Timmedyezt n yinzi deg wungal Iḥulfan n Kaysa Xalifi

(« Poétique du proverbe dans Iḥulfan, roman de Kaysa Xalifi »)

Poetics of the proverb in Iḥulfan, novel by Kaysa Xalifi

AYAD Salim AISSOU Ourida

AYAD Salim AISSOU Ourida, « Timmedyezt n yinzi deg wungal Iḥulfan n Kaysa Xalifi », Aleph [], 7 (2) | 2020, 20 April 2020, 28 March 2024. URL : https://aleph.edinum.org/2690

L’objet de cet article est de montrer la manière avec laquelle Kaysa Xalifi reprend des proverbes, relevant de la littérature traditionnelle, pour les récrire dans son roman Iḥulfan (= « les sentiments »). Pour ce faire, nous avons adopté la démarche suivante :

Nous avons d’abord inscrit notre étude dans le cadre théorique de l’intertextualité. Lequel cadre permettra de décrire le lien entre le proverbe, comme discours de l’oralité et le roman, et d’étudier les rapports intertextuels afin de montrer la relation entre l’hypotexte (le proverbe) et l’hypertexte (le roman).Sans prétendre à l’exhaustivité, nous nous sommes contentés de décrire juste quelques notions fondamentales. On remarquera, qu’il y a un peu plus d’intérêt à l’égard de la transtextualité, élaborée par Genette. Ce choix, cependant, n’est pas anodin, il est justifié par les possibilités méthodologiques qu’offre cette méthode dans ce genre de travaux.

Ensuite, nous avons fait un bref exposé sur le proverbe en littérature kabyle traditionnel. Nous avons exposé certaines réflexions qui expliquent son importance, ses fonctions, ainsi que les différentes formes qu’il revêt. Cet exposé est intéressant à plus d’un titre, car il nous a été d’un apport certain dans la description de notre objet d’analyse.

Toutefois, nous avons jugé utile de faire un aperçu sur la reprise du proverbe dans la littérature contemporaine, c’est exposé dans lequel nous avons discuté quelques réflexions qui se sont intéressées à cette problématique, que ce soit dans la littérature écrite, ou dans celle relavant de la poésie chantée.

Dans un deuxième temps, nous nous sommes attelés à décrire les proverbes et leur récriture. Nous avons commencé par décrire la manière dont Xalifi les a repris et intégrés à son récit romanesque, ensuite nous avons décrit le contexte de leur insertion.

Pour une meilleure lecture nous avons extrait des proverbes, qui correspondent à chaque situation dans le roman. En fin, on est passé à la description des formes de coprésence que revêtent les proverbes repris ainsi que les relations qu’ils entretiennent avec les hypertextes. Les proverbes, donc, se manifestent sous forme de citation, et la relation intertextuelle qu’ils ont établie est la transposition.

 في هذه المقالة، تعاملنا مع جانب من جوانب الكتابة في رواية Iḥulfan (= "مشاعر") للروائية Kaysa Xalifi. إنها اشكالية إظهار الطريقة التي يتناول بها الأمثال ، المتعلقة بالأدب التقليدي ، لإعادة كتابتها في نص روائي. للقيام بذلك ، نحن نعتمد على التناص لإظهار العلاقة بين النص التشعبي (المثل) والنص التشعبي (الرواية). للقيام بذلك ، اعتمدنا النهج التالي:

قمنا أولاً بإدراج دراستنا في الإطار النظري للتناص. سيسمح هذا الإطار بدراسة العلاقات النصية ، حيث أننا نثني لوصف العلاقة بين المثل ، كخطاب شفهي ورواي دون أن نتظاهر بالشمولية، فقد اكتفينا بوصف بعض الأفكار الأساسية فقط. تجدر الإشارة إلى أن هناك اهتمامًا أكبر بقليل من النصية، تم تطويره بواسطة Genette. هذا الاختيار ليس عبطيا، فهو يبرره الإمكانيات المنهجية التي يمكن أن تقدمها هذه الطريقة في هذا النوع من العمل.

ثم قدمنا ​​عرضًا موجزًا ​​عن المثل في الأدب القبلي التقليدي. لقد كشفنا عن بعض الأفكار التي تفسر اهتمامها ووظائفها ، وكذلك الأشكال المختلفة التي تتخذها. مثير للاهتمام في أكثر من طريقة ، فقد كان مساهمة في وصف هدفنا من التحليل.

هذا المبحث أعقبه آخر ، تعاملنا فيه مع بعض الأفكار التي كانت مهتمة بإدراج المثل في الأدب المعاصر ، سواء كان ذلك مكتوبًا أو ذا صلة با لشعر .

في خطوة ثانية ، بدأنا في وصف الأمثال وإعادة كتابتها. بدأنا بوصف كيفية أعادة دمجهم في قصته الخيالية، ثم وصفنا سياق إدراجها. من أجل قراءة أفضل ، استخرجنا الأمثال التي أوضحنا بها موضوعنا الذي يتوافق مع كل موقف في الرواية ، وأخيراً ، ذهبنا إلى وصف أشكال التعايش المشترك التي وضعناها مع الأمثال وكذلك العلاقات النصية لديهم مع النصوص التشعبية.

The purpose of this article is to show how Kaysa Xalifi takes proverbs from traditional literature and rewrites them in her novel Iḥulfan (= "the feelings"). In order to do so, we have adopted the following approach:

- First, we set our study within the theoretical framework of intertextuality. This framework will allow us to describe the link between the proverb, as a discourse of orality, and the novel, and to study intertextual relations in order to show the relationship between hypotext (the proverb) and hypertext (the novel). Without claiming to be exhaustive, we have merely described a few fundamental notions. It will be noticed that there is a little more interest in the transtextuality, elaborated by Genette. This choice, however, is not insignificant, it is justified by the methodological possibilities offered by this method in this kind of work.

- Next, we gave a brief presentation on the proverb in traditional Kabyle literature. We presented some reflections that explain its importance, its functions, as well as the different forms it takes. This presentation is interesting in more than one way, because it has been a definite contribution to the description of our object of analysis.

However, we thought it would be useful to give an overview of the revival of the proverb in contemporary literature, in which we have discussed some of the reflections that have been made on this issue, both in written literature and in that relating to sung poetry.

In a second step, we set out to describe the proverbs and their rewriting. We began by describing how Xalifi took them up and integrated them into his novel narrative, and then we described the context of their insertion.

For a better reading we extracted proverbs, which correspond to each situation in the novel. At the end, we went on to describe the forms of co-presence that the proverbs taken up again take on and the relations they have with hypertexts. The proverbs, therefore, manifest themselves in the form of quotation, and the intertextual relationship they have established is transposition.

Agzul : Deg umagrad-a ad d-nawi ɣef yiwen wudem n tira deg wungal Iḥulfan, n Kaysa Xalifi. Ad d-nessken deg-s amek i d-teddem inzan n tsekla tamensayt d wamek i ten-tura deg uḍris-is ungalen. Aya ad d-yili s usegzi n wassaɣen igerḍrisanen yellan gar yinzi, d afellaḍris akked d wungal, d addaḍris.

Awalen tisura : ungal, tira, inzi, tagreḍrisant, tabdert, ankaz

20/04/2020

Tazwart

Ma nessukkk tiṭ ɣef yiqeddicen iseklanen yuran s teqbaylit, ad naf aṭas n yimeskaren i d-itteddmen tiwsatin timensayin n tsekla taqburt akken ad leqqmen yes-sent tira-nsen.Am wakken llan weyiḍ i d-itedddmen iḍrisen n tsekla timawit akken ad ten-ngen d llsas ɣef ara sbedden tira-nsen. Aya yesskan-d yella wassaɣ ijehden nezzeh gar tsekla tatrart d tsekla tamensayt. D assaɣen i yezmer ad yeɛqel yiwen mi ara yettemlili, deg tɣuri, akked tewsatin tiqburin am tmucuha, umyiten, tiqsiḍin akked yinzan.

Amyekcem gar snat-a n tsekkiwin n tsekla, wwint-d fell-as aṭas n tezrawin. Gar-asent, tella tin Belgasmia (2001), deg-s yessken-d tilin n timawit deg wungalen n Rachid Aliche Asfel akked Faffa. Deg-s yessken-d akken abeddel i d-yellan ɣef tsekla taqbayli yegla-d s ubeddel deg tutlayt, nezger-d seg tutlayt n yal ass ɣer tin n tira d tɣuri. Imi Aliche, yessaweḍ yesnulfa-d tutlayt s wayes yezmer ad yesselḥu tasiwelt, rnu ɣer waya d aglam i d-yellan s tuget, d ayen ur nettwassen seg zik. Titouche (2002), yessken-d kra n tulmisin n tira n Belaid At Ali, i d-yeddmen timucuha tiqburin ibeddel-asent talɣa d tɣessa. Leqdic-is yettbin-d ladɣa deg usimɣur n tugzimin n wullis, anida i d-yeggar awennit-is, aya yagla-d s ubeddel n thuski n tmucuha.

Ameziane (2002, 2008), ula d netta seg tama-s, yessaweḍ ad d-yessken assaɣ-a deg tira n Amer Mezdad. Akken iwala, tiwsatin n timawit uɣent adeg d agejdan deg yiqeddicen -is, ladɣa ayen yeɛnan inzi, i yerra d tarrayt ɣef isebded asenfar-is n tira (ad d-nuɣal s telqey deg wayen i d-iteddun ɣef tmukrist-a). Yettbeddil-asen ama d talɣa, ama d anamek, inzan uɣalen fkan-d udem d amaynut s wayes tennerna tira n Mezdad. Ameziane, yemmeslay-d daɣen ɣef uḍris n Belaid At Ali Lwali n wedrar, deg-s iwala belli yeddem-d aḍris d aqbur, iɛawed-as tira akken ad t-yerr d ungal.

Ssnef-a n tira ad t-naf daɣen ɣur Kamel Bouamara. Netta daɣen yeddem-d sin n yiḍrisen iqburen Salhi (2002, 2004)) Taqsiṭ n Ɛziz d Ɛzuzu akked Aḥeddad n Lqalus, ibeddel-asen talɣa d tɣessa, isebded fell-asen tira-ines. Iḍrisen-a, akken nwala nekkni s timmad-nneɣ (Ayad; 2008) s wudem n tgerḍrisant, yeqdec fell-asen ama deg wayen yerzan tasiwelt, imi yessemɣur tidyanin yeḍran deg yiḍrisen iqburen, irna iger-asen-d tidyanin d timaynutin akked uglam. Rnu ɣer waya, iger-asen-d iḍrisen-nniḍen i d-yeddem seg yimedyazen am Si Lbacir Amellaḥ neɣ Si Muḥend u Mḥend. Ihi, ayen yakk i d-yeddem yeẓda-t akken ad d-issufeɣ sin n yiḍrisen d imaynuten, i yuɣalen d tullizin.

Leqdic-a, ihi, ad yeḍfer abrid-a i d-yuɣ uzɣan n tsekla yuran s teqbaylit, ad d-yawi ɣef tulmisin n tira n Kaysa Xalifi deg wungal Iḥulfan. Ad d-nessken deg-s yiwen wudem deg tulmisin-a i yerzan asemres n yinzan. Ihi, akken ad d-nessegzi tamukrist-a, ad newwet ad d-nbeyyen, s wudem n tgerḍrisant, tarrayin s wayes i d-teddem inzan seg timawit akken ad ten-tger deg uḍris-ines, amek i ten-id-tebder, leqdic i d-yellan fell-asen d wazal ay sɛan deg lebni n unamek amatu n wungal.

Akken ara nwali deg wayen i d-itteddun, asemres n yinzan deg tsekla tatrart, ama deg tamedyezt ama deg tira, yuɣal d yiwet seg tulmisin n tsekla-ya. Mačči d yiwen umedyaz neɣ umaru i d-itteddmen inzan, ittɛawad-asen asemres deg yiḍrisen-is. Deg wayen yeɛnan aya, Kaysa Xalifi tedda deg ubrid-a, abrid n tira yersen ɣef timawit d wayen i tesɛa d agerruj aseklan, adelsan, akked thuski-nnes. Aseqsi ɣef ilaq ad d-nerr deg leqdic-a d wa: amek i d-teddem inzan d wamek i ten-tessemres deg wungal-is?

Ilmend n tɣuri-nneɣ, inzan ay tessemres, ulac meḥsub acu n ubeddel i d-iḍran fell-asen, teddem-iten-id akken i llan deg timawit s wudem n tebdert, yal wa acu n twuri i yas-tefka, yal tawuri tesnerna ugar tasiwelt, rnu ɣer waya tawuri tahuskant teqqim akken tella.

Leqdic-a ihi, ad t-nefreq ilmend n tarrayt-a: ad d-nessukkk tiṭ ɣef yimekti tagreḍrisant, deg-s ad d-nessegzi tadra-ines d wazal ay yesɛa deg uzɣan aseklan, ladɣa deg leqdicat yecban wa-nneɣ. Syin akkin ad d-nawi awal ɣef yinzi deg timawit, inumak-is, azal-is, d tsekkiwin-is.

Imi leqdic-a irza tasekla tatrart, yelha ma nemmeslay-d ɣef kra n tezrawin i d-yewwin ɣef usemres n yinzan deg tsekla-ya. Deg-s ad d-nessken kra n tmuɣliwin ilmend tulmist-a n tira d usnulfu aseklan.Syin akkin, ad nɛeddi ɣer wammud n tezrawt-a, anida ara d-nessken tarrayt n tuddma n yinzan, tawuri i yasen-tefka tmeskart, akked talɣiwin d wassaɣen ay yellan gar uḍris amaynut (ungal) d yiḍrisen iqburen (inzan). Da, ilaq ad d-nini ur d-neddim ara akk inzan i yellan, neddem-d kan amur deg-sen imi nwala llan ddeqs n yinzan i yuklalen leqdic yugaren wa.

1. Tamiḍrant n tgreḍrisant (= « intertextualié »)

Tamiḍrant-a, d turda i d-yemmalen akken aḍris n tsekla, neɣ asnulfu deg tsekla, ur d-yettili ara kan akka. Ulac aḍris aseklan i d-yekkan seg wulac. Yal ameskar, mi ara yettaru aḍris, yesseqdac iḍrisen-nniḍen ay yessen neɣ ay yeɣra yakan.S wudem amatu, tamiḍrant-a temmal-d aseqdec d uɛiwed n tira i yiḍrisen i illan yakan deg usnulfu n yiḍrisen imaynuten. Deg yal aḍris, mi ara neqqar, nezmer ad neɛqel neɣ ad nemlil d uḍris-nniḍen.

Imekti tagreḍrisant, yettwaseqdec i tikkelt tamezwarut deg taɣult n uzɣan aseklan sɣur Kristeva deg 1967, deg usissen d yiwenniten i d-tewwi ɣef teẓri n Bakhtine, ur nettwassen ɛad deg tumra n Lurup umalu. Tikti n Kristeva, i d-tugem seg wayen yedma Bakhtine, tettwali amenzay yerzan amawal d umeslay yezmer ad irzu ula d aḍris aseklan: Ma yella imdanen sseqdacen deg tmeslayt-nsen awalen n weyiḍ, ula deg tira taseklant, ameskar itteddem-d iḍrisen ay uran weyiḍ. Akka i tt-tesbadu Kristeva i tikkelt tamezwarut tamiḍrant-a deg wayen i d-tura Samoyault (2001:9):« awal (aḍris) d timlilit n wawalen (iḍrisen) anida neɣɣar xersum awal-nniḍen (aḍris-nniḍen) (…) yal aḍris d azeṭṭa n tbedrin, yal aḍris ad iskef, ad ibeddel wayeḍ »1.

Tamuɣli-ya tamaynut, i d-tewwi Kristeva, teslul-d deg yiseggasen d-iḍefren aṭas n yinawen d tmuɣliwin i d-yeddan deg ubrid-a, almi tuɣal tgerḍrisant tuɣ amḍiq d agejdan deg tezrawin tiseklanin sumata. Aṭas n yimaẓrayen i iɛerḍen, yal wa seg tama-s, ad d-segzin ula d nutni tamiḍrant-a. Gar wi, ad d-nebder Roland Barthes, i d-yewwin deg yiwen umagrad Théorie du texte (1970), deg i d-yefka yiwet n tmuɣli s wazal-is.

Tamuɣli n Barthes ɣef tgerḍrisant, d wamek i tt-yedma, ad negzu, tedda akked tmuɣli n Kristeva; cerken yiwet n tmuɣli, i sin-nnsen ttwalin tagreḍrisant d timlilit n yinawen yezrin, i d-nettagem seg yidles d wayen i d-nnan yimezwura.

Ihi, akken i d-nebder yakan, tagreḍrisant tuɣal seg yiseggasen n 1970 d asawen, d annar n tidmi s wazal-is deg tiẓri d uzɣan n tsekla sumata. Ma nmuqel deg wayen i d-nnan d wayen i d-uran ɣef tmiḍrant-a, ad naf ayen din n yidlisen d yimagraden i d-yeffɣen, anida yal wa yefka-yas tamuɣli-s, yal wa icudd-itt ɣer kra n taɣult. Aya yeslul-d aṭas n tbadutin d waṭas n tarrayin.

Deg umussu-ya i d-tlul yiwet n tsamit-is s wazal-is, d tin Rifaterre. Tamuɣli-nnes, netta, tefka azal i tɣuri. Yettwali tagreḍrisant d taɣuri, d aferdis ɣef i ibedd unamek amatu n uḍris, deg-s ay nettaf inaw yettwattun. Agerḍris yeṭṭef annar s tehri deg taɣult n tsekla, akken tettwaḥsab d allal i usegzi n uḍris aseklan. Riffaterre (1980: 05) ɣur-s tagreḍrisant teqqen ɣer unagraw n tɣuri yezdin aḍris aseklan. Imeɣri yesnekway aḍris d aseklan, acku yettaf-d assaɣ deg uḍris d wid-nniḍen.

Gar tmuɣliwin-a, tufrar-d tin n Genette (1982). Netta yegla-d s yiwet n tarrayt tamatut n tgerḍrisant. Tarrayt-a tres ɣef yimenzi n uglam d tesleḍt n wassaɣen yesɛa uḍris akked yiḍrisen-nniḍen. Deg tarrayt-a, tagreḍrisant, akken i tt-id-tessegza Kristeva, d yiwen uferdis ger weyiḍ. Deg wadeg n yirem tagreḍrisant yesseqdec irem tamyeḍrisant, ɣur-s netta tamyerḍrisant, akken i dtt-id-yesbadu Genette (1982:7): «D ayen akk i d-yeggaren assaɣ, iban neɣ d uffir, akked yiḍrisen-nniḍen». Assaɣ-a akken i t-id-yefka, nezmer ad t-neɛqel deg semmus n tsekkiwin n temyeḍrisant: 1. Tagerḍrisant 2. Azneḍris 3. Aɣfeḍris 4.Tawseḍrist 5.Tafellaḍrist.

Genette yessemgared snat n tsekkiwin n usuddem: alsileɣ, yerzan aḍris s timmad-is, d uḥaki i d-yettalsen i uɣanib. Snat-a n tsekkiwin n usuddem sɛant kraḍ n twuriwin: asedhu, alaqeb akked umazay.Akka ad nesɛu sḍis n taggayin, kraḍ s ulsileɣ: Tiqecmeɛt, Aqlab, Ankaz. Kraḍ s uḥaki: Asɣineb, Aɛekki, Aleqqem.

Nekkni seg tama-nneɣ, d tarrayt-a ara neddem deg leqdic-a iwakken ad d-nessegzi assaɣen yellan gar yinzan akked wungal deg i ten-tegra Xalifi.Lamaɛna uqbel ad nɛeddi ɣur usagem, yelha ma nessukk-d tiṭ ɣef kra n tulmisin n yinzi deg tsekla timawit d tezrawin i d-yewwin ɣef wassaɣ yesɛa akked tsekla tamirant.

2. Inzi deg tsekla timawit tamensayt

Inzi deg timawit, am netta am temseɛraq d ddɛawi, d tawsit ay nezmer ad nessismel deg taggayt n tewsatin tigezzlanin (tufrikin) (Bouamara: 2005). Qqnent ɣer-s aṭas n taggayin taddayin am tenfalyin tunziyin akked tenfalyin tukrifin. D tawsit war ameskar, am tuget n tewsatin n timawit, inzan mgarden ɣef yinnan, imi wi yettwassen umeskar-nsen (ama s tidet ama d medden i ten-yettwalin akken). Deg tmetti tamensayt, aṭas n wawalen i d-yemmalen inzan am lemtel, tamεayt, lmeεna, awal, anzi (inzan).

Akken i d-yessegza Ameziane (2008: 171), d awal Lemtel i yettwaseqdacen s waṭas. Ula d inumak yesɛa ggten: tikwal yemmal-d tanfalit, neɣ amedya. Yella daɣen wawal Lemɛun, tikwal yemmal-d anamek uffir n umeslay, tikwal-nniḍen yemmal-d anamek n kra n usefru neɣ n kra umeslay. Tamɛayt daɣen tesɛa anamek n yinzi, i d-yesskanen kra n tedyant seg i d-tefruri kra n l*meɛna ay ddmen medden, rran-tt d amedya. Yella diɣen irem Awal, yemmal-d inaw, ameslay yesɛan azal, d ameslay i yettuɣalen d asaḍuf s wayes leḥḥun yimdanen. Ɣer waya, nezmer ad d-nernu irem Anzi (ɣef id-yella umeslay deg leqdic-a), d irem i iqerben ɣer Anza, yesɛan anamek yettcabi, neɣ yettakk anzi ɣer.

Inzan zgan deg timawit, ttilin seg yimi γer tmeẓẓuγt, wa yettağğa-ten-id i wa. Bentolila (1993: 7) yura ɣef yinzi: « inzi d ameslay i d-yusan seg zzman aqbur, s leqder n tuser, d agla n tmetti yakk”2.

Inzi yemmal-d kra n tirmit n tudert deg tmetti: deg drus n wawalen yemmal-d tikti n win i yettmeslayen; d aɣbalu seg i d-tteddmen tamussni taqburt, ifukal deg yinaw d wayen akk i izemren ad yesɛeddi izen s tefses i win umi nettmeslay. Aya yakk yessegza-t-id Bentolila (op.cit. 8) deg umeslay-a:

“Dayen yellan, inzan ssijhiden inaw, lamaɛna ssawaḍen daɣen ad d-sbedden rray, ad wellhen, ad zeɣnen, bla ma nḥuza win i wumi i t-nenna, dayen i d-yettwaddmen seg ukufi n tirmitin tiqburin. Seg tama-nniḍen, s yinzi, nessegzal ameslay, d tselḍt ẓẓayen (…). Deg kra kan n wawalen nessegzal-d tagnit yemcubbaken, s tigawin, d yiḥulfan, d umenni d tugdi […]3.

Ulac am yinzi iwakken ad d-nessexber s tilawt deg drus n wawalen, s unamek lqayen i isɛan lmeɛna. Dayen i d-yerna Betolila deg wawal-is: “[…] inzi, s tidet, d asnulfu yemmden n tẓuri n tutlayt: d aseqdec n wawalen i ifazen, s wayes ara d-nessxber akken iwata s tilawt”4. Asemres n yinzan deg yinaw, yettili-d s useqdec n kra n tenfalyin am: Akken qqaren, Yella deg wawal, Yella deg lemtel, Awal ǧǧan-t-id yimezwura, Akken i s-yenna winna n zzman, Yenna-yas, Yenna leflani deg wawal-is

Inzan ur sɛin ara yiwet n tegnit n tmenna, sumata cudden ɣer tegnit n yinaw d usentel ɣef yettmeslay yiwen, ɣef waya ggtent twuriwin ay sɛan deg umeslay. Tiwuriwin-a nezmer ad tent-id-nessegzel deg waya: Tikwal qaren-ten ɣer taggara n umeslay akken ad yeqqim i lebda, neγ ad fken tixutert i umeslay-nsen. Tikwal-nniḍen qqaren-ten medden akken ad wwten weyiḍ s lemεun neɣ d awennit ɣef kra n tegnit, d asegzi n kra n temsalt yemcubbaken. Tikwal daɣen inzi nessemras-it akken ad d-nini ayen yellan neɣ ad d- nessegzi kra umeslay ur nettwafhem. Yezmer diɣen ad yili d afukel akken ad yesɛeddi yiwen rray-is, ad yettwiqbel wayen yettxemmim. Rnu ɣer waya yakk, s yinzi nezmer ad d-nini tikti deg drus n wawalen, bla ma nestuqqet ameslay.

Гas inzi d tawsit icudden ɣer talɣiwin timeẓẓyanin, ad t-naf yesɛa ddeqs n talɣiwin yemgaraden. Talɣiwin-a nezmer ad tent-nefreq ilmend n kraḍ n tsekkiwin: Tafyirt taḥerfit: Md: Iffeγ-d ujgu deg magraman. Talγa n sin yimuren: Xemmeγ lxir i tderγalt, terγa-yi txellalt. Talγa n krad n yimuren : Rray ad t-debber yemma-k, ad iffeγ fell-ak, ad terwuṭ usi uzembil.

3. Inzi deg tsekla tatrart

Ma nesres ddhen-nneɣ, ad nwali akken inzan ttwasemrasen s tuget deg tsekla tatrart, ama deg tmedyezt ama deg tewsatin tullisin, am wungal d tullist. Zgan deg yal aqeddic, s yal talɣa. Llant tezrawin, akken i d-nebder yakan, i d-yewwin ɣef waya yecban Achili (2002, 2011) d Ameziane (2002, 2008). Ufan-d aseqdec n yinzan yettili-d s waṭas n wudmawen, ladɣa s ubeddel n talɣa d unamek. Deg wungal n Mezdad yesɛa tiwuriwin d timaynutin am usissen n uwadem neɣ aselḥu n tsiwelt.

Ihi, deg wawal n Achili (2011:93), asemres n yinzan deg yinaw n wungal, yettarra lwelha n yimeɣri ɣer umselɣu uzzig akked wakud ur nelli d win n tmeslayt neɣ n tɣuri. Asemres-is yettaɣ talɣa n tebdert, meḥsub ulac inzan i d-yettwabedren s uwehhi. Гas ulamma ur sɛin ara tazwert neɣ d tacciwin neɣ d lemɛani s wayes ara yettwaɛqel uḍris i d-yettwabedren, imeɣri ittarra ɣer kra n wawalen s wayes yezmer ad isnekwu aḍris i d-yettwabedren. Tilin n yinzi, i d-terna Achili, d taɣessa taḍrisant tilellit i d-itteddem umeskar akken ad yessejhed inaw-is, ur telli yara d taɣessa yesɛan tazrirt ɣef tɣessa n wungal acku tesɛa tixutert deg tsiwelt mačči deg tedyant. Akken yella da, inzi yessihriw kan tasiwelt, bla ma yesɛa tazrirt ɣef tɣessa n wungal. Asigget n yinzan deg wungal, yesskan-d assaɣ yellan gar tilawt d wungal. S wakka ameskar yesskan-d ayen ara t-icudden akked yimeɣriyen, rnu ɣer-s yettban-d wazal yefka i yinaw aɣerfan.

Tifukkas n usemres n yinzan deg wungal Iḍ d wass, akken i t-id-yessegza Ameziane (2002: 112), yella-d s kraḍ n talɣiwin yemgaraden ta ɣef ta: S wawal n tazwara: yeqqar lemtel+ inzi; War awal n tazwara lamaɛna s tacciwin; War awal n tazwara d tacciwin.

Ma d tiwuriwin ay sɛan yinzan deg wungal n Mezdad, akken i iwala Ameziane (op.cit. 115), amur deg-sent yeqqim akken llan yakan deg timawit, ulac acu n ubeddel i d-yeḍran fell-asen. Lamaɛna ameskar, yessileɣ kra deg-sen, yettak-asen kra n twuriwin yes-s ur ttwassnen deg timawit. Ttwasemrasen deg tazwara neɣ taggara n yinaw, deg uglam n yiwudam n wungal, akked d uselḥu n tsiwelt.

Llan yimeskaren-nniḍen, akken i d-yura Ameziane (2008:174), smersen inzan d izewlen i yiqeddicen-nnsen. Hamid Nekkar yefka azwel i wungal-is Yugar ucerrig tafawett. Akken daɣen i yexdem Belɛid At Ali, yefka i yiwen seg yiḍrisen-is azwel Ayen tzerɛeḍ ad tmegreḍ. Llan weyiḍ issmersen-t d azwel adday. Rachid Aliche deg wungal-is Faffa, yerna-t d amur wis sin i uzwel i yuɣen irgazen ur ttrun. Ula d Tahar Ould Amar yessemres-it akka deg wungal-is Bururu , ur teqqim ur tengir.

Ula deg tmedyazt tatrart, aṭas n yicennayen i ismersen inzan deg tmedyezin-nsen. Tikwal ttɣiman akken llan yakan deg timawit, tikkwal-nniḍen yella wayen ttbeddilen deg-sen. Amedya n Lounis Ait menguellat, s wazal-is deg waya, imi netta aṭas n yinzan i wumi ibeddel talɣa. Abeddel-a izmer ad yili deg tseddast n yinzi s uqlab n yiwen n wawal deg usumer n tefyirt. Hata-n umedya i d-yefka Ameziane (op.cit.186): Ma teɣliḍ medden akk inek/Ma trebḥeḍ ḥedd wer k-yessin. Deg wadeg: Mi trebḥeḍ medden akk inek/ Mi teɣliḍ ḥedd wer k-issin!

Yella wanida dɣen i ibeddel taseddast d ubeddel n wawalen, id-yeglan s ubeddel n unamek. Ameziane (op.cit., 187):

Amalah yekfa laman/ Yedda deg waman
S kra n win nehren waman/ Iruḥ di laman/ Yewwi-t wasif.

Ihi abeddel deg tseddast, yegla-d s ubeddel deg unamek. Zik medden qqaren aman d laman. Lamaɛna deg tmedyezt n Ait Menguellet, aman-nni uɣalen d anamek n lexdeɛ akked tugdi. Yella wanida i ibeddel adeg n kra n wawlen s wayes ibeddel azal n kra n tlufa. Akken i d-yessken Ameziane (op.cit, 189), deg umedya-ya:

Ufiɣ lbaz d amerẓu/ D agerfiw i d-isewwqen.
Ufiɣ tizizwit tettru/D aɛreẓẓen i tt-id-yessuffɣen.

Hata sumata ayen i nezmer ad d-nini ɣef usemres n yinzan deg tsekla tartart, leqdic i d-yellan fell-asen sɣur yimeskaren akked yinumak imaynuten i d-wwin deg yiḍrisen deg i d-ddan

4. Asemres n yinzan deg wungal iḥulfan

Inzan ɣef ara-d-yili umeslay d wid i d-nefren i leqdic-a kan, acku mazal llan aṭas n yinzan ay nerra deg ṭṭerf. Taḥawact-a tezmer ahat ad tili d amedya, sya d asawen, i tezrawt i wayen i d-yeqqimen ur nessaweḍ ad t-nesleḍ da.

4.1. Tarrayt n tuddma d ubdar

Tira n yinzan deg wungal iḥulfan tella-d s usemres n waṭas n tarrayin, deg-sent nezmer ad d-nebder:

Md1: Amek yeqqar yinzi: “a bab-a wwten-aɣ, a mmi ɛeqlen-aɣ”sbt 22. Ma nmuqel deg tegnit-a, ad naf tameskart teddem-d inzi, tenna-d acu-tt tewsint-ines, terna tegra-t gar tacciwin akken ad d-temmel belli ameslay-a mačči d agla-s, yella wansi i t-id-teddem.
Md2: “d acu tettefẓeḍ a wadi, d llazuq n yilindi” sbt 23. Inzi-ya yedda-d deg wungal war tuccar, war tineqḍin, war ma tenna-d acu-tt tewsit-ines.
Md3: yezga yettini: “ɣli-d ay abexsis s imi, ma yella rrbeḥ s yiɣimi”.sbt 50. Da, inzi-ya tebder-it-id s tneqḍin d tuccar.
Md4: yezga-d fell-as yinzi i d-yeqqaren: “d ddunit i iɛujen, d aɣerda i d-izewjen, d amcic i iquffen” sbt 57. Da, ameslay yuɣal ɣef yinzi. Am wakken iniz-nni d amdan i yettmeslayen, i d-yeqqaren ayen yettxemmim ɣef wayeḍ. Inaw da ibeddel tagnit deg tsiwelt, yessebded iman-is d ameslay ilelli war amsiwel.
Md5: Amek yenna uɣerda: “ad ṭṭṣeɣ s ukmac, ad ččeɣ aḥbac, wala zzhir n yimcac” sb78. Inzi-ya akken yella da, ulac acu i t-yessemgarden ɣef umedya wis 3, lamaɛna lxilaf i yellan, wa yedda-d ɣef yimi n yiɣersiwen.
Md 6: “ur d nettat i izegren aḥdid, teffeɣ i ubrid. Llum yellan ɣef wuccen rran-t ɣef umeksa” sbt 58. Deg umedya i d-nessken da, Xalifi tesdukkel sin n yinzan deg yiwet n tegnit n tmenna, terra-ten amzun d yiwen n yinzi.

4.2. Asatal n usemres n yinzan

Akken i d-nemmeslay yakan deg wayen yezrin, asemres n yinzan deg tsekla tatrart yuɣ aṭas n wudmawen. Ula deg tira n Kaysa Xalifi, yemgarad usemres-nsen seg usatal ɣer wayeḍ. Yal asatal tekkat amek ara s-d-tessekcem inzi i t-iwulmen ilmend n tegnit n tmenna akked tikli n tsiwelt d tedyant yerzan yal awadem. Deg wayen nwala nekkni, hat-a sumata ayen yerzan tira n yinzan ɣut tmeskart-a:

  • Inzi d inaw n uwadem: da teggar-d inzi deg udiwenni gar sin n yiwudam. Md: “ata-n tura d acu i d-tḥekkuḍ? Meḥsub yemmut ilindi, ifuḥ aseggas-a, yak?d acu i kem-yewwin ɣer wayen ifuten?d acu i tetteffẓeḍ awadi, d llazuq n yilindi!uff…” sbt 23

  • Asissen n tidmi n uwadem: da inzi yesskan-d acu yettxemmim uwadem d wamek ittmeyyiz tilufa deg wallaɣ-is (amek yettɛebbir d yiman-is). S yinzi nezmer ad nissin tidmi n uwadem d wamek yettwali ddunit. Md:“imi tezga tettawi dima tama taneddayt, tettsusum ula d nettat. Tessusem ur d-terri awal. Txser-as tneyyalt, ur tecliɛ ma rɣant neɣ zzant » sbt 32.

  • Asissen n uwadem : inzi da yesskan-d kra n tulmisin n uwadem ilmend n kra n tegnatin deg tedyant n wungal.Md : «ur sqenɛent deg wannim-nni(…) bɣant ad tettent kan, ad ttaswent, ma d lxedma xaṭi. Ad mmagent am uḍar amezwaru, ur yettṣukku, ur yettḥukku » sbt 64.

  • Aselḥu n tsiwelt: da inzi yedda d tsiwelt, yuɣal d inaw n uwadem i d-yettmeslayen deg uḍris. Md: « a ya rrbeḥ-iw, ihi tiyyita n ukeccuḍ wala tin n ublaḍ » sbt 26.

  • Tamuɣli n uwadem ɣef wayeḍ: da yesskan-d ayen idemmu uwadem ɣef wayeḍ, ama deg wayen ixeddem, ama deg wayen yettxemmim. Md: « yezga yesduqqus-iten, yettini-yasen: « ɣli-d ay abexsis s imi, ma yella rrbeḥ s yiɣimi ». sbt 56

  • Inzi d azwel : ɣur Kaysa Xalifi, inzan ur llin ara d azwel i wungal, lamaɛna d izewlen addayen i yixfawen yellan deg-s. yettak-d tikti tamatut i wayen ara yeḍrun deg yixef-nni. Md : « ur yuksan ḥed i t-yuɣen » sbt 9, « iḥṣel uxlul di lxiḍa » sbt 29.

5. Assaɣen igreḍrisanen deg n wungal Iḥulfan

Ma nmuqel tarrayt s wacu i d-tebder inzan, d usatal deg tegra yal yiwen deg-sen, nezmer ad negzu yiwet n temsalt : tira n yinzan deg Yiḥulfan, tga assaɣ awuran s ubrid n tgerḍrisant gar yinzi (afellaḍris) akked d yinaw n wungal (addaḍris). Assaɣ-a yessaweḍ ad yezdi akked uḍris n wungal ayen icudden ɣer tsekla timawit d wayen yellan deg-s ama d anamek, ama d tahuski, ama d idles, i yefkan udem d amaynut i talɣa-ya n yinaw. Aya yakk dayen i nezmer ad d-nessken da, anda ara d-nbeyyen amek i d-yella wassaɣ agerḍrisan gar yinaw n yinzi d win n wungal.

Akken nwala yakan,Genette deg tarrayt-is, yessemgared gar sin wazunen n useḍres: amezwaru d azun yerzan assaɣen yezdin sin neɣ ugar n yiḍrisen, am tebdert, ameɛɛen, takerḍa, d tesɣilt, wis sin d azun yerzan assaɣen n usuddem icerken aḍris d wayeḍ, nesɛa alsileɣ, yerza aḍris s timmad-is, d uḥaki, yerzan aɣanib n uḍris.Гer Genette (op.cit ;8), tabdert, ameɛɛen d tkerḍa d talɣiwin s wayes nezmer ad neɛqel aḍris aqbur daxel n uḍris amaynut. Гer kraḍ n talɣiwin-a, nezmer ad nernu tasɣilt i d-yessumer Annick Bouillaguet (1988).

Ma nuɣal ɣer tira n yinzan d amek i ten-id-teddem Xalifi deg wungal Iḥulfan, ad naf talɣa-nsen tuɣ tin tebdert: tuget n yinzan ay tessemres, nezmer ad ten-neɛqel deg tira-ines imi tegra-ten gar tuccar, llant tneqḍin. Aya yakk yesskan-d belli mačči d inaw-is. Rnu ɣer-s tessezwaray-iten-id s tenfaliyin am: amek yeqqar yinzi, yezga yettini, yezga fell-as yinzi i d-yeqqaren, akken yenna uɣerda. Rnu ɣer waya, yal mi ara d-tebder inzi, ad d-tini d acu-tt tewsit-ines. Гas akken drus maḍi n yinzan i d-tebder war tuccar, lamɛna yeshel ad ten-yeɛqel yiwen, imi talɣa-nnsen ur tebbdel ara.

Ma d assaɣ i izemren ad yili gar yinzan akked d tira n Kaysa Xalifi, nwala deg-s iwakken ad tesnerni aḍris-is, tessemres inzan. Tikwal akken ad d-teglem kra n tegnit, tikwal-nniḍen akken ad d-tessissen awadem d wamek yettxemmim. Llant tikkwal anida i t-tessemres iwakken ad tesnerni tasiwelt, bla ma nettu tahuski d unamek ifazen i d-terna i yinaw-is.

Taggrayt

Awal i d-newwi da ɣef yinzan deg wungal Iḥulfan n Kaysa Xalifi nessaweḍ yes-s ad d-nessken yiwe n tulmist n tira-ines. Akken i d-nenna yakan, asemres n yinzan yella-d s waṭas n yiberdan, ɣas akken talɣa ay uɣen deg wungal d tabdert. Inzan ttwaɛqalen s talɣa-nsen d unamek ay d-wwin i uḍris ungalen. Aḍris n tmeskart yezḍa assaɣen akked yinzan s ubrid n unkaz, d yiwen n ubrid i d-igellun s usnulfu yersen ɣef wayen yellan d amensay.

Maca, ayen nezrew da macci d alqayen.Aṭas n yinzan ay mazal uklalen tasleḍt iwakken ad nesɛu tikti tamatut ɣef twuri-nsen d tezrirt ay sɛan deg lebni n unamek amatu n wungal.

Llan daɣen aṭas n yiferdisen iḍrisanen, i d-tugem seg tsekla tamensayt, ay tessemres deg tira-ines. Iferdisen-a akken i ten-nwala, uklalen ula d nutni tazrawt, ara d-yesbeyynen azal-nnsen d twurwin-nnsen deg wungal. Am yinzan, iferdisen n tmacahut neɣ n wumyi, snernan tira n Xalifi, yelha ma yessukk-iten yiwen ɣef uɣerbal akken ad iwali d acu n yinumak s wayes d-glan deg tira-ya.

1 « Le mot (le texte) est un croisement de mots (de textes) où on lit au moins un autre mot (texte) (…) Tout texte se construit comme mosaïque de

2 « Le proverbe est une parole qui vient de loin, avec l’autorité du grand âge, une parole qui est le bien commun de toute la société »

3 « Bien sûr, les proverbes donnent plus de force au discours mais ils permettent aussi de prendre position, de conseiller, de critiquer, sans heurter

4 « […] le proverbe en effet est comme l’aboutissement d’une création artistique de la langue : il s’agit d’une mise en mots particulièrement réussie

Umuɣ n yidlisen

ACHILI (Fadila), 2002, Analyse du discours narratif dans « iḍ d wass » roman d’Amer Mezdad, mémoire de magistère (sous la direction d’Abdelhamid Bourayou), université de Tizi-Ouzou.

2011, L’intertextualité dans le discours romanesque Kabyle à travers le roman d’Amar MEZDAD «Iḍ d wass», pp (81-94), revue Iles d Imesli No 3.

AMEZIANE (Amer), 2002, Les formes littéraires traditionnelles dans le roman kabyle : du genre aux procédés, Mémoire de D.E.A (sous la direction de A.Bounfour), Inalco, Paris, France.

2008, Tradition et renouvellement dans la littérature kabyle, Thèse de Doctorat (sous la direction d’A.Bounfour), Centre de Recherche Berbère, Inalco, Paris.

AYAD (Salim), 2008, « Intertextualité et littérature kabyle contemporaine : le cas de Nekkni d weyiḍ de Kamel Bouamara », mémoire de Magistère (sous-dir) Claude Fintz, université de Bejaia.

BARTHES (Roland), 1970, Théorie du texte, Encyclopaédia unversalis.

BELGASMIA (Elhadi), 2001, Oralité, tradition orale et écriture chez Rachid Aliche dans Asfel et Faffa, DEA, (sous la direction de A.Bounfour), Inalco, Paris, France.

BENTOLILA (Ferdinand), 1993 (sous la direction), Proverbes berbères, bilinguesFrançais-Berbère, l Harmattan-awal, Paris, France.

BERKAI (Abdelaziz), 2010, Lexique de la linguistique français-anglais-tamazight. Précédé d'un essai de typologie des procédés néologiques, Editions Achab, Tizi Ouzou.

GENETTE (Gérard), 1982, Palimpsestes, ou la littérature au second degré, Du Seuil, Paris, France.

RIFFATERRE (Michael), 1980, La trace de l’intertexte », pp4-18, La pensée N0 215, Octobre.

SALHI (Mohand-Akli), 2003, « la délocalisation des textes oraux, le cas de deux textes kabyles, Aheddad L-lqalus et Taqsit n Aziz et Âzuzu », http : // www.limag.refer.org/ textes/ColLyon/ Salhi.htm.

SALHI (Mohand-Akli), 2012, Asegzawal amecṭuḥ n tsekla, Petit dictionnaire de littérature, L’odyssée, Tizi Ouzou.

SAMOYAULT (Tiphaine), 2004, L’intertextualité, mémoire de littérature, 2em édition, Nathan/Sejer, Paris21.

TITOUCHE (Rachid), 2002, Les Cahiers de Belaid At Ali : du conte à la Nouvelle, Mémoire de Magister, Université Mouloud Mammeri, Tizi-Ouzou.

1 « Le mot (le texte) est un croisement de mots (de textes) où on lit au moins un autre mot (texte) (…) Tout texte se construit comme mosaïque de citations, tout texte est absorption et transformation d’un autre texte ».

2 « Le proverbe est une parole qui vient de loin, avec l’autorité du grand âge, une parole qui est le bien commun de toute la société »

3 « Bien sûr, les proverbes donnent plus de force au discours mais ils permettent aussi de prendre position, de conseiller, de critiquer, sans heurter de front les susceptibilités, en se référant à un fond d’expérience très ancien. D’autre part, grâce au proverbe, on évite les longs détails, les analyses pesantes et les points sur les i. En une formule lapidaire se trouve résumée toute une situation complexe, avec des actions, des sentiments, des espoirs et des craintes […] ».

4 « […] le proverbe en effet est comme l’aboutissement d’une création artistique de la langue : il s’agit d’une mise en mots particulièrement réussie, de la meilleure saisie possible du réel »

AYAD Salim

Centre National de Recherches en Langue et Culture Amazighes -Université de Bejaia/

AISSOU Ourida

Université de Bejaia - Centre de Recherches en Langue et Culture Amazighes

© Tous droits réservés à l'auteur de l'article