Asmeskel amutlay deg yismawen n yimɣan s tmaziɣt (Tamnaḍt n Wawras)

La variation linguistique dans les noms des plantes en tamazight (région des Aurès)

التباين اللغوي في اسماء النباتات بالامازيغية (منطقة الاوراس)

Linguistic variation in plant names in Tamazight (Aurès region)

Ridha Meziani et Allaoua Rabehi

Citer cet article

Référence électronique

Ridha Meziani et Allaoua Rabehi, « Asmeskel amutlay deg yismawen n yimɣan s tmaziɣt (Tamnaḍt n Wawras) », Aleph [En ligne], mis en ligne le 03 mai 2024, consulté le 18 mai 2024. URL : https://aleph.edinum.org/11892

Cet article, qui s’inscrit dans le domaine de la linguistique, se veut une étude de la variation linguistique des noms de plantes. Le premier chapitre traite de la variation entre les parlers du dialecte Chaouïa dans la région des Aurès, à l’est le parler des At Bousliman dans la commune d Tkout, le parler des At Mloul dans la commune de Chelia, à l’ouest le parler des At Mhenna dans la commune Ain Djasser, et le parler des At Seltan dans la commune de Ras Layoun. Le deuxième chapitre traite de la variation entre les dialectes de tamazight en général : le chaouïa, le kabyle, la mozabite, la zenatia, et le rifain et chleuh au Maroc. Il est question dans cette étude de la variation dans les noms de plantes à tous les niveaux de la structure linguistique : phonétique, morphologique, lexico-sémantique.

هذا المقال يندرج ضمن ميدان اللسانيات، هو عبارة عن دراسة للتباين اللغوي في معجم النباتات، الشطر الاول يعالج التباين اللغوي بين المتغيرات اللغوية في اللهجة الشاوية في منطقة الاوراس، في الشرق متغيرة اث بوسليمان في بلدية تكوت و متغيرة اث ملول في شلية و بوحمامة، أما من جهة الغرب متغيرة اث مهنا في عين جاسر و متغيرة اث سلطان في رأس العيون، الشطر الثاني يعالج التباين اللغوي بين لهجات اللغة الامازيغية بصفة عامة : الشاوية، القبائلية، المزابية، الزناتية و الريفية و الشلحية في المغرب. حاولت دراسة التباين اللغوي في كل مستوى من مستويات اللغة : التباين الصوتي، المرفولوجي، و الدلالي في معجم النباتات.

This article falls within the field of linguistics. It is a study of linguistic variation of plant names. The first chapter deals with the variation between the speak of the chaouia dialect in the Aurès region. In the east, the speak of the At Bousliman in Tkout and the speak of the At Melloul in Chelia and Bouhmama while in the west, the speak of the At Mhenna in Ain Djasser and the speak of the At Sultan in Ras Al Ayoun. The second chapter deals with the linguistic variation between the dialects of Amazigh language in general, Chaouia, Kabyle, Mozabite, Zenatia, Rifain and Chleuh in Marocco. I tried to study the variation in plant names at all levels of the linguistic structure: phonetics, morphology, lexico-semantics.

Agzul

Amagrad-aya, i yekkin deg taɣult n tesnilest, d tazrawt ɣef usmeskel amutlay deg umawal n yimɣan. Aḥric amezwaru d asmeskel yellan jar tmeslayin n tantala tacawit deg temnaḍt n Wawras, deg usammer tameslayt n At Busliman deg Tkukt, d tmeslayt n At Mlul deg Celyet d Buḥmama, ma deg umalu tameslayt n At Mhenna deg Ɛin Jaser, d tmeslayt n At Selṭan deg Ras Leɛyun. Aḥric wis sen d asmeskel jar tantaliwin n tmaziɣt sumata : Tacawit, taqbaylit, tumẓabt, taznatit, d trift d tcelḥit deg Lmerruk. Wteɣ ad zerweɣ asmeskel deg yismawen n yimɣan deg yal aswir seg yiswiren n tɣessa n tutlayt : asmeskel amsislan, asnalɣan, amawalan d usnamkan.

Tikta tigejdanin

Asmeskel amutlay, tantala, tameslayt, amawal, imɣan, Awras.

Tazwert

Asmeskel amutlay iḥuz yal tutlayt seg tutlayin n umaḍal acku yal tutlayt deg-s tantaliwin d tmeslayin yella jar-asen usmeskel, asmeskel-aya yekka-d seg ubeddel i d-iḍerrun ɣef tutlayt s tarbaɛt n tmental, llant tmental tisnilsanin, llant tmental tuffiɣin i tesnilest « Pour classer ces raisons, on distingue souvent entre les facteurs linguistiques et les facteurs extralinguistiques » (IMARAZENE, 2010) Timental yeqqnen ɣer tesnilest, d abeddel i yeḍran deg uswir seg yiswiren n tɣessa n tutlayt am temsislit, tasnalɣa d umawal. Timental yeffɣen i tesnilest, d abeddel yerzan timetti d usemres n tutlayt, gellunt-d s uneqqaḍ n ubeddel d usmeskel deg tutlayt. Ulac n tutlayt yezdin ukk, ulac deg-s usmeskel. Asmskel amutlay yettili-d s terbaɛt n tmental, seg-sent ukkuẓ n tmental tigejdanin :

  • Asmeskel azgerkudan : Ilmend n wakud tutlayt tettbeddil seg tallit ɣer tayeḍ acku ttnulfunt-id tɣawsiwin d titrarin yettnerni umawal-nnes daɣen ttruḥunt tɣawsiwin yettenqis umawal nnes

  • Asmeskel arakalan : Asmeskel ilmend n trakalt, acku tutlayt tettbeddil seg temnaḍt ɣer tayeḍ,

  • Asmeskel anmetti, acku tettemgarad tutlayt jar yimsiwlen-nnes ilmend n yila (leɛmer), tuzuft, d uswir n tɣuri,

  • Asmeskel ilmend n usatal d tegnit d teywalt, acku tutlayt n yiǧ n umsiwel tettmgarad ilmend n usentel d yinaw akked tegnit ideg yettmeslay.

Asmeskel amutlay yerza yal tutlayt, d abeddel i d-iḍerrun deg yal aswir seg yiswiren n tɣessa-nnes :

  • Asmeskel amsislan d asmeskel i d-igellun s ubeddel n yimesla niɣ deg tarrayt n ususru-nsen, abeddel n tulmisin n yimesla tikwal yettili yerza kan asusru am temsertit, tikwal igellu-d s ubeddel n yimesli.

  • Asmeskel asnalɣan d abeddel i d-iḍerrun deg talɣa n wawalen, asileɣ n wawalen s tmerna n cra n walɣacen ama deg usuddem ama deg usuddes.

  • Asmeskel amawalan d ayen yerzan amawal n tutlayt d unamek n wawlen, s umata d netta i yettawin amur ameqqran n usmeskel deg yal tutlayt (assaɣen isnamkanen),

  • Asmeskel aseddasan d ayen yerzan taseddast n tutlayt d wassaɣen yettilin jar n wawalen deg tefyirt, d netta i yettawin amur aneggaru n usmeskel amutlay deg tict n tutlayt.

1.Tasnarrayt

* Asmeskel amutlay yella jar tmeslayin n tict n tantala, yella daɣen jar tantaliwin n tict n tutlayt, asmeskel-aya yerza yal taɣult seg taɣulin n tudert, seg wayen i neẓra yella usmeskel jar tmeslayin n tantala tacawit deg temnaḍt n Wawras seg usammer ɣer umalu, daɣen yella jar n tantaliwin ukk n tmaziɣt, deg tezrawt i xeddmeɣ ɣef tesleḍt n yismawen n yimɣan deg Wawras d yismawen n yimɣan s tmaziɣt sumata, tikwal ttafeɣ amgired deg usemmi n yimɣan deg yal aswir seg yiswiren n tutlayt, llan yimɣan sɛan yiǧ n yisem deg tantaliwin ukk.

Deg umagrad-aya nexs ad nẓer ma yella usmeskel deg yismawen n yimɣan jar tmeslayin n tantala tacawit ? Ma yella usmeskel seg tantala ɣer tantala ?

Ma yella usmeskel deg yismawen n yimɣan anwa i d aswir seg yiswiren n tutlayt ideg yegget ?

1.1. Turdiwin

  • Asmeskel amutlay iḥuz yal taɣul n tudert, ihi ad yili usmeskek deg yismawen n yimɣan ama jar n tmeslayin n tict n tantala, ama jar tantaliwin n tmaziɣt, maca ahat ad yegget jar n tantaliwin n tmaziɣt.

  • Asmeskel deg yismawen yimɣan ad yili deg yal aswir n tutlayt, ad yegget deg uswir n umawal.

Deg leqdic-aya ad neḍfer tarrayt n tezrawt s uglam d userwes, seg tezrawt i nexdem ɣef tesleḍt n yismawen n yimɣan deg Wawras ad d-nefren tarbaɛt n yismawen n yimɣan i yellan s umata deg Tmazɣa u ad asen-negg tasleḍt d userwes akken ad nẓer ma yella usmeskel deg-sen, d uswir ideg yegget usmeskel.

Ad negg tasleḍt i tarbaɛt n yismawen n yimɣan yellan sumata deg yal tamnaḍt n yimaziɣen, deg uḥric amezwaru ad nurzi ɣef usmeskel yellan jar tmeslayin n tantala tacawit deg yal aswir deg uḥric wis sen ad nurzi ɣef usmeskel jar n tantaliwin n tmaziɣt ( tacawit, taqbaaylit, tumzabt, tarifit niɣ tacelḥit deg Lmerruk).

1.2. Iswan n tezrawt

  • Assisen n yismawen n yimɣan deg s tcawit deg Wawras, dɣa s tmaziɣt.

  • Asegzi n tarrayt n usemmi n yimɣan s tmaziɣt.

  • Asemres n usmeskel deg usnerni n umawal n yimɣan d umawal n tutlayt tamaziɣt.

  • Askfel d uraz n wawalen iqerben ad msan.

2. Qli n tbadutin yerzan asmeskel amutlay

2.1. Asmeskel amutlay

Yal tutlayt seg tutlayin ur telli d anagraw amutlay yezdin, maca d tagrumma n yinagrawen imeẓyanen ɣer-sen tulmist tagejdant n umgired d usmeskel amutlay d ubeddel. Daɣen ad d-nesbadu aasmeskel amutlay am akken d tumant n umatay (ameskil) n tutlayin i d-yettbanen deg umgired n usemres deg tict n temɣiwant tamutlayt. (BAYOU, 2017, p. 64)

2.2.Tutlayt

J. Dubois (Dubois & Autre, 1999, pp. 266-267) yettwali tutlayt deg unamek amatu am wakken d allal n taywalt, neɣ d agraw n yizamulen n qli n yimsiwal n qli n temɣiwant. Nettmeslay ɣef tutlayt tayemmat tin ad naf ttmeslayent imezdaɣ inasliyen n qli n wadeg, erzen-tt imi lemden-tt segmi llan d imeyanen. Tutlayin timuddirin d tutlayin i yettuseqdacen imira ama deg taywalt timawit ama deg tira, maca tutlayin yemmuten d isem-nsent i d awal-nsent ur ttwaseqdacent ca ama deg timawit ama deg tira, maca yettɣima-d sumata later-nsent ama d irisen n tsekla ama d ittaftaren iqburen…am wayen iɣ-d-teǧǧa tlatinit akked tegrigit.

S daxel n yiwet n tutlayt yettili usmeskel. Ama ayen yerzan iswiren n tutlayt, nettmeslay-d ɣef tutlayt tawaculant, tafuksant, tamassant, taɣerfant n qli n tesmilt tinmettit neɣ n qli n twacult neɣ n qli n ugraw asadri. Ama ayen yerzan ismesklen irakalanen, nettmeslay-d ɣef tantala akked patois. Deg taggara s daxel n yiwet n tutlayt nezmer ad naf sin n wallalen n taywalt mgaraden tutlayt yettwarun akked tutlayt timawit.

2.3. Tantala

J. Dubois (DUBOIS & Autre, 1999, pp. 143-144) yemmeslay-d ɣef tantala am wakken temmal-d inagrawen yemxalafen yettuseqdacen deg yak “la Grèce” yal agraw i qli n tewsit n tsekla, yerna tettunesab d tutlayt n qli n temnat deg la Grèce mani ilaq ad d-glunt neɣ ad d-jemɛent tantaliwin yemxalafen ama tinmettiyin ama tirakalin (l’ionien mačči kan deg l’onie maca akk deg “la Grèce” yettuseqdec i tewsit n umezruy, “Le Dorien” yettuseqdec deg ccna.

Tantala d agraw n yizamulen d yilugan yesɛan yiwet n tadra akked unagraw-nnien yettunesaben d tutlayt, maca ur tesɛi ca aayar adelsan akked imetti n tutlayt deg wacu ahat i d-tennerna.Asmi ad d-nini “le Picard” d tantala tafransist, anect-a mačči anamek-is le Picard” ilul-d seg umhaz n tefransist.

2.4. Tameslayt

Ilmend n J. Dubois (DUBOIS & Autre, 1999, p. 345) Ma nessemgared tameslayt ɣef tantala, ad d-nini dakken tameslayt d anagraw n yizamulen d yilugan iseddasen deg qli n umkan d ameẓẓyan mai (taddart, tameslayt nnig n wasif neɣ ddaw n wasif…), mgal tantala i yettilin deg qli n umkan ma nezmer ad d-nini d awesɛan neɣ d ameqqran (tamnat, aric…), yerna tameslayt ur tesɛi ca mai aayar. Tutlayt neɣ tantala asmi ad tt-nezrew deg qli n temsalt tusdidt anamek-is nzerrew-itt am wakken d tameslayt. Tameslayt tikwal tettunesab am wakken d tutlayt yettwasqedcen deg qli n ugraw inmetti neɣ am wakken d azamul n uttekki neɣ lebɣi n uttekki ɣer ugraw-a inmetti, tameslayt patois d tameslayt tamagamt tettwasemres deg leqdicat yerzan tafellat, tameslayt n yal ass tezmer ad tt-tettuseqdec deg yakk tignatin: tameslayt n wa yeɣran, d azamul n kra n uswir n tɣuri neɣ n lefhama mgal tameslayt taɣerfant, yal tameslayt (nebder-d kan timeslayin tigejdanin) tesɛa ilugan iseddasen d agl-nnes kan, tesɛa ilugan-nnien tecrek-iten ɣer tmeslayin-nnien n tutlayt.

3. Asmeskel jar tmeslayin n tantala tacawit

Ad d-nefren uku n tmeslayin seg tmeslayin n tantala tacawit deg Wawras:

  • Tameslayt n At Busliman deg tɣiwant n Tkukt - Tbatent (deg usammer n Wawras)

  • Tameslayt n At Mlul deg tɣiwant n Lemsart d Celyet – Xnecla (deg usammer n Wawras)

  • Tameslayt n Ayt Mhenna deg Tɣiwant n Tmehrit – Tbatent « Lasi » deg uɣir n Ɛin Jaser (deg umalu n Wawras)

  • Tameslayt n Ayt Selan deg tɣiwant n Lqiqbet – Tbatent « guiguba » deg uɣir n Ras Leɛyun (deg umalu n Wawras)

Leqdic ad yili sumata ɣef yismawen n yimɣan yettwassnen mli am: Azir, azezzu, amzuccen, taselɣa, ari, idles, idgel, tazenzna, tayda, uxlif…Nzmer ad nutlay ɣef usmeskel i nufa sumata jar tmeslayin-aya ɣas ma yella imɣi nafa-t deg sent n temnain kan akken ad d-iban usmeskel deg yal aswir.

3.1. Asmeskel amsislan

D asmeskel yerzan tamsiselt, yettili s ubeddel n cra n yimesla niɣ n cra n tulmisin n yimesla:

[t] → [h]: seg tulmisin n tantala tacawit yella ubeddel n yimesli [t] deg tazwara n yisem unti, s yimesli [h] maca abeddel-a yella sumata deg tmeslayin n usammer n Wawras: Tkukt, Arris, Iccemmul, Timsunin… Ma d tama n umalu, ssemrasen [t] deg yisem unti, deg yimqimen ssemrasen [h].

Md: nutni → nihni, yewwi-ten → yewwi-hen, maca amqim ameskan unti yettwasusruy [ta] mačči [ha].

Ticcert → hiccert, taqqa → haqqa, taselɣa → haselɣa …

[a] → [i]: tamlellit n teɣra: deg tarbaɛt n yismawen i nufa abeddel jar n tiɣra [a], d [i]: adles → idles, taleggit → tileggit, admam → idmim, tigernina → tagernina, tamerẓuga → timerẓuga, tiyzelt → hayzelt …
[] → []: nufa asmeskel deg usemres n yimesli [] deg wadeg n yimesli [] jar tmeslayin n tcawit.Llant teyya yessemrasen [] am Ras Leɛyun d Timsunin, llant teyya yessemrasen [] am Tkukt, Arris, Celyet, Ɛin Jaser…

Fais → fais, tabselt n yian → tabselt n yian, aleqqa umeru → aleqqa umeru …

[g] → [y]: llant temnaḍin ssemrasent imesli [g], am Ras Leɛyun, Ɛin Jaser, Celyet … llant teyya yessemrasen imesli [y], am Tkukt, Arris …

idgel → idyel, tagernina → hayernina, gursel → yursel, tigzinin → tiyzinin, igger → iyyer, tigendest → tindest (tiyendest), tguft → tayuft (Trabut, 1935, p. 35)

Aḍran: abeddel n wadeg n yimesla: awermi → imerwi.

[tazdayt] → [ṯazdayṯ] → [hazdayṯ] → [t] → [ṯ] → [h]
[Ṯazdayṯ] → [ṯazdaḵṯ] → [tazdact] → [y] → [ḵ] → [c]
[Tazdayt] → [tazḍayt] → [d] → [ḍ]

3.2. Asmeskel asnalɣan

Asmeskel yerzan talɣa n yismawen d ubeddel ierrun deg talɣa n yisem s tmerna niɣ s tukksa n cra n walɣac.

3.2.1. Amḍan n yisem

Tikwal llan yismawen yettbeddal uman-nsen seg tmeslayt ɣer tmeslayt, ad t-naf s talɣa n wasuf deg tmeslayt (1), s talɣa n usget deg tmeslayt (2):

Arja (Tkukt) arjagen (Ɛin Jaser)
Tiɣmest n temɣart (Ras Leɛyun) tiɣmas n temɣarin (Tkukt)
Tamersuṭ (Tkukt) → timersiṭin (Ras Leɛyun)

tazdayt, tazdit, tazday, tazzayt, tazzart, mmi-iẓeyyar, azzay, pl. izzayen « dattier mâle » amersiḍ, tazdat, pl. tezday (Siw) tezdit, pl. tezday (Nef) tazdit, pl. tizdayin (Skn) tezdet, pl. tezday (Snd), tazdayt, pl. tizdayin

3.2.2. Tawsit n yisem 

Tikwal yettili umgired deg usileɣ n yismawen n yimɣan ilmend n tewsit, llan yya yessemrasen amalay, llan yya yessemrasen unti.

Awelwaḍu → tawelwaḍut → tawelwaḍa
Mar uzalaɣ → tmart uḥuli
Awejmi → tawejmit
Lxubbayez → tixbizt

3.3. Asmeskel amawalan 

D asmeskel yerzan amawal d win yewwin amur ameqqran deg usmeskelyellan deg usemmi n yimɣan jar n tmeslayin, acku imɣan ttusemman ilmend n usemres-nsen deg tudert n yal ass n umdan d ugama ideg llan.Ad naf llan yimɣan sɛan ugar n yiǧ n yisem deg tict n tmeslayt, llan yimɣan ttemgaraden yismawen-nsen seg tmeslayt ɣer tayeḍ :

Bumlal → tazelɛeqqut
Taznezna → aywal (TRABUT, 1935, p. 140)
Tmiɣziwt → akreččun
Aqbabuc → ttekkuk → nniba
Asennan n uɣyul → abeẓẓiḍ n uɣyul → iferyes
Tabɣa → buṣuf → idmim
Amzuccen → legric → tizrit → zzɛiṭra
Timezzeryin → lxeyyaṭa → ljiɛda
Tellɣudi → aktir
Amerquc → ahertil → aherfi
Gingiḍ → saleḥ lendar
Aderyis → bunafeɛ
Tiyzinin / tigzinin → timeqsin

Maca llan gut n yismawen sɛan yiǧ n yisem deg yal adeg deg Wawras, ur yelli deg-s n usmeskel, awalya imɣan yettwassnen mliḥ niɣ yettusemrasen gut deg tujjya, ahat deg cra n temnaḍin ssemrasen isem anadaf seg taɛrabt, maci d asmeskel i yeḍran, d amsay i yemsa wawal anaṣli s tmaziɣt . Seg yimɣan-a ad d-naf : azir (liklil), ari, idles (ddis), aderyis, iles ufunas, fettat lejer, fais, affar, zimba (aɛerɛar), taqqa, idgel, izri (cci), taselɣa, ticcert …

3.4. Asmeskel asnamkan

D asmeskel-a i yeǧǧan ad tili tgetnamka, sira ad naf yiǧ n wawal deg talɣa maca anamek-nnes yemgarad seg temnat ɣer taye :

Azezzu : deg temnaḍt n Ɛin Jaser d genêt épineux, am teqbaylit maca deg temnaḍt n Tkukt d imɣi-nniḍen, d genêt hérisson.
Talɣuda → tellɣudi : deg temnaḍt n Ɛin Jaser : talɣuda d imɣi yerwas ttekkuk n yiɣyal, yettegg ajeǧǧig ini-nnes d alɣudi (mauve), maca deg temnaḍt n Tkukt : tellɣudi : d imɣi yettegg deg yiẓuran-nnes tiɛeqqayin am tbaṭaṭin.
Ttay n udrar : ur yelli d yiǧ n yimɣi jar n temnaḍt n Ɛin Jaser d temnaḍt n Ras Leɛyun.

Deg wayen yerzan isennanen, imi ggtent tewsatin n yisennanen, nufa qli n umgired deg yismawen-nsen jar n yimsulɣa, llan yisennanen yal amsalɣu amek i t-yettsemmi, amedya : asennan n uɣyul, sira ad tesseqsid fell-as, ad tafed amgired jar yimsulɣa n tict n temnaḍt niɣ jar n temnaḍin maca amgired-aya yezmer ad yili d imsulɣa i yeccḍen, ssexlaḍen jar yisennanen macci d asmeskel asnamkan.

4. Asjar meskel jar n tantaliwin n tmaziɣt

Deg wayen yerzan asmeskel jar n tcawit, taqbaylit, tumẓabt, taznatit, tarifit d tcelḥit deg umawal n yimɣan, ad d-nawi cra n imedyaten :

4.1. Asmeskel amsislan 

S umata asmeskel amsislan yellan jar n tmeslayin n tantala n tcawit niɣ n teqbaylit yezmer ad yili jar n tantaliwin n tmaziɣt, am tulmisin n cra n yimesla : tufayt, tizzenzeɣt, tiggeɣt, taɣect : [d] / [ḏ], [k] / [ḵ], [t] / [ṯ], [g] / [ǥ] … maca tikwal yettili ubeddel n yimesli s yimeli yiǧ seg tantala ɣer tantala : [t] / [h] , [l] / [r] , [r] / [ḥ] , [g] / [j] , [r] / [h] , [r] / [ɛ] …

  • [a] → [i]: alili → ilili, adles → idles, admam → idmim…

  • [] → [y]: taxsat → tasayt, tamerrukt → tamerruyt → merruyet → (mernuyet) (KERDJA, 2006, p. 25)

  • [t] → [] → [h]: tazdayt → azday →hazday

(Deg tazwara n yisem unti deg tantala tacawit ssemrasen [h] deg umkan n [t] maca llant temnain deg Wawras ssemrasen [].)

Asmeskel amsislan yegget jar n tantaliwin n tmaziɣt ujar n usmeskel jar n tmeslayin n tcawit, yal tantala s tulmisin-nnes.

[l] → [r] deg tantala tarifit deg Lmerruk ttbeddalen imesli [r] deg wadeg n [l] : alili → ariri → anini (KERDJA, 2006, p. 18), fleyyu → freyyu, lbesbas → rbesbas.
[r] → [ḥ] → [h] → [ɛ] : deg tantala taznatit imesli [r] ttbeddalen-t s [ḥ] niɣ [h] niɣ [ɛ].
[r] → [ḥ] : ṯazarṯ → tazaḥt, ṯiccerṯ → ticceḥt, ṯamurṯ → tamuḥt …
[r] → [h] : irden → ihden, ṯiɣirdemt → tiɣehdemt.
[r] → [ɛ] : rni → ɛni, rwel → ɛwel, rwes → ɛwes…
[r] → [ ] : yekker → yekka
[g] → [j] : yettili usmeskel deg yimesli [g] yetteqqal [ǥ] deg tantaliwin am teqbaylit d tcawit, maca tikwal yetteqqal d [j] deg tcawit d teznatit d tumẓabt : igg → ijj, tagertilt → tajertilt, tagernina → tayernina, argaz → aryaz → arjaz.

Aḍran

Awermi (kb) imerwi (tcw).
Tifinin (tcw) / tinifin. Tinifin, plssg « lentilles » (Siw) tanifit, pl. tenifin « petit pois » (Nef) tanifit, pl. tnifin « lentille comestible » (Ghd) (HADDADOU, 2006/2007, p. 140)

4.2. Asmeskel asnalɣan 

D asmeskel i yerzan talɣa n yismawen d ubeddel i yettilin deg usileɣ n yismawen n yimɣan : tawsit, amḍan, isem aḥerfi d usuddim, d wuddis.

- Aman n yisem yettili deg-s umgired deg usileɣ n usget seg wasuf jar n tantaliwin :

Alili / ilili : ilila, ililiyen, ililayen, ililawen
Tazemmurt : tizemrin, tizemratin, tizemmurin
Tayda : taydayin, tayedwin
Azezzu : izezza, izedwan
Tamersuḍt : timersaḍ, timersiṭin

  • Tawsit n yisem llan yismawen tettbeddal tewsit-nnsen jar tantaliwin :

Tamerrukt → merruyt → tmirriwt
Taylalut → waylalu, awelwaḍu → tawelwaḍut

  • Asemres n yisem aerfi d wuddis : tajertilt / tagertilt → tagertilt n nnbi → fettat lejer,

4.3. Asmeskel amawalan

D ayen yerzan amawal, llan cra n yimɣan ɣer-sen ismawen mgaraden seg tantala ɣer tantala:

Uxlif, acekrid, akerruc… (Chêne vert)
Tanqelt, tagrurt, tameɣrust, tazart, tazaḥt, timeččit, timeccit… (Figuier) (Smail-Iggui, 2019/2020, p. 200)
Lmeṣṭur : / Maïs, Zea mays.L / Amegdawal : Akʷbal, ablul, ageṭṭuc, lbecna, amezgir, lbectuḍ, qillu, asengar.

Anamek-nnes deg yisegzawalen :

  • Maïs {plante} (Zea mays) Adawa ; Ageṭṭuc ; Amezgir (Chaoui ; Ntifa) ; Aqenfudi ; Amezgur ; Asengar (Ida Gounidif). (Kerdja, 2006, p. 25)

  • Akʷbal (wa) : ǁ Maïs. Takʷbalt, takʷbalin : ǁ N. d’un. Epi de maïs. Asb.22 : ablul : ɣer-s inumak yyi ur illi d akbal « Maïs » (Dallet, 1982, pp. 391, 22)

  • Le maïs (akbal, ageṭṭuc). (Smail-Iggui, 2019/2020, p. 199)

  • Takʷebalt, tikʷebalin: Epis du maïs asb232.Taqebbuyt, tiqʷebbay : Epis du maïs Asb.400. Qillu, id qillu: Maïs. Aqillu, aqilluten : Grain de maïs Asb.405. (Amaniss, 2012, pp. 232, 400, 405)

Lmesur, lbecna, lbecu (Nouh-Mefnoune & Abdessalam, 2011, p. 230).

Iles ufunas : / Bourrache officinale, Borago officinalis L / yettemgarad yisem-nnes seg tantala ɣer tict : iles ufunas, amegdawal : s teqbaylit : cix lebqul, fudelqem, fudelɣem, iles n tfunast, iles n uzger, iles waruy, tamment-tzizwa…deg tmeslayt n Ras Leɛyun (tcw) qqaren-as « tisezweɣt ».

Anamek-nnes deg yisegzawalen :- Bourrache officinale (Borrago officinalis) : Cix­lebqul ; Fudelqem ; Iles­waruy ; Urwi ; Tamment­tzizwa ; Bu­εussal (Iguerrouan) ; Iles uwaγwi (A. Oumesdakal) ; Iles ufunas (A. Seghrouchen) ; Ils n tfunast (Ntifa) ; Isk uzgir (Illaln) ; Tilkit u uccen (Amanouz). (Kerdja, 2006, p. 21)

  • Borago officinalis L. F: Bourrache, Kb : Fudelqem, fudelɣem. (Smail-Iggui, 2019/2020, p. 92)

Imeččan : / Figues, Ficus carica / yettmgarad yisem-nnes seg tantala ɣer tict amegdawal : imeccan (mzb), ibexsisen (kb), lexrif, ixendafen (tclMC), iqendafen (znt).

  • Axenduf, ixendafen [MORPH. m.c. axen + adif] Figue murissante et gonflée demesurément. Axenduf, ixendufen : Gros nez = Syn. Axenzuṭ. (Amaniss, 2012, p. 42)

  • Amecci, umecci, imeccan : n. m : figue. - Ḥedd-nni d amecci : /un tel est lourdaud. Remarque : la lettre « c » est prononcée avec emphase. (Nouh-Mefnoune & Abdessalam, 2011, p. 77)

  • Tabexsist, tibexsisin : ǁfigue fraîche (Dallet, 1982, p. 59).

Lexyar : / Concombre, cucumis sativus / Amegdawal : ilekkel, Axyar, taɣessimt. - - Xyart [ṯaxyaṛṯ] : ta/texyart. SM + NT || ssenf n lxedra i tetten medden akken d tazegzawt. MD. SG. Tixyarin. JML. Lexyar. (Bouamara, 2008, p. 312)

  • C. Stivus – concombre : Taxyart, lexyar, ilkel, tsouarour, qoqqous. (Trabut, 1935, p. 82)

  • Concombre (Cucumis sativus) Ilekkel ; Lexyaṛ ; Taγeccimt (Touareg). (Kerdja, 2006, p. 22)

  • Taɣessimt, tɣessimt, tiɣessimin. : n.f. : fruit non mûr du melon. (Nouh-Mefnoune & Abdessalam, 2011, p. 328)

Tayzelt : / Ronce – Rubus /

  • Ronce (Rubus loganobaccus L) inijel, pl. inijwal ; tajelt. (Kerdja, 2006, p. 19)

  • inijel (i) ǁ Ronce (dont les fruits sont les mûres, tizwal)561. Syn. : amadaɣ. 960 : tizwelt (te), tizwal (te) ǁ Mûre de ronce. D amadaɣ i d-yettaken tizwal (inijel). (Dallet, 1982, pp. 561, 960)

  • Rubus discolor ulmifolius – Ronce : Anijjel, Akhlij, Achdirt, Ahalij, Amarhar, Amodar, cherremou, ttut llexla. (Trabut, 1935, p. 224)

4.4. Asmeskel asnamkan 

D asmeskel deg unamek n cra n yismawen n yimɣan, ad tafed yiǧ n yisem yemmal-d imɣan mgaraden seg temnaḍt ɣer tict :

Azezzu (genêt épineux) deg temnaḍin n Leqbayel d uɣir n umalu n Wawras yemmal-d yiǧ n yimɣi ɣer-s isennanen, yettegg ijeǧǧigen d iwraɣen, maca deg temnaḍt n usammer n Wawras (Tkukt, Arris, Celyet..) yemmal-d imɣi yiǧ yemgarad (Erinacea anthyllis, genêt-hérisson) : d imɣi n lexla ɣer-s isennanen ur yeggam ca mliḥ, yettili jar 30 al 40 cm, deg-s sent n tewsatin, yiǧ yettegg ijeǧǧigen d iwraɣen, qqaren-as tazezzut, yiǧ yettegg ijeǧǧigen d idbiriyen (mauve),qqaren-as azezzu, ma d imɣi mi ssawalen s teqbaylit azezzu,deg uɣir n Tkukt ssawalen-as baw n yilef, deg uɣir n yiccmmul qqaren-as akesma.

Tazart : ɣur leqbayel tazart d ibexsisen qquren ɣer tfukt (BOUAMARA, 2008, p. 319), maca deg temnaḍin am Tkukt isem tazart yemmal-d taseṭṭa n yibexsisen / imeččan, s teznatit qqaren-as tazat i tseṭṭa n imeččan (timeččit deg temnaḍin teyyiḍ), deg tumẓabt tazart : anamek-nnes d imeččan ubifar, niɣ d tisemḍit tamezwarut n yimeččan ubifar (NOUH-MEFNOUNE & ABDESSALAM, 2011, p. 333).

Zimba : deg tantala tacawit yemmal-d imɣi mi qqaren lɛerɛar, anawber (genévrier commun), ma deg teqbaylit azimba d aselɣaɣ n tayda niɣ n lɛerɛar(gomme du pin d’Alep ou de genévrier)

Tuzzalt : deg tantala tacawit yemmal-d imɣi mi qqaren (frêne commun), ma deg teqbaylit tuzzalt qqaren-as daɣen tifuzzal / tifuzzar, d imɣi yerwes mliḥ azir, qqaren-as s tcawit azir n yidma (cictus libanotis).

Axeṛṛub : Awal axeṛṛub ɣer-s tarbaɛt n yinumak ttegaraden seg tantala ɣer tict

  1. d imɣi, d taseṭṭa i d-yettuččen agamu yettili d accawen (tifejɣal) am yibawen sira ad yeww yettwella d aqehwi.

  2. Adrum : deg teqbaylit, axeṛṛub yettawi daɣen anamek n udrum, tarbaɛt n twaculin n yiǧ n lɛerc. Ilmend n usegzawal issin asb.307, d usegzawal n Dallet asb.905

  3. deg tumabt ɣer-s tarbaɛt n yinumakilmend n usegzawal n tumabt asb.249, 332. 249 : lxerrub : /caroubier, grains du caroubier/, d axeṛṛub niɣ d tinin n uxerrub. 332 : a.taxerrubt, tixerrubin : d idrimen n zik, niɣ d tayunt n lkil n lmizan n wureɣ /carat/, d azal n lmizan n tenint n uxerrub. b. taxerrubt d tarbaɛt n tsurratin n lquran, beṭṭan tixerrubin i yya ad d-yeqran lquran kul yiǧ s txerrubt-nnes. c. d tayunt n lkil n wakud i beṭṭu n waman n wanu yezdin tarbaɛt n yimdanen. (NOUH-MEFNOUNE & ABDESSALAM, 2011, pp. 249, 332)

  4. deg Lmerruk ɣer-s anamek : /quart (1/4)/ amur wis uku, (AMANISS, 2012, p. 603).

Lexyar : / Concombre, cucumis sativus / Lexyar : ǁ le meilleur. ǁ concombre. (coll). Taxyart, tixyarin : ǁ concombre, cornichon. (DALLET, 1982, p. 915)

Tikwal llan yismawen n yimɣan yegget deg-sen usmeskel seg tantala ɣer tict, asmeskel-a iḥuz iswiren mgaraden, ilmend n wayen i d-ufiɣ deg cra n yisegzawalen isem « tazdayt » yella deg-s usmeskel amsislan, asnalɣan, amawalan d usnamkan

Tazdayt / tajebbart : / Palmier dattier – Phoenix dactylifera L /

Amegdawal : tajebbart, tazzayt, tafruxt, tazzart.

Anamek-nnes deg yisegzawalen:

  • -Palmier­dattier Tabinewt ; Tazaneţ ;Tazdayt ; Tazayt (A. Ndhir) ; tazzart (Berabers, Touareg); Afrux (Sous) ; Tazayt (Berabers). (Kerdja, 2006, p. 17)

  • tazdayt: F.IV, 1945, tazzait, tizdayin ǁ Palmier-datier. (Dallet, 1982, p. 931)

  • tassaft, pl. tasafin « palmier dattier » (R, Izn) tasaft « chêne vert » (R, Senh) 188, tazzayt, pl. tizzayin « palmier, dattier femelle, dattier en général » azzay, pl. izzayen « dattier mâle » (To), tazdat, pl. tezday (Siw) tezdit, pl. tezday (Nef) tazdit, pl. tizdayin (Skn) tezdet, pl. tezday (Snd), tazdayt, pl. tizdayin « palmier » (Wrg, Mzb), tazdayt, pl. tizdayin « palmier dattier » (MC, Chl, R, K, Cha) 227 (Haddadou, 2006/2007, pp. 188, 227)

  • Afrux : 2. Dattier en général. Tafruxt, tifruxin : le palmier-dattier (unité 92). 624 : Tazdayt, tizdayin : 1. Palmier-dattier = syn. Tafruxt. 2. Problème, affaire. 668 : mm-iẓiyyar : Nom d’un palmier dattier (individu). (Amaniss, 2012, pp. 92, 624, 668)

  • Phoenix dactylifera – Datier : Tanekht, Tazdaït, Tazzaït, Tazoutel, Tezdit – Tigzdaït, Tezdaï, Tafinaout, isgaren, Azouan, Hazdacht. (Trabut, 1935, p. 190)

tazdayt / tazzart (ɣer-s inumak yyiḍ)
Tazdayt / tafruxt (ɣer-s inumak yyiḍ), tazdayt / tassaft (ɣer-s inumak yyiḍ)
Deg tumẓabt tazdayt tezmer ad tili d isem n tewsit n uẓeṭṭa : tazdayt, tezdayt, tizdayin : n.f. : 1 palmier. 2 dattier. 3 nom d’un motif de tissage. 4 deux ou trois fils de chaîne, doublés, correspondant à la lisière du tissu (métier à tisser). (Nouh-Mefnoune & Abdessalam, 2011, p. 333)

Taggrayt 

Asmeskel amutlay deg umawal n yimɣan yeqqen ɣer tarbaɛt n tmental seg-sent :

  • Timentelt n trakalt : tarakalt tameqqrant i teṭṭef Tmazɣa, tegla-d s usmeskel deg yismawen n wayendin n yimɣan ilmend n ugama, yal tamnaḍt s yimɣan yeggten deg-s. Asemmi n yimɣan yeqqen ɣer tmeddurt n umdan d usemres n yal imɣi, asmeskel amsislan yeqqen ɣer tulmisin n temsiselt n yal tameslayt.

  • Timentelt n wakud : abeddel n tutlayt ilmend n wakud yerza aṭas amawal n yimɣan imi tuget n yismawen n yimɣan, d imɣaren d temɣarin i ten-yessnen acku ssemrasen-ten deg tmeddurt-nsen seg zik, llan cra n yismaen n yimɣan qerben ad msan seg tmetti ma ddurin yimɣaren, acku imir-a ur ssemrasen ca imɣan-aya.

Asmeskel-aya deg umawal n yimɣan yerza yal yiwen seg yiswiren n tutlayt maca yella mani yegget yella mani yedres.Jar n tmeslayin n tantala tacawit,asmeskel yegget deg uswir n umawal, llan cra n yimɣan yal tamnaḍt amek i ten-ttsemmin, bla ma nettu asmeskel amsislan i yeqqnen ɣer tulmisin n yal tameslayt, yettili deg umawal n tmeslayt sumata ur yerzi ca kan amawal n yimɣan, maca asmeskel-aya ur yelli d ugur deg umsefhem jar n yimsiwlen awalya win yessnen tulmisin n tmeslayt-idin, anamek n wawal, yiǧ.

Asmeskel jar n tantaliwinn tmaziɣt yegget deg uswir n temsiselt acku ttemgaradent tulmisin n temsiselt n yal tantala. Ma d asmeskel amawalan, yegget seg tantala ɣer tayeḍ acku yal tamnaḍt amek i tettsemmi i yemɣan : dayen i d-igellun s wugur n umsefham jar n yimsiwlen n wayendin n tantaliwin, maca tikwal llan yismawen ulac-iten deg tmeslayt tict, llan deg tmeslayt-nniḍen n tict n tantala, am yimɣi Paronyque argenté, s tcawit qqaren-as fettat lejer, s teqbaylit qqaren-as tagertilt / tagertilt n nnbi, maca deg tcawit, s tmeslayt n At Busliman, qqaren-as fettat lejer niɣ hajertilt, deg tantala taqbaylit llan yya yessemrasen isem fettat lejer.Ɣef waya, yuma ad nezrew asmeskel jar n tmeslayin n tict n tantala qbel ad nezrew asmeskel jar n tantaliwin n tmaziɣt sumata. D amedya, ma nesserwes tict n tmeslayt seg tantala tacawit yid n tmeslayt n Xerraṭa deg uɣir n Bgayet seg tantala taqbaylit, ad naf asmeskel yedres, maca ma nesserwes-itt yid n tmeslayt seg uɣir n Tizi Uzzu, ad naf asmeskel yegget.

Isem s tmaziɣt (yettwasemrasen deg tmetti)

Isem s tefransist niɣ isem ussnan

aderyis

Thapsia

admam, idmim

Aubépine azerolier

affar

Chiendent

akbal, ablul, ageṭṭuc, lmesṭur, lbecna

Maïs

alili, ilili

Laurier-rose

alqqaḍ umerẓu

Asparagus acutifolius

amerquc, ahertil, aherfi

Capselle bourse-à-pasteur

amzuccen, legric, tizrit, azukenni, zzɛira

Thym, thymus

aqbabuc, ttekkuk, waḥrir

Pavot / coquelicot

ari, awri

Alfa, Stipa tenacissima

arja, arjagen

Centaurea acaulis

asennan n uɣyul

Chardon à glu / chardon-marie

awelwaḍu, tawelwaḍa

Panicaut champêtre

awermi, imerwi

Rue, Ruta montana

azemmur

Olivier cultivé

azezzu, azzu

Genêt épineux / genêt hirisson

azir, amezzir

Romarin

azir n yidma (caw), tuzzalt, tifuzzal (kby)

Cyste, Cystus libanotis

bumlal, tazelɛeqqut

Camomille romaine

faḍis, tidekt

Pistachier lentisque

fettat lejer, tajertilt, tagertilt n nnbi

Paronyque argentée

fleggu, fleyyu

Menthe pouliot

gingiḍ

Jusquiame, Hyoscyamus

gursel, yursel, tisyam, tirɣella

Champignons

idgel, idyel

Cèdre

idles, adles

Le diss

Iferyes

Atractylis cancellata

Ijj

Pistachier térébinthe

iles ufunas, cix lebqul

Bourrache officinale

irden

Blé, Triticum

izri, cciḥ

Armoise blanche

mar uzalaɣ, tmart uḥuli

tabɣa, buṣuf

Eglantier

tabselt iɣerẓal

Scille maritime, Urginea maritima

tagernina, tayernina, taɣeddiwt

Scolyme

tamerrukt, tmirriwt, merruyrt, mernuyet

Marrube blanc

tamersuṭ, timersiṭin, timerṣaḍ

Menthe à feuilles rondes, M.veloutée

tanqelt, tagrurt, tazart, timeččit

Figuier commun

Taqqa

Genévrier oxycèdre

taselɣa

Globulaire buissonnante

tawemit

Astragale armatus

Taxsayt

citrouille

tayda

Pin d’Alep

tayzelt, tizwal, tabɣa

Ronce

tazdayt, tajebbart

Palmier dattier

tellɣudi

Noix de terre

tguft, tayuft

Armoise rouge / Armoise champêtre

tiɣmas n temɣarin, tiɣmest n teɣart

Pissenlit

tigzinin, timeqsin, azegḍuf

Orite, Ortie dioique

Tileggit

Ephedra / Retama

timerẓugga, tamerẓagut

Chicorée amère

timezzeryin

Germandrée polium

tindest, tigendest, lgenṭes

Pyrèthre d’Afrique

tiskert, ticcert, ticceḥt

Ail, Allium sativum

tmiɣziwt, akerččun

Othonna cheirifolia

ttay n udrar

Thé des champs

tuzzalt (caw), aslen (kby)

Frêne commun

uxlif, akerruc, acekrid

Chêne vert

zimba

Genévrier de Phénicie

Timsisɣal 

AMANIS A., Dictionnaire Tamazight-Français (Parlers du Maroc-Central), Maroc-Central, Revue, corrigée et augmentée, 2012.

BAYOU S., La variation lexicale dans l’aménagement de la langue amazighe, le cas de kabyle, thèse de doctorat, univers.de Bejaia, 2016-2017.

BOUAMARA K., Asegzawal n teqbaylit s teqbaylit, Alger, HCA, 2008.

DALLET J.-M., Dictionnaire kabyle-français, Paris, SELAF, 1982.

DUBOIS, J., & Autre, (1999). Dictionnaire de linguistique. Pris : Larousse-Bordas / VUEF 2002.

HADADOU, M.A. (2006/2007), Dictionnaires des racines berbérse communes, suivi d’un index français-berbéres des termes relevés. Alger, HCA.

IMARAZENE, M. (2010, Septembre du 20 ou 23). Variation et normalization de Tamazight. La standarisation de l’ecriture amazighe, pp. 37-52.

KERDJA O., Amawal amecṭuḥ n tussniwin n ugama, Alger, HCA/ANEP, 2006.

NOUH-MEFNOUNE A., ABDESSALAM B., Dictionnaire mozabite-français, Alger, HCA/ENAG, 2011.

SMAIL-IGGUI S., Etude du lexique kabyle des plantes, approche ethnolinguistique, thèse de doctorat, univers.de Tizi-Ouzou, 2019-2020.

TRABUT L., La flore du nord de l’Afrique, Bibliothèque Nationale de France, 1935.

Amawal: tafelwit n yismawen n yimɣan i nessemres d ugdazal-nsen s tefransist niɣ isem ussnan.

Ridha Meziani

LAILEMM - Université A. Mira, Bejaia

Allaoua Rabehi

Université A. Mira-Bejaia

© Tous droits réservés à l'auteur de l'article