deg 2008, 2009 d 2018. Deg 2018, d irem « Tuttriwin » i d-rran deg umkan-is.

  • Irem « Tinawt » ur d-yuɣal ara deg lbak n 2008, 2009, 2013, 2018 d 2019. Acu kan, deg usentel n tcawit n useggas n 2010 d talɣa-s n umalay i yettusqedcen kan.

  • Irem « Tasɣunt » ur d-yuɣal ara deg lbak n 2008, 2009, 2011, 2012 d 2016.

  • Udus asnirman « Afares s tira » ur yettuseqdec ara deg 6 n terigin timezwura n lbak : 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013. D udus asnirman « Asenfali s tira » i yellan deg umkan-is.

3.3. Irman yettuseqdacen deg lbak vs. irman n tesnirmin tisnetlanin

Send ad nfak tasleḍt-nneɣ d uktili i nga i yirman uzzigen i ssexdamen yiselmaden d yimaswaḍen deg yisental n lbak i ttakken i yinelmaden yal aseggas, yewwi-d fell-aɣ ad ten-nesserwes – yirman-nni – d yirman i d-snulfan yimazzagen n tesnilest. Ineggura-ya, d tisnirmin-nni tisnetlanin i d-neglem deg uric wis 2 n umagrad-a. Imi d awezɣi ad nexdem aserwes i yal irem i d-nekkes, yewwi-d fell-aɣ ad nefren irman-nni kan i d-yettuɣalen s waas. Ineggura-ya, ad asen-d-nefk igdazalen-nsen, i d-snulfan yimusnirmen, akken ad nwali ma yella umgired gar yirman i sseqdacen yiselmaden d yimaswaen n uɣerbaz agejdan d yirman i d-snulfan yiselmaden d yimnadiyen n tesdawit (r. tafelwit tis 7).

Tafelwit 7

Asagem

MSSM

MSB

MJBZ

JM

MMT

SMSIW

SMSS

Agdazal s tefṛansist

Tigzi n uḍris

Tigzi [n] tirawt (sb.30, 233)

Tigzi [n wayen i] yuran (sb.74, 87)

/

/

Tigzi [n] uḍris (sb.78, 128)

/

/

Compréhension de l’écrit (texte ?)

Sleḍ

Tasleḍt (sb.255)

Tasleḍt (sb.60)

/

/

Sleḍ (sb.46)

/

Tasleḍt (sb.124)

Analyse

Isumar n tefyirt

Tisumar [n] tefyirt (sb.88,147)

Isumar [n] tefyirt (sb.142, 136)

Tisumar [n] twinest (sb.50, 96)

Isumar [n] twinest (sb.10, 11)

Isumar [n] twinest (sb.29, 57)

/

/

Propositions de phrase

Isestanen

Isteqsiyen (sb.90)

/

Iseqsiten (sb.51)

/

Tuttriwin (sb.118)

/

/

Questions

Tafyirt

Tafyirt (sb.147)

Tafyirt (sb.136)

Tawinest (sb.96)

Tawinest (sb.11)

Tawinest (sb.57)

/

Tafyirt (sb.91, 123)

Phrase

Tinawt

Timenna (sb.44)

Tinawt (sb.89)

Tinayt (sb.32)

/

Inaw (sb.85)

/

Ini (sb.123)

Enoncé

Tasɣunt

Tasɣunt (sb.224)

Tasɣunt (sb.75)

Tasɣunt (sb.27)

Tasɣunt (sb.11)

Tasɣunt (sb.79)

/

/

Conjonction

Aktawal

Iger anmawal (sb.27)

Urti amawalan (sb.70, 114)

Iger n umawal (sb.25, 39)

/

/

/

/

Champ lexical

Afares s tira

Afares [s] tirawt (sb.87, 42)

Afares [s] tira (sb.141, 87)

/

/

Afares [s] tira (sb.116, 60)

/

/

Production écrite

Tadyant

/

/

/

/

/

/

Tadyant (sb.88)

Tragédie

Tutlayt

Tutlayt (sb.64)

Tutlayt (sb.112)

Tutlayt (sb.39)

/

Tutlayt (sb.61)

Tutlayt (sb.65)

Tutlayt (sb.125)

Langue

Asenfali s tira

Tanfalit [s] tirawt (48, 233)

Tanfalit [s] tira (sb.92, 87)

Awenni [s] tira (sb.33, 98)

Tanfalit [s] tira (Amaoui sb.104, 105)

Asenfali [s] tira (sb.44, 60)

/

/

Expression écrite

Tanfalit

Tanfalit (sb.48)

Tanfalit (sb.92)

Awenni (sb.33)

Tanfalit (Amaoui sb.104)

Tanfalit (sb.55)

/

/

Expression

Tawuri

Tawuri (sb.50)

Tawuri (sb.94)

Tawuri (sb.34)

/

Tawuri (sb.58)

Tawuri (sb.65)

Tawuri (sb.125)

Fonction

Amyag

Amyag (sb.148)

Amyag (sb.164)

Amyag (sb.58)

Amyag (sb.11)

Amyag (sb.21)

Amyag (sb.62)

/

Verbe

Awennet n tfelwit tis 7

Deg tfelwit-a, nesserwes gar 15 n yirman uzzigen i d-nekkes seg usagem-nneɣ d tesnirmin tisnetlanin i d-yeffɣen s wallal n usireg. Nesbeɣ s yini ačini, irman i deg ulac acali asnirman d temgirda deg tarrayt n usileɣ n yirem : gar yirman i d-snulfan yimusnirmen d wid i d-snulfan yiselmaden d yimaswaen akked wid i ixeddmen deg Uɣlif Aɣelnaw n Usegmi n tmurt n Lezzayer. Deg 15 n yirman-a, anagar 6 n yirman i deg ur d-nufi ara acali mi i ten-nesserwes ɣer tesnirmin i nefren : sle, tasɣunt, tanfalit, tutlayt, tawuri, amyag. Deg 9 n yirman-nnien, yal tikkelt nettaf-d acali – ma ulac akkya yettili yiwen n yirem-nnien. Ma nra ad d-nefk yiwen n umedya kan : udus asnirman « Tigzi n uris » deg yisental n yikayaden n lbak, agdazal-is deg tesnirmin tisnetlanin yettemgirid : « Tigzi [n] tirawt » neɣ « Tigzi [n] uris » deg tesniremt n Mahrazi (2013) ; « Tigzi [n wayen i] yuran » d « Tigzi [n] uris » deg tesniremt n Berkaï (2009), « Tigzi [n] uris » neɣ « Tigzi [n] tirawt » deg umawal n tmaziɣt tatrart (1980). Ar deqqal, asileɣ n wudusen-a isnirmanen sɣur-nneɣ i d-yekka. Deg tesnirmin i d-nebder, yal irem nettaf-it d takcemt iman-is. Ahat daymi i tettili temgirda mi ara ttusqedcen ula deg yikayaden n lbak ? Ahat yettbeddil wudus-nni asnirman ɛlasab n wudus aɣbalu i nra ad nerr ar tutlayt tanicant ?

Taggrayt

Deg tɣuri talqayant n usagem i d-negmer, nufa-d igma i yezmer ad yakez ula d win yexan i taɣult n tesniremt. Deg tazwara, asekkil s tettwaru teqbaylit d win n tcawit yemgarad : taqbaylit s usekkil alatini ; tacawit s usekkil abjad-aɛrab – almi d aseggas n 2015 i teqqel tcawit tettwaru s usekkil alatini daɣen. Deg wayen i yerzan acali d usmeskel deg tesniremt tuzzigt i yettwasqedcen, deg terigt tamezwarut n ukayad n lbak, i d-yeffɣen deg useggas n 2008, ur d-nemmuger ara tamgirda gar yirman n teqbaylit d wid n tcawit. Sakin, deg terigt n 2009, nufa-d yiwet n temgirda kan : irem « iwudam » deg teqbaylit, « udmawen » deg tcawit. Turda i nezmer ad d-nefk ɣef temsalt-a n ucali asnirman i ulac deg sin n yiseggasen imezwura n yisental n lbak, d akken wid i d-yessebdaden isental-nni ur llin ara d Icawiyen10 Dɣa, d iselmaden iqbayliyen i yessuqqlen isental-nni seg teqbaylit ɣer tcawit.

S umata ihi, deg yikayaden n yiseggasen imezwura n 2008 d 2009, ulac acali asnirman gar teqbaylit d tcawit. Syin d afella, seg useggas n 2010 armi d 2016, yebda-d ucali asnirman yettbin-d gar sin yimcalayen-a n tmaziɣt. S wawalen-nnien, yebda-d umhaz n tesniremt n uselmed n tmaziɣt s ukeččum n yiremnuten am : suddem, talɣa taerfit, asget, atg. Seg useggas n 2016 d asawen, tebda tesniremt i yettuseqdacen tetterkad, s unqas n ucali gar teqbaylit d tcawit, deg kra n yirman am : unti, tinawt, atg. Nwala daɣen, deg wayen i yerzan iɣbula igejdanen seg wansi i d-ttwakksen yirman i yettwaseqdacen deg yikayaden n lbak, d amawal n tmaziɣt tatrart d win n tjeṛṛumt akken i t-id-tenna Sabri (2018 : 52). Dacu kan, yettbin-d, seg teswiɛt ɣer taye, uxeddim n yimawaen n tmaziɣt s usnulfu n yirman am : aktawal, amullis, atg.

Ɣeg taggara, nezmer ad d-nini tasniremt i yettuseqdacen deg yikayaden n lbak n teqbaylit d tcawit mesub d yiwet. Ɣas llan kra n yirman i deg yella ucali, drus mai. Dacu kan, yessefk ad d-tettwasebded tesniremt tunibt n uɣerbaz d uselmed – ama s wallal n usireg, ama s wallal umin – i deg ara ilin yirman uzzigen n uselmed n tjeṛṛumt, n tesnalmudt, n tsekla d wid n usedbel n tlufa n tneɣrit d uɣerbaz. S usebded n tesniremt-a tunibt ara yifsus ukala n uselmed n tmaziɣt ama i unelmad, i uselmad, i umawa, neɣ i yimawlan n unelmad d yimsiwal imagnuyen n tutlayt akken ma llan.

1 Deg Bgayet, armi d aseggas n 2013 i d-yella umaswaḍ i yesɛan asileɣ deg taɣult n tmaziɣt. Zik, d amaswaḍ n tutlayt tafṛansist i yeṭṭfen lecɣal n

2 Azwel-is s talɣa tummidt : Tajeṛṛumt n tmaziγt (tantala taqbaylit). Grammaire berbère (kabyle).

3 Azwel-is s talɣa tummidt : Amawal n tmaziɣt tatrart (Lexique de berbère moderne) : Tamaziɣt-Tafṛansist ; Tafṛansist-Tamaziɣt.

4 Azwel-is s talɣa tummidt : Lexique de la linguistique Français-Anglais-Tamazight : précédé d’un essai de typologie des procédés néologiques.

5 Azwel-is s talɣa tummidt : ⴰⵎⴰⵡⴰⵍⵜⵊⵕⵕⵓⵎⵜ - Amawal n tjeṛṛumt – Vocabulaire grammatical : Français-Amazighe-Anglais-Arabe ;

6 Institut royal de la culture amazighe (IRCAM).

7 Institut National des Langues et Civilisations Orientales (INALCO).

8 D amḍan n yirman i d-yefka deg umagrad-is.

9 TermoStat Web 3.0 : http://termostat.ling.umontreal.ca/index.php (nekcem ɣur-s ass n 20/08/2021)

10 D isteqsiyen i nesteqsa, seg yimi ɣer tmeẓẓuɣt, wid i yellan ɣef uqerru n tesqamut n usewjed n yikayaden n lbak n tmaziɣt.

Umuɣ n yidlisen

Achab, R. (2012). « Une présentation de Tajeṛṛumt n tmaziγt (Grammaire berbère) (1976) de Mouloud Mammeri ». In Timsal n Tamazight 4 : Actes du colloque de Ghardaïa Nov. 14, pp. 16-32.

Amaoui, M. (2015). « Coup d’oeil sur le développement de la terminologie dans le domaine berbère ». In Studi Africanistici. Quaderni di Studi Berberi e Libico-berberi 4, pp. 323-336.

Amaoui, M. (2021). « Tajeṛṛumt n tmaziγt de Mouloud Mammeri : terminologie grammaticale et métalangage ». In Multilinguales Volume : 9/ N° 1, pp. 82-105.

Benramdane, M.-Z. (2010). Iɣsan s teqbaylit. Vocabulaire kabyle de l’ostéologie et de l’orthopédie. Alger : HCA.

Benramdane, M.-Z. (2012). Amawal n waṭṭanen. Lexique pratique de la pathologie. Alger : HCA.

BERKAI, A. (2009). Lexique de la linguistique Français-Anglais-Tamazight. Précédé d’un essai de typologie des procédés néologiques. Tizi-Ouzou : Editions ACHAB.

Berkai, A. (2011). « Quels critères d’acceptabilité des néonymes et quels modes lexico et terminogéniques : le cas du tamazight (berbère), confronté à celui du français ». pp. 1-24. URL : https://pdfcoffee.com/neologie-tamazight-pdf-free.html (consulté le 20/12/2021)

Bouamara, K. (2008). Issin (Asegzawal n teqbaylit s teqbaylit). Alger : HCA.

Boumalk, A., & NAÏT-ZERRAD, K. (coord.) (2009). Vocabulaire grammatical amazighe. Rabat : IRCAM.

Cabre, M.-T. (1998). La terminologie : théorie, méthode et application. Ottawa : Les Presses de l’Université d’Ottawa.

Cabre, M.-T. (2013). « Panorama des approches et des tendances de la terminologie aujourd’hui ». In J. QUIRION, & al, Dans tous les sens du terme : Regards croisés sur la terminologie. Québec : Presses de l’Université d’Ottawa/ Office québécois de la langue française, pp. 133-168.

Dallet, J.-M. (1982). Dictionnaire Kabyle-Français (Parler Des At Mangellat). Paris : SELAF.

Elmedlaoui, M. (1998). « Tajerrumt’ de Mouloud Mammeri : lecture analytique ». In Awal, Cahiers d’Etudes Berbères n° 18, pp. 115-131.

Humbley, J. (1994). « Écoles de terminologie : mythe ou réalité ? Les cas autrichien et québécois ». In P. MARTEL, & J. MAURAIS, Langues et sociétés en contact : mélanges offerts à Jean-Claude Corbeil. Tubingen : Niemeyer, pp. 159-167.

Idir, A., & al. (2020). Asegzawal ameẓẓyan n tesnilest n tmaziɣt (Petit dictionnaire de linguistique amazighe). Béjaïa : Berri.

L’homme, M.-C. (2004). La terminologie : principes et techniques. Québec : Les Presses de l’Université de Montréal.

Mahrazi, M. (2011). Dictionnaire d’électrotechnique (Français-Tamazight). Alger : HCA.

Mahrazi, M. (2013). Lexique de didactique et des sciences du langage (Français-Amazigh ; Amazigh-Français). Alger : HCA.

Mammeri, M. (1976). Tajeṛṛumt n tmaziγt (tantala taqbaylit). Grammaire berbère (kabyle). Paris : Maspero.

Mammeri, M. (1990). Amawal n tmaziɣt tatrart (Lexique de berbère moderne). Béjaïa : Aẓar.

Quirion, J., & al. (2013). Dans tous les sens du terme : Regards croisés sur la terminologie. Québec : Presses de l’Université d’Ottawa/ Office québécois de la langue française.

Rondeau, G. (1984). Introduction à la terminologie. Québec : Gaëtan Morin.

Rousseau, L.-J. (2013). « Terminologie et médiation linguistique : un mariage de raison ». In J. QUIRION, & al, Dans tous les sens du terme : Regards croisés sur la terminologie. Québec : Presses de l’Université d’Ottawa/Office québécois de la langue française, pp. 45-59.

Saad-Buzefran, S. (2005). Amawal n tsenselkimt. Lexique d’informatique (Français - Anglais - Berbère). Paris : L’Harmattan.

Sabri, M. (2018). « L’apport de Tajeṛṛumt n tmaziɣt de Mouloud Mammeri dans l’enseignement de la langue amazighe en Algérie ». In Iles d Imesli, Volume 10, Numéro 1, pp. 43-53.

Sabri, M., & IBRI, S. (2013). « La néologie dans les manuels de tamazight du moyen et du secondaire : tentative d’aménagement ou de purification ? ». In Timsal n tamazight, Volume 5, Numéro 1, pp. 45-59.

Salhi, M.-A. (2010). « Proposition de quelques termes pour l’étude de la littérature en langue amazighe ». Iles d Imesli, Volume 2, Numéro 1, pp. 307-323.

Salhi, M.-A. (2010). « Terminologie littéraire en amazighe ». Asinag, 4-5, pp. 169-177.

Salhi, M.-A. (2012). « La terminologie de la littérature en langue amazighe : compte rendu d’une expérience ». Iles d Imesli, Volume 4, Numéro 1, pp. 117-123.

Salhi, M.-A. (2017). Asegzawal ameẓẓyan n tsekla - Petit dictionnaire de littérature. Tizi-Ouzou : L’Odyssée.

Tijenṭaḍ

Tizegzal

ẓr. : ẓer (voir ; cf.)

sb. : asebter (page ; p.)

JM : Tajeṛṛumt n tmaziɣt n Mouloud Mammeri

MMT : Amawal n tmaziɣt tatrart n Mouloud Mammeri

MSB : Amawal n tesnilest n Abdelaziz Berkaï

MJBZ : Amawal n tjeṛṛumt n Abdallah Boumalk d Kamal Naït-Zerrad

SMSS : Asegzawal ameẓẓyan n tsekla n Mohand Akli Salhi

MSSM : Amawal n tesnalmudt d tussniwin n umeslay n Mohand Mahrazi

SMSIW : Asegzawal ameẓẓyan n tesnilest n Azedine Idir, Mehdi Yahiaoui d Nacer Mehdi

Amawal n yirman uzzigen n umagrad-nneɣ : tamaziɣt-tafṛansist-taɛrabt

Addayen n teẓri : Fondements théoriques : القَوَاعِد النظرية

Aseggem asnirman : Aménagement terminologique : تخطيط مصطلحي

Aseggem utlayan : Aménagement linguistique : التهيئة اللغوية

Asnagar : Fréquence : تردد

Awalnut : Néologisme : لَفْظَةٌ جَدِيدَة

Irem : Terme : مصطلح

Iremnut : Néonyme : لَفْظَةٌ موضوعاتية جَدِيدَة

Tadɣult : Sous-domaine : ميدان فرعي

Taɣult : Domaine : ميدان

Taɣult tuzzigt : Domaine spécifique : اختصاص

Taktamawalt : Lexicométrie : معجمية إحصائية

Talɣiwin timwennatin : Formes périphrastiques : تَعْرِيضِيّة بِنْيَة

Talɣiwin tinudas : Formes synthagmatiques : بِنْيَة مُرَكَّبِيَة

Tamuɣli tagraɣlant : visée internationale : نظرة دولية

Tarrayin n usnas : Méthodes d’application : أساليب التطبيق

Tasniremt : Terminologie : علم المصطلحات

Tasniremt n usuqqel : Terminologie traductionnelle : الترجمة الاصطلاحية

Tasniremt tasnetlant : Terminologie thématique : بحث مصطلحي موضوعاتي

Tasnulfawalt : Néologie : التوليد اللفظي

Tasnulfiremt : Néonymie : توليد المصطلحات

Tawila : Tournure : إلتواء

Taywalt tussnant : Communication scientifique : التواصل العلمي

Udem agtaɣulan : Pluridisciplinarité : تعدّديّة الاختصاصات

Udus asnirman : Syntagme terminologique : مركب مصطلحي

1 Deg Bgayet, armi d aseggas n 2013 i d-yella umaswaḍ i yesɛan asileɣ deg taɣult n tmaziɣt. Zik, d amaswaḍ n tutlayt tafṛansist i yeṭṭfen lecɣal n usenṣeb n yiselmaden n tmaziɣt.

2 Azwel-is s talɣa tummidt : Tajeṛṛumt n tmaziγt (tantala taqbaylit). Grammaire berbère (kabyle).

3 Azwel-is s talɣa tummidt : Amawal n tmaziɣt tatrart (Lexique de berbère moderne) : Tamaziɣt-Tafṛansist ; Tafṛansist-Tamaziɣt.

4 Azwel-is s talɣa tummidt : Lexique de la linguistique Français-Anglais-Tamazight : précédé d’un essai de typologie des procédés néologiques. Yeffeɣ-d i tikkelt tamezwarut ɣer teẓrigin L’Harmattan n Fransa deg useggas n 2007. Iɛawed-as-d asufeɣ Achab di Lezzayer (Tizi Wezzu) deg useggas n 2009.

5 Azwel-is s talɣa tummidt : ⴰⵎⴰⵡⴰⵍ ⵜⵊⵕⵕⵓⵎⵜ - Amawal n tjeṛṛumt – Vocabulaire grammatical : Français-Amazighe-Anglais-Arabe ; Amazighe-Français-Anglais-Arabe.

6 Institut royal de la culture amazighe (IRCAM).

7 Institut National des Langues et Civilisations Orientales (INALCO).

8 D amḍan n yirman i d-yefka deg umagrad-is.

9 TermoStat Web 3.0 : http://termostat.ling.umontreal.ca/index.php (nekcem ɣur-s ass n 20/08/2021)

10 D isteqsiyen i nesteqsa, seg yimi ɣer tmeẓẓuɣt, wid i yellan ɣef uqerru n tesqamut n usewjed n yikayaden n lbak n tmaziɣt.

Abdelaziz Berkai

Abderrahmane Mira -Université de Bejaia

Youva Djouadi

Abderrahmane Mira -Université de Bejaia

Khoudir Ouicher

Abderrahmane Mira -Université de Bejaia

© Tous droits réservés à l'auteur de l'article