Tinfaliyin tukrifin n teqbaylit : tabadut, assismel d tulmisin

التعبيرات الثابتة في القبائلية: التعريف، التصنيف، والسمات المميزة

Expressions figées en Kabyle : définition, typologie et traits distinctifs

Fixed Expressions in Kabyle: Definition, Typology, and Distinctive Features

Naima Hamdi

Citer cet article

Référence électronique

Naima Hamdi, « Tinfaliyin tukrifin n teqbaylit : tabadut, assismel d tulmisin  », Aleph [En ligne], mis en ligne le 26 avril 2024, consulté le 06 mai 2024. URL : https://aleph.edinum.org/11649

Dans la présente contribution, nous nous interrogeons sur les expressions idiomatiques kabyles. Cette thématique n’a pas été abordée suffisamment dans le domaine amazigh en dépit de la richesse de la culture amazighe. C’est la raison pour laquelle, nous avons procédé à une analyse de quelques expressions idiomatiques kabyles, en dressant une typologie de ces expressions et décrire leurs propriétés. Les résultats de ce travail permettent de contribuer aux études sur la phraséologie amazighe.

In this contribution, we question Kabyle idiomatic expressions. This theme has not been addressed sufficiently in the Amazigh domain despite the richness of Amazigh culture. This is why we carried out an analysis of some Kabyle idiomatic expressions, drawing up a typology of these expressions and describing their properties. The results of this work contribute to studies on Amazigh phraseology.

في هذه المساهمة، نطرح أسئلة حول التعبيرات الاصطلاحية القبايلية. ولم يتم تناول هذا الموضوع بشكل كافٍ في المجال الأمازيغي رغم ثراء الثقافة الأمازيغية. ولهذا السبب قمنا بتحليل بعض التعابير الاصطلاحية القبايلية، ووضع تصنيف لهذه التعابير ووصف خصائصها. تساهم نتائج هذا العمل في إجراء دراسات حول العبارات الأمازيغية.

Agzul 

Deg tezrawt-a, ad d-nawi awal ɣef tenfaliyin tukrifin n teqbaylit. Asentel-a ur d-llant ara fell-as aṭas n tezrawin fell-as deg unnar n tmaziɣt ɣas akken idles n tmaziɣt d win yellan d amesbaɣur. ɣef wakka, ad neg tasledt kra n tenfaliyin n tutlayt n teqbaylit, ad tent-sissmel ilmend n tsekkiwin-nsent akken daɣen ad d-nesken tulmisin-nent. Igemmaḍ n leqdic-a ad d-sernint tizrawin ɣef tesnefyirt n tmaziɣt.

Awalen-igejdanen

Tanfalit n tutlayt, akarif, tasleḍt tasnilsant, tutlayt tamaziɣt

Tazwert

Deg tmetti taqbaylit, nettaf aṭas n tewsatin ama d timucuha, isefra, inzan, timesɛraq, tinfaliyin tukrifin... Tiwsatin-a mgradent deg temna ɣer taye.

Deg leqdic-a, nefren ad nexdem ɣef tenfaliyin tukrifin. Tinfaliyin-a sseqdacen-tent medden deg yal tameslayt, sɛant azal meqqren deg yal tameslayt imi ttunesabent d agerruj n tutalyt. Ttilint-d deg tegnatin anida i ilaq ad tent-id- inin iwakken ad ssiwen izen- akken iwata. Aseqdec n tenfalit tukrift icudd γer tegnit ideg yettmeslay umsiwel, acku yettwali s useqdec n tenfalit tukrift ara yessiwe ayen yebɣa ad yini war yesseqdec awalen kan.

Rnu ɣef wannect-a, tawsit-a ur tettwazerrew ara s telqi deg tutlayt n tmaziɣt. Gar leqdicat i yemmugen ɣef tewsit-a,yella wayen yuran s tefransist1, llan wid i yettwarun s tmaziɣt ladɣa d leqdicat n turagt neɣ d tizrawin n Master.

Gar wuguren i d-nettemlil deg tewsit-a ulac amawal s teqbaylit i d-yemmalen tinfaliyin-a n tutlayt. Mačči am tewsatin-nnien.

Boumara K., yefka-yasent isem n tenfaiyin n tutlayt i d-yessuqel seg tefransist: expression idiomatique.

Expression : tanfalit
Idiome : tutlayt

Maca, ad d-naf ismawen-nni i yettunefken i tenfaliyin-a deg leqdicat-nniḍen :tinfalyin tukrifin, tinfaliyin tusbikin, tinfaliyin n tutlayt, tinfalitin tiγerfanin. Deg leqdic-a, ad nesseqdec awal tinfaliyin tukrifin.

Tinfaliyin tukrifin sɛant azal meqqran deg tmeslayt, yes-sent nezmer ad nessiweḍ izen neγ tikti akken iwata, war ma nezzi i wawal akken daγen i nesseqdac tikwal tinfaliyin-a iwakken ur nesseqdec kra n wawalen icemten neγ yqerriḥen. Amedya2 : menyif ad d-nini yewweḍ leεfu n Rebbi wala ma nnan-d yemmut srid acku dayen i yqerriḥen nezzeh.

1. Kra n tbadutin tiẓrayanin

Tinfaliyin tukrifin d agraw n wawalen i d-yettakken yiwen n unamek d ukrif. Anamek n tenfalit yemgarad γef unamek n wawalen uqbel ad duklen.

Aas n tbadutin i d asent-yettunefken sγur yimussnwaen, nefren-d kra deg-sent3:

Tabadut i d asent- yefka, Tidjet M., deg tezrawt-is « Tanfalit tukrift d anmawal uddis yesεan azal n yiwet n tayunt tanmawalant. » (Tidjet M., 1996 :342)

ɣer Archambault-Lapointe J.,

« Tanfalit tukrift d agraw n sin neγ ugar n wawalen, d tid yettwasnen s ukraf n tyunin-is ama deg uswir aseddasan, asnamkan, amawalan, tinfaliyin-a d tid yellan d aferdis gar yiferdisen n umawal i yettwasnen sγur yimsiwal n kra n tutlayt » (Archambault-Lapointe,2009 : 24).

Ma yella ɣer Gross G.,

« Tanfalit tukrift d agraw n wawalen yeqqnen wa γer wayeḍ i d-yettbinen deg yiwet n tayunt, acku iferdisen-is ur zmiren ara ad ttuferqen, ttakkenanzin γer wawalen uddisen yellan deg usegzawal » . (Gross G., 1996 :4)

Tinfaliyin tukrifin d aric deg umawal n tutlayt, yal tutlayt tesεa tawsit-a. Ayen yessemgiriden tinfaliyin-a ɣef tenfaliyin-nnien d tayunin-is yettilin d tukrifin. D wasmi deg uswir asnamkan, sεant yiwen unamek ur nettbeddil ara.,ttunesabent d yiwet n tayunt tamawalant. Ma yella deg uswir aseddasan, ur nezmir ad asent-nexdem taslet s yilugan akk n tseddast am tefyar-nnien tilelliyin. ur nezmir ara ad nbeddel awal s waye xas ma yella d amegdawal-ines.

1.1. Tamiḍrant n « Akarif »

Sumata, awal “akarif” yusa-d seg umyag “kref “. Deg usegzawal de Boumara K., akraf « D aṭṭan ticki i uza amur deg tfekka, ur tzemre ara ad terke » (Boumara K, 2002: 133).

Deg tesnilest, « akarif » d akala yettilin deg tutlayt, yal tutlayt tesɛa tagnit anda i d-yettili ukraf n tayunin-is. Tuddsa n kra n wawalen-is d unamek –nsent ttunesabent ɣer taggara d yiwet n tayunt tamawalant. γer Jean Dubois., « Akarif d akala, mi ara yili deg ugraw n wawalen, mi ssawen zdin ttakken-d tanfalit anda awalen-ni ur nezmir ad ten-nefreq » (Jean Dubois,2002:202).

Tumant-a, yettili anagar deg tenfaliyin tukrifin, ur t-nettaf ara deg tefyar tilelliyin imi nezmer ad nbeddel iferdisen yellan deg-sent akken nebɣa. Maca deg tenfalit tukrift, iferdisen –is sebken, ur nezmir ara ad ten-nebu.

1.2. Tisekkiwin n tenfaliyin tukrifin

Tinfaliyin tukrifin bant γef :

1.2.1. Tinfaliyin tukrifin tinismin

D tinfaliyin i yettwasuddsen anagar s yismawen, d isem i d afedis agejdan iɣef tebna.

Md
Tasekkurt timellalin.
Tasa n tyaẓiḍt.

Tinfaliyin tukrifin tinismin, ttasent-d mgal n tenfaliyin tukrifin tinemyagin. γer Yahiaoui M., « Tinfaliyin tukrifin tinismin d tid ur neqqebel ara isemmaden acku wi cudden ɣer yimyagen » (Yahiaoui M, 2009:140)

1.2.2. Tinfaliyin tukrifin timyaganin

Tinfaliyin tukrifin tinemyagin, d tinfaliyin ilan amyag deg-sent d aferdis agejdan, ɣef umyag i tebna tenfalit tanemyagt. Uggtent tenfaliyin timyagin deg teqbaylit.

Md
Icud yiles-is.
Yenta yicc-is.

Nezmer daɣen ad naf t infaliyin tukrifin yebnan ɣef tenzaɣ

Md
Nnig wul
Seg ul

2. Amgirred gar tenfaliyin tukrifin d tewsatin-nniḍen

Tenfalyin tukrifin mgaradent ɣef tewsatin-nnien n tutlayt maca s tulmisin n tewsatin-a i nezmer ad nessemgired gar-sent.

2.1. Amgirred gar tenfaliyin tukrifin d tenfaliyin-nniḍen n tutlayt

Anamek n tenfalit tukrift tettunesab d yiwen n wawal. Awalen yeddsen tafalit tukrift qqnen ugar-sen, ur nezmir ara ad tent-nefreq, ma neɛre ad ten-nefreq, ad aɣ -yefk anamek-nnien. D annect-a i yessemgiriden tinfaliyin-a ɣef tenfaliyin- nnien anda i nezmer ad nbeddel awalen deg tenfalit-nni s yiknawen--nnien akken daɣen i nezmer ad nbeddel deg yilugan n tjerrumt am wudemawen d tewsit (asuf, asget, amalay, unti).

2.2. Amgirred gar tenfaliyin tukrifin d yinzan

Inzan d agraw n tmussniwin id-ğğan yimezwura icudden ɣer kra n tedyant yeran zik. Talɣiwin-a uɣent deg tutlayt, sseqdacen-ten yimdanen deg tudert n yal ass iwakken ad ssiwen tiktiwin- nsen. Ttaken-d ccbaa i tutlayt s unamek lqayen, ssegrayen-d dima anamek ɣer taggara.

Md :yečča lmal, yefreḥ bab-is
Win yeččan yečča,win yegran tarbuyt tekkes

Ayen yessemgiriden inzan ɣef tenfaliyin tukrifin ur nezmir ad nbeddel talɣa-nsen, ur ttbeddilen ara deg temnadt ɣer tayeḍ yerna qqnen ɣer tedyant yeḍran.

Akken nezmer ad nwali deg yimedyaten i d-nefka inzan-a akken i ten-qqaren deg temnaḍin akk, nesseqdec-itent akken ma llant s talɣa-ya, ur tbeddilent ara deg temnadt ɣer tayeḍ

Ma tinfaliyin tukrifin, yezmer ad mgirident deg temnat ɣer taye.

3. Tulmisin n tenfaliyin tukrifin

Llant kra n tulmisin s wayes nezmer ad neɛqel tanfalit tukrift, ad d-nebder kra deg-sent, yal tulmist ad tt-id-nesgzi s umedya.

3.1. Ugur n tsuqqilt

Tinfaliyin tukrifin d tid yuεren nezzeh i tigzi, d wasmi ur nezmir ad tent-nsuqel dima ɣer tutlayt-nnien, acku, seg tama, sεant taɣessa taseddasant temgarad ɣef tefyar-nnien yellan d tilelliyin,, seg tama-nnien, ttemgirident seg, tutlayt ɣer taye.

Ayen i yessemgiriden tinfaliyin tukrifin ɣer tefyar-nnien, tayunin-is akken ma llant sebkent, qqnent ugar-asent, ur nezmir ad asent-nexdem tasuqilt awal s wawal, acku ad naf ur ttwafhament ara sɣur yimssiwal n tutlayt-nnien tiberraniyin; yettruu-yasent unamek i tesεa deg tutlayt-is tanaslit; anamek i tebɣa ad sken deg-s (deg tutlayt-is tanaslit) ur yettɣami d yiwen deg tutlayt -nnien, yezmer ad tesεu anamek-nnien, akken daɣen tezmer ur tessaεu ara akk anamek.

Amedya
« Yeçça aqerruy-iw ». nexdem-as tasuqilt awal s wawal ɣer tutlayt taberranit n tefransist « il a mangé sa tête », ad d-naf tafyirt-a ur tesεi anamek deg tutalyt n tefransist.

3.2. Agetnamek n tayunin tukrifin

Tikwal tinfaliyin tukrifin bnant ɣef tayunin tigetmawalin, akken i d-yenna Yahiaoui M « Tinfaliyin tukrifin bnant ɣef tyunin tagetmawalin, i izemren ad d-yawwin aṭas n yinumak » (Yahiaoui M,2009 :).

Llant kra n tenfaliyin tukrifin, sεant sin neɣ ugar n yinumak, mi ara yilint ttusemrasent sɣur yimsiwal, tayunin-a tagetmawalin zemrent ad d-ssawḍent aṭas n tektiwin s yiwen n wawal ( Deg teqbaylit, uggtent talɣiwin-a).

Md
Yerra-d tafat i uxxam.

Deg tenfalit-a am ta nezmer ad d-negzu sin n yinumak :

Yezmer d tafat i iruen deg uxxam, iεedda iseggem-itt-id umdan-nni.
Yezmer d amdan-nni yakan i d-yerran tafat, acku εziz neɣ emlent, neɣ ma yella iɣab cedhant at wexxam-nni.

3.3. Abeddel n tmeri deg tenfalit tukrift

Tinfaliyin tukrifin tikwal ur qqeblent ara abeddel n tmeẓri n yemyagen. Annect-a yerza aswir asnalɣaddasan (taseftit), yezmer da ur d-yettili ara deg kra n tenfaliyin tukrifin.

Md
Iɛewweq deg yiman-is Ad iɛewweq deg yiman-is.
Bedden imeẓẓuɣuen-is Ttbaddaden imeẓẓuɣuen-is

Nbeddel timeri n umyag “iɛewweq” n tenfalit tamezwarut ɣer urmir s “ad”, d umyag “bedden”n tenfalit tis snat ɣer urmir ussid, nwala seld n waya, iruḥ-asent unamek-nsent, s wakka, llant kra n tenfaliyin tukrifin anda ur nezmir ara ad nbeddel timeri n yemyagen-is.

3.4. Abeddel n wadeg n wawalen daxel n tenfalit tukrift

Tafalit tukrift d agraw n wawalen i icudden deg uswir n tseddast akked deg uswir asnamkan, bennunt-d yiwen n tɣessa, awalen-a zdin s talɣa ur nettbeddil ttakken-d anamek amatu ur nettbeddil ara

D ayen id-yeskanayen ugar, tanfalit tukrift ur d-yelli ufraq deg tynunin-is, ɣas akken deg tazwara ad tt-naf d agraw n wawalen ilelliyen yeqnen ugar-asen

Ma nbeddel adeg i yiwet n tayunt deg tyunin-is, ad naf tesruḥuy taɣessa-s i yellan d taɣessa tuzigt temgarad akk ɣef tɣessiwin iɣef bnant tefyar.

Md
Fkan afus…Afus fkan
Tewwi ul-iw …ul-iw tewwi
.

Deg yimedyaten-a, ma neɛreḍ ad nbeddel adeg n yiwet n tayunt tamawalant, nufa-d asezwer deg tenfalit tukrift ur yettwaqbal ara, acku daɣen yettruḥu-yas unamek.

3.5. Abeddel awal s wawal-nniḍen deg tenfalit tukrift

Tulmist-a teqqen ɣer lebni n tefyirt tulmist imi werğin tqebbel abeddel awal s wawalen –nnien deg tyunin-is, ilmend n Sevensson

« Deg tenfalit tukrift ur nezmir ad nbeddel awal s wawal-nniḍen, aya yella-d ɣas akken deg yilugan n tjerrumt nezmer ad nbeddel akken nebɣa » (Se M, 2004 :

Ayen i yessemgiriden daɣen tafyirt tilellit d tenfalit tukrift, tilellit nezmer ad d-nbeddel awal s wawal-nniḍen i yettilin deg yiwet n taggayt tasnamkant (aknaw-is) war ubeddel n tekti n tefyirt-nni.

Iferreǧ-d Rebbi fell-aɣ
Inezzeh-d Rebbi fell-aɣ

Deg tenfalit-a, ma neɛred ad nbeddel yiwen n wawal s uknaw-is, ma yella anamek-is ad yeqqim d win neɣ ad iruḥ merra. S wakka nbeddel awal “Iferreǧ”s uknaw-is “Inezzeh”, nufa-d tesruḥ anamek-nni amenzu i d-yemmalen : “d ayen tfuk tagnit n ccedda, tusa-d teswiɛt n rbe”.

3.6. Tanfaliyin tukrifin d yidles

Tutlayt anda ma tella tcud ɣer yidles-is, idles, yettemgirid s umgired n tmettit ideg d-tellul. Tinfaliyin tukrifin s timad-nsent, qqnent ɣer tmetti akken daɣen qqnent ɣer yidles, banent-d sɣur yimsiwal i wakken ad ssawaen yes-sent kra n yizen, daɣen i wakken ad temsifhamen ugar-asen, skanayen-d yes-sent iulfan-sen …, akken i d-yenna Ahmed Al wadi.

« Tinfaliyin tukrifin d lemri n uxemmem n tudert n yemdanen, yal tutlayt tettemmal-d tidet-is ilmend n wamek i sekden medden tiɣawsiwin » (Sevensson M,2004 :109)

Tinfaliyin tukrifin ṭṭfent aḥric meqqren deg tmetti n umdan. Yes-sent, yezmer ad d-yessenfalay ayen yebɣa, acku deg tmetti ideg nella nettnadi akk ayen ara aɣ-yessifsusen ameslay mi ara nili nettembidal tiktiwin.

Taggrayt

Tinfaliyin tukrifin nesseqdac-itent deg tegnatin n tmenna, deg tudert-nneɣ n yal ass. Ttunesabent d tamudemt n wayen ttidiren yemdanen deg tmetti-nsen.Qqnent ɣer usemres n tutlayt, ɣer yidles, ɣer tsekla, ɣer umezruy.

Deg leqdic-a, newwi-d awal wezzil ɣef tenfaliyin-a, nefka-d kra n tbadutin yerna nessegza-d kra n tulmisin-nsent d wayen i tent-yessemgiriden ɣef tewsatin-nnien. Maca ad qqimen leqdicat xusen deg taɣult-a, nessaram ad ilin leqdcat-nnien.

1 Yahiaoui M, 2009, « Essai de typologie syntaxique des expressions figées kabykes (parler de Tichy) », tazrawt n lmagister, université de Bejaia

2 Imedyaten I d-nefka deg tezrawt-a ttwakksen-d seg:Yahiaoui M, 2009, « Essai de typologie syntaxique des expressions figées kabykes (parler de Tichy)

3 Tibatudin id-nefka d tasuqqilt seg tefransist γer tmaziγt

Iɣbula

Archambault-Lapointe Jaelle, 2009, Evaluation du niveau d’acquisition des expressions figées chez des enfants allophones et francophones de la 3e à la 6e année, tasdawit n Québec, Montréal, 24 p.

Bouamara Kamal, 2010, Dictionnaire monolingue :Kabyle/Kabyle :issin, HCA,Alger, 131p.

Dubois J M. & wiyaḍ, 2002, Dictionnaire de linguistique, Paris, Editions Larousse-Bords/VUEF, 202 p.

Gross Gaston, 1996, Les expressions figées en Français (noms composes et autre locutions). Ed OPHRS, 4 p.

Tidjet Mustapha. 1998, Polysemie et abstraction du lexique amazigh (Kabyle), Mémoire de magister, Université de Béjaia.,342 p.

Sevensson Maria Helena, 2004, Critères de figement, Uméa Univeritit,109 p.

Yahiaoui M, 2009, « Essai de typologie syntaxique des expressions figées kabykes (parler de Tichy) », tazrawt n lmagister, Tasdawit n Bgayet, agezdu n tutlayt n tmaziɣt.140 p.

1 Yahiaoui M, 2009, « Essai de typologie syntaxique des expressions figées kabykes (parler de Tichy) », tazrawt n lmagister, université de Bejaia
Tilket ourida,1998, « Les locutions à noyau verbal en kabyle, approche syntaxique, sémantique, pragmatique et rhétoriques », tazrawt n Doctorat,
Ould brahim, 1989, « Locutions et proverbes kabyles, d’aprés un recueil manuscrits de 1928-1932.Etudes et documents Berberes,5,58-84
Taleb A, 1996
, L’abstraction dans le vocabulaire de base berbere:études des locutions verabales kabyles, Paris, Inalco.

2 Imedyaten I d-nefka deg tezrawt-a ttwakksen-d seg:
Yahiaoui M, 2009, « Essai de typologie syntaxique des expressions figées kabykes (parler de Tichy) », tazrawt n lmagister, Tasdawit n Bgayet, agezdu n tutlayt n tmaziɣt.
Mulug zahia, oudira lynda, 2005, « Tinfaliyin n tutlayt, tagmert d usekcem deg usegzawal », tasdawit n Bgayet
Douali Salima, Houari hakima, 2010,Tinfaliyin tukrifin:ammud d tesledt At m
εuc d Kendira, tasdawit n Bgayet

3 Tibatudin id-nefka d tasuqqilt seg tefransist γer tmaziγt

Naima Hamdi

Asemmas n Unadi deg Tutlayt d Yidles n Tmaziɣt - Tamezdayt n Tsekliwin n Tutlayin - Taselmadt deg tesdawit n Bgayet

Articles du même auteur

© Tous droits réservés à l'auteur de l'article